Den allmänna förflackningen i samhället

Här några kommentarer om förflackningen i samhället som jag snabbt fick ihop från nätet:

 I decennier har kulturdebattörer och kulturella grindväktare rasat mot förflackningen, fördumningen, snuttifieringen, topplistorna och den vidriga jakten på tittarsiffror

 Ett allt större utbud av flams, flabb och ytlig underhållning serveras i medierna som sömnpiller för folket .

Jag ingår inte i den allmänna förflackningen, fördumningen, litteraturen är viktig och smal och ingen jävla deckarläsning i hängmattan-pryl.

 Förflackningen som hotar våra kulturinstitutioner är vad vi borde uppmärksamma.

 Jag är emot förflackningen av konstbegreppet där numera vad smörja som helst anses som ?konst? om förståsigpåarna, alltid på vänsterkanten, anser att det är konst. Denna värderelativism är helt i linje med den allmänna förflackningen i samhället.

Det är ingen förflackning som hotar våra kulturinstitutioner. Det är snarare att många ha dem producerar skräp som folk inte vill ha.

Trump och hans regim gör mig mörkrädd inför framtiden. På andra sidan sitter Putin som om möjligt är ännu värre. På avbytarbänken sitter Kina och Nordkorea.
Min son gör just nu lumpen och ville verkligen göra det. De har fått en otrolig utbildning och känner sig rustade för det som kan komma (talar enbart för min son)
Jag är otroligt stolt över att han ville detta och verkligen tagit sin utbildning till sig.
Oavsett - han kommer att ha en ryggsäck full av kunskap och verktyg med sig i livet.
Jag måste bli bättre på att erkänna honom för det.
Jag har anmält mitt intresse för att hjälpa till om så behövs. Är fet och 58 men jag kan köra sjuktransport, utföra kamerala uppgifter eller verka i min placering som B-platsbefäl.
Om vi behövs så kan vi alla ge ett bidrag. Större eller mindre.

TS, jag är en sån där ung som inte gick i folkskolan, utan har gått allmän grundskola under lgr11 och gy11.

Jag tror inte ens mina föräldrar gick folkskola, faktiskt. Den avskaffades väl på 70-talet?

I alla fall tänkte jag höra om du har några kulturtips till en 19-åring, som inte är förflackad eller förflackande? Film, tv, böcker, musik? Finns det tv-spel som inte är förflackande? Någon teaterföreställning som går just nu i Stockholm, eller kanske som finns inspelad?

Det bästa jag någonsin sett på film eller tv är The Haunting of Hill House, Persona och Skönheten och Odjuret. Det bästa jag har läst är Lord of the Rings, Foundations och Small Gods. Jag lyssnar inte jättemycket på musik så jag har inga favoriter.

Tack p förhand.

Kul med ett svar från någon som tänkt till lite. Tack för det.

Först vill jag betona att jag inte är den som vill tvinga på andra en viss kultur. Diskussionen om en s.k. kulturkanon missförstår oftast som att en lista med föredömliga verk ska tvingas på folket. En kulturkanon ska istället ses som tips på vad som kan vara värt att läsa eller lyssna på o.s.v. Vi får se vad Lars Trägårdh som jobbar med en kanon kommer på.

Själv tycker jag att August Strindbergs Röda rummet eller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas är väl värda att läsa. Hemingway tyckte jag var bra när jag var i din ålder som t.ex. Och solen har sin gång. En annan favorit är Joseph Roths legendariska Radetskymarschen. Winston Churchills Min ungdom (Bra!). Oran Pamuks Istanbul. Det är bara böcker som jag just råkade se i min bokhylla.  Det finns såklart hur mycket som helst. Och ny litteratur kommer ständigt. Kolla lästips på nätet.

Min absoluta favorit när det gäller musik är Beethoven. Mycket av klassisk musik är svår men Beethovens musik är vacker vilket numera är tabu i de vänsterkretsar som dominerar kulturlivet. Hans symfonier är en upplevelse. Hans pianokonsert, Kejsarkonserten, The Emperor, är dj-t fin? Eller lyssna på ouvertyrerna till Wagners operor, Mästersångarna, Tannhauser. Eller Leonard Bernsteins West Side Story. Kolla Max Raabe på på Youtube som sjunger tyska schlagers från 1930-talet.

Filmer: Cabaret, Lawrence of Arabia, Patton

Jag var för et par år sedan i Florens och gick på Ufficierna som är ett världsberömt museum för konst från renässansen med Michelangelo och de andra grabbarna Leonardo da Vinci, Boticcelli, Caravaggio m.fl. Där kan man snacka om konst! Eller Glyptoteket i Köpenhamn med impressionisterna. Eller Hirschsprungs museum på Stockholmsvägen i Köpenhamn med Skagenmålarna.

Det är mot bakgrund av den här typen av verk som man bara känner en slags hopplöshet inför den masskultur som väller fram i media.

Jag inser det lite lustiga i att ställa Michelangelo mot dagens tramskultur men det är ändå så jag reagerar. Jag känner att det kunde vara mycket, mycket bättre än vad vi numera matas med.

Svårt ämne det här, men jag har i alla fall gjort ett försök. Nu är det fikadags.

Jag läste i en läkarbok från 20-talet att det fanns en oro för framtiden eftersom de mest intelligenta skaffade få barn men de mindre intelligenta skaffade många. Kanske är vi vid någon slags brytpunkt nu, haha. Tanken har slagit mig. Skämt åsido, tror att det alltid kommer att finnas både och, det finns det väl även i alla familjer. Säkert fanns det en hel del trams även under Michelangelos tid, en massa skrock,skvaller, våld och misär. Det fantastiska blev kulturkanon därför att det var så bra att det blev ihågkommet efter så lång tid. Varje tid har sina mästare som ibland till och med är okända under sin epok. Det finns bra författare och konstnärer nu också men vilka de är kommer kanske att framträda klarare om 10-20 år. Sedan är kraven i dagens samhälle löjligt låga ibland och skolan borde skärpa sig. Fast detta har väl äldre sagt i alla tider också. När man är äldre har man sett och hört mycket och tar för givet att andra ska ha samma perspektiv. Men de unga är nya i den hör världen.