Livsångest och otrohet

Om jag plockar bort själva otroheten så kvarstår en kvinna som har ett äktenskap som skaver för att du gjorde en utveckling av dig själv. Nu måste du ta ett beslut om vad du ska göra med den insikten . Ta beslutet helt utifrån dig själv och dom insikter du fått om vad du behöver i ditt liv vad gäller utveckling,  självförtroende och självkänsla.  Det är för din egen skull enbart du ska ta ett beslut. Sätt dig själv först .

Krångla inte till det. 

Och framförallt. Tappa inte bort din självrespekt när det gäller en andra mannen . Ni ska träffas angående jobbet. Håll dig professionell. Ni är fortfarande gifta . Det har inte ändrats.  Allt annat är fortfarande otrohet.  

Vad är det du saknar i ditt nuvarande liv, egentligen? Är det han du saknar ? eller känslan han väckte i dig? Ibland blir man förälskad i känslan man saknat känna. Bekräftelsen man saknat och får nu. 

Eller så vill man bara ha några nya saker att störa sig på som man inte har irriterats av ca 4000 gånger under 25 år redan.

Jag tycker att kommentar #1 är himla vettig. 

Du ska inte stanna kvar i ett olyckligt äktenskap bara för att ni en gång gifte er. OM du inte är lycklig och om du inte tror att ni kan rädda äktenskapet genorm tex parrådgivning så är det dags att lämna tycker jag. Livet är för kort för att stanna i en olycklig relation. 

MEN, jag tycker att du ska göra det för DIN del då, inte för att han hört av sig och inte för hans skull. 

Om du lämnar för din skull, och han sen singel så är det fritt fram. 

Men påminn dig själv om hur otroheten fick dig att må, så DET är det sista du ska göra. 

Det du däremot borde göra är att börja tänka på dig själv och ditt mående, och fråga dig själv hur du vill leva resten av ditt liv. 

Förstår inte alls sånt här. 
Om du är så olycklig i ditt äktenskap så gör man väl slut? Vare sig det finns någon annan eller ej. 

Vet precis hur det känns eftersom jag varit i din situation under många år. Man gör sitt val utifrån att man inte vill splittra familjerna. Sen inser man att vad som varit aldrig kommer tillbaka och att man saknar sin själsfrände.

Men tiden går och man försonas med sitt öde. Man bär med sig sina upplevelser som en skatt vetandes att det är inte alla förunnat att någonsin träffa sin  själsfrände.

Det är som det är, och det blir bättre om man hittar någon man kan prata med. Jag hade turen att ha en god vän som jag har väldigt stort förtroende för som jag kunde prata med. Vi talar än idag om detta fast det gått så många år.

Hoppas att du hittar någon att dela dina tankar med. 

Jag tänker att det är lätt att tro det är din själsfrände. Jag trodde jag hittat min. Skilde mig. Han sökte mig under flera år. Sen blev jag arg och tyckte inte alls han var så underbar som jag intalat mig. Det var en smutsig historia alltihop. Nu har jag en ny relation som är väldigt bra. Det är inte samma sak men han ger mig att jag behöver, är engagerad och det finns bara vi. Han andra gav inte mig allt det där. Min poäng är att din man är inte den för dig. Och kanske inte den andra heller. Ibland fyller de en funktion som ser till att man lämnar något man inte bör vara i, då behöver man på ett undermedvetet plan verkligen tro det är personen i ens liv för att ta det steget. Hoppas du förstår hur jag menar. Det kan dyka upp en person om 1, 5 eller 10 år som du faktiskt kan vara med. Där ni väljer varandra. DET är din själsfrände. Sin själsfrände väljer man. Jag valde den jag trodde var min. Han valde inte mig. Alltså hade jag fel, han var inte den jag trodde han var. 

Det är oxå möjligt att anledningen att han var så bra var delvis för spänningen oxå + att det kanske var lättare just för att det inte var 100%. 

Det är omöjligt att veta

Var också medveten om att den nya mannen kan bli en bubbelrosa fantasi som inte finns i verkligheten.  Du tillskriver honom egenskaper han inte har men som du saknar och behöver . Du riskerar att skapa en fantasifigur och det är den som kommer krossa ditt hjärta sen.

Om ditt äktenskap är över så stå för det och ta dom konsekvenserna över att det inte längre fungerar och att ni måste dela på er.  Skilj dig för din egen skull. 

Man gör inte bara slut, när man har en familj.