Varför dagdrömmer jag om att vara en hjälte och hjälp andra?

Jag tror det är ganska vanligt. Vet inte vad det beror på men jag tror väldigt många dagdrömmer om samma sak.

Handlar det inte om viljan att bli beundrad för att vara en bra människa? Är inte de narcissistiskt?

ALLA människor har narcissistiska drag i någon utsträckning. För de flesta av oss medför dessa drag inga problem, och därmed handlar det inte om någon personlighetsstörning. 

Och varför? Du vill bli sedd, uppmärksammad, och du vill känna att du gjort något som andra tycker är bra? och något som rent objektivt ÄR bra. Om fantasierna övergår till att du låser dörren till det brinnande huset och ser på medan alla brinner upp så kanske det är dags att börja fundera, men än så länge låter det helt normalt 

Jag dagdrömmer ganska ofta för det hjälper mig att koppla av efter dagen. Ibland är det en situation där jag räddar andra o ibland är det bara om något jag skulle vilja vara duktig på eller något jag I livet skulle vilja åstadkomma men inte är realistiskt. Med andra ord att det alltid något som är bättre eller mer än vad jag är. Trots det har jag aldrig tänkt att det gör mig till en dålig person. Jag vet vad jag är i verkligheten o tror inte något mera om mig själv för det. Jag ser bara på det som ett sätt att slappna av. Helt på samma sätt som jag ser på filmer eller läser böcker där någon gör hjältedåd. Det är bara ett trevligt ämne att slappna av kring.

Tack fina familjelivs-vänner. Ni har lugnat mig och kanske är det inget fel på mig 😅 Jag har bara blivit så klandrad att jag överdrivet ifrågasätter mig själv? TACK för era svar ❤️

Varför skulle det vara narcissistiskt? Att fantisera skadar ingen. Du är fri att fantisera om vad du vill så länge det inte tar över vardagen på ett negativt sätt. Att fantisera om att göra bra saker kan väl knappast vara skadligt.

Det är nog inte särskilt ovanligt att drömma om att få göra något som andra uppskattar. Men det låter lite oroande att du drömmer dig bort bakom ratten. Dröm på men inte i trafiken, please?

Jag dagdrömmer om att bekämpa orättvisor och maktmissbruk.

Jag tror att det har med min barndom att göra. Jag blev psykiskt misshandlad av min far under hela uppväxten, rätt brutalt, och jag glömmer aldrig känslan av hjälplöshet och ilska över hur han behandlade mig. 

Jag har alltid reagerat mot orättvisor och stått upp för personer som blir utsatta i verkligheten också men i mina dagdrömmar är det på en högre nivå och mer storslaget ha ha. 

Känslan jag går igång på är inte att bli beundrad utan själva upprättelsen, för andra och mig själv. 

Så jag tror inte att det behöver handla om narcissism. Att dagdrömma om att rädda andra kan också handla om sådant man har upplevt i livet, kanske behövde man hjälp själv som aldrig kom. 

En narcissist dagdrömmer nog mer om makt och berömmelse. Misstänker att min far tillhörde den kategorin och han hade dessutom makt i verkligheten också. Det var en anledning till ingen hjälpte oss barn. 

En narcissist skulle inte rannsaka sig själv så som du gör, och definitivt inte berätta om sina självtvivel för andra människor och därmed göra sig sårbar för deras eventuella kritik. Inte ens på ett anonymt forum.

Precis. 

Det här måste vara det roligaste jag läst på länge. Jag har haft precis samma tankar som du redan från 10 års ålder när jag satt i baksätet och pappa körde. Än idag har jag dessa tankar men enbart när jag är ute och kör eller åker Med någon annan 😂 jag har absolut ingen aning om varför men visst sjutton dyker de upp nästan varje varje gång! 

Det är nog ganska vanligt att man dagdrömmer om det. Det gör jag med ibland. Då kan jag tänka att det kanske är något som fattas i livet, eller att man inte riktigt känner sig tillfreds med sig själv. Inget fel i det. 

Jag vet en som satte eld på byggnader m.m. för att leka hjälte och rädda folk. Otroligt obehaglig person. Så länge du inte skapar olyckor så är det väl inget dåligt?

Ja, eller så kanske du är på väg att byta yrke? Du kanske har börjat känna att du vill ha en vardag där du räddar liv? Brandman? Läkare? Osv. Något som du tycker verkar meningsfullt?

Om du inte redan gör det i ditt jobb såklart.

Narcissism är en skala, inte ett binärt tillstånd.

Om du talar om en diagnosticerad narcissistisk personlighetsstörning så har du troligen rätt, men vi är många som både kan manipulera, resonera kring vår manipulation och dämpade empati och tillämpa regler för vårt varande.

Att kunna samspela socialt är en tillgång, alltså gör jag det även om jag inte känner något särskilt när en person dör, till exempel. De har ingen nytta av min sorg och inte jag heller, så vad är poängen?

Att människor låter sig uppslukas av sin sorg och förstör ett eller flera år av sitt eget liv med improduktivt beteende är för mig helt obegripligt. Jag fortsätter arbeta, njuta av livet och interagera med de människor som finns kvar. Vissa av oss är skapade för överlevnad vilket kräver viss okänslighet. Våra styrkor visar sig när andra bryter ihop i kriser och inte kan fungera.

Förvisso, men jag läser inte in den typen av resonerande i TS. Om man har de egenskaper du beskriver kan man förverkliga sina eventuella drömmar om hjältestatus. För TS verkar det bara vara en återkommande dagdröm.