Pappan vill inte ge bort dagar och inte heller vara hemma med barnet

Förlåt mig, jag menar inte att vara funkofobisk eller nedlåtande men har han någon form av kognitiv funktionsnedsättning?
Det är ju den simplaste form av logik: någon måste vara hemma med bebisen eftersom barnet inte kan börja på förskolan innan ett års ålder och den personen måste få ersättning för de dagarna.
Dagarna är noll värda så länge han inte tar ut dem, att de bara finns på hans fk-konto gör dem inget värda. Först när han tar ut dem eller skriver över dem på dig blir de värda något, han slipper ju dessutom gå ner i inkomst (genom att inte vara föräldraledig). De är dessutom inte till för honom utan för ert barn. 

Har han andra svårigheter med logiskt tänkande i vardagen också? 

Men detta måste ni ju ha diskuterat ordentligt innan ni skaffa barnet? Med tanke på er situation, så kan inte detta kommit som en överraskning. Eller ljög han innan ni blev gravida?

Hur gjorde ni med det tidigare barnet?

Han gav bort ganska många av dagarna om jag minns rätt sen var det väl så att han hjälpte till mer med pengar , då bodde vi tillsammans mer och så hade jag lägre hyra också. 

Jag behövde vara hemma länge då eftersom vi väntade på förskoleplats men jobbade lite hemifrån också. Men han har fortfarande dagar kvar , 60 dagar ungefär. Barnet är 3 år nu. 

Meddela honom att du återupptar studierna och att han får lösa barnpassningen bäst han vill. Det är hans barn också. 

Ja jag håller med dig , det är helt sjukt hur han tänker. Han har bara ADHD.. 

Graviditeten var inte planerad direkt och han sa från början att jag får ta mest ansvar men då tänkte jag ju att han får ge föräldradagar till mig såklart om han inte vill vara pappaledig. 

Försökte prata med honom om det flera gånger under graviditeten också för jag behövde veta vilken termin jag kan komma tillbaks till utbildningen efter uppehållet men han har inte gett några klara besked. Nu tog jag upp det igen igår och frågade vad han har tänkt. 

Han hade gärna fått behålla dom om han faktiskt hade tänkt vara hemma med dottern så jag kan plugga eller jobba men det har han ju tydligen inte tänkt. 

Han sa bara något om att han kanske kan vara hemma om jag lär henne dricka ersättning men det säger han bara för att han vet att jag vill amma helt och det är ju dessutom en icke-fråga eftersom hon kommer vara över 6 månader då och ändå inte helammad , finns ingen anledning till att jag skulle börja ge ersättning nu för att han ska vara pappaledig om 4-5 månader.Dessutom är det väl välling hon skulle få isåfall i den åldern och inte ersättning , eller bara mat och utpumpad mjölk beroende på vad som funkar bäst. 

Hör med soc hur du gör om det inte löser sig. Tyvärr är du knappast den första i denna sits. Det finns gott om egoistiska pappor. 

Jag gissar att du inte får överskrid socnormen månaderna närmast du blir inkomstlös och även om du inte kan ansöka om stöd innan du behöver det så kan du höra med soc hur du ska göra för att få hjälp så fort som möjligt. 

Se till att prioritera hyran, du kan alltid få akut hjälp till mat men du kommer inte få hjälp för att lösa en hyresskuld lika lätt. 

Mitt råd är att dumpa aset till pappa direkt, det är sjukt att han låter dig ha den här oron, det är ekonomiskt våld. 

Ja det borde jag kanske göra. Kan säga att jag börjar plugga igen till hösten eftersom han inte vill ge bort föräldradagar och så får han lösa det på något sätt. Sjukt att han verkar tänka att jag ska vara hemma utan föräldrapenning så att han ska kunna spara dagarna för att ta extra semester. 

Och det är liksom en man du vill vara tillsammans med...?

Herregud, det här är ju större än bara dagarna. Ha ett seriöst snack med honom hur ni ska fixa den här situationen som en familj. Spelar ingen roll att ni inte bor ihop på heltid eller har gemensam ekonomi, men ni ska ju vilja vara ett team. 

Nej jag skulle nog säga att jag nästan inte vill vara tillsammans med honom just nu.. Känns som att han kommer att hålla det över mitt huvud också och ?hota? med att inte ge mig föräldradagar, hemskt att det ska vara han som avgör det.. Tack Sveriges ?feministiska? politiker som bestämde att pappan skulle få hälften av dagarna. 

Mitt äldsta barns pappa gjorde så också , det var väldigt längesen (vi var bara 19) men han hade gett mig alla sina dagar för jag skulle vara hemma , sen när jag lämnade honom eftersom han hade varit våldsam mot mig tog han tillbaks alla dagar som var kvar , då var barnet 9 månader gammal och bodde med mig på heltid. Han använde dagarna lite då och då sen när han ville ha semester, ibland när han inte ens hade barnet. 

Trodde jag var bättre på att välja partner och pappa till mina barn när jag blev äldre men tydligen inte så mycket bättre.