• Anonym (bpd)

    Förälder som skvallrar och hittar på

    Har en förälder i 60-årsåldern som pratar om mig med mina syskon samt pratar om mina syskon med mig. Det har alltid varit normalt i min familj men jag vet att det ju inte är det egentligen utan att det är någon form av triangulering. Föräldern hittar på/låter sin fantasi dra iväg och sen blir det till slut en sanning. Nu senast hade föräldern uttryckt sin oro över att jag (en medelålders person) "som är så smal" tränar. Tydligen tränar jag också väldigt mycket enl föräldern, vilket jag inte gör utan det har hen bara fantiserat ihop. Jag tränar kanske några gånger per vecka men det är inget superintensivt och jag har aldrig bantat eller räknat kalorier, dock alltid varit ganska smal. Jag vet inte ens vad olika livsmedel har för kalorier eller vad som är mycket eller lite. Däremot har föräldern bantat otaliga gånger genom åren och det har alltid varit upp och ner i vikten. Tydligen är det enbart om man vill gå ner i vikt som man tränar enligt denne så jag är väl illa ute då som tränar för att må bra och för att inte falla ihop som äldre.

    Någon annan med en sådan här förälder och hur hanterar ni dem? Jag har i nuläget ganska liten kontakt och är ju inte direkt sugen på mer kontakt nu. Är mest rädd för vad föräldern spridit för rykten till folk om mig och mina förehavanden. Jag vet ju att hen pratar och att det hen säger inte alltid är sant. 

  • Svar på tråden Förälder som skvallrar och hittar på
  • Anonym (bpd)

    Tydligen har jag också ortorexi enl min förälder som inte har en aning om vad jag äter för mat. Hen antar att bara för att jag är smal så måste jag äta på ett speciellt sätt. Har precis ätit två muffins här och igår åt jag chips och godis men det är ju omöjligt eftersom jag är smal. Jag blir galen på detta och jag vet att det inte är friskt att hålla på så, hon är psykiskt sjuk, men det är jobbigt att leva i vetskapen att hen pratar om mig och säger osanna saker när jag inte är närvarande.

  • Anonym (Jag)

    Låter superjobbigt. 

    Har en mor som på ett passivt aggressivt sett alltid lyckas prata om alla riskfaktorer med fetma framför mig. Hon förklär pratet till omsorg, men förstår inte att det är oönskad omsorg. Ok jag är överviktig, men det beror på min PCOS.  Hon kan inte förstå att jag äter nyttigt och tränar 3-4 gånger i veckan. Enda gången jag äter onyttigt är när hon trugar i mig fikabröd. 

    Hon har hållit på så sen jag var ung (är 58 nu) och när jag tittar på bilder på mig själv som ung kan jag inte förstå varför hon tyckte jag var så överviktig.  

    Jag har minimerat kontakten och säger ifrån när pratet kommer.   

  • Anonym (prep)
    Anonym (bpd) skrev 2025-04-27 17:39:33 följande:
    Förälder som skvallrar och hittar på

    Har en förälder i 60-årsåldern som pratar om mig med mina syskon samt pratar om mina syskon med mig. Det har alltid varit normalt i min familj men jag vet att det ju inte är det egentligen utan att det är någon form av triangulering. Föräldern hittar på/låter sin fantasi dra iväg och sen blir det till slut en sanning. Nu senast hade föräldern uttryckt sin oro över att jag (en medelålders person) "som är så smal" tränar. Tydligen tränar jag också väldigt mycket enl föräldern, vilket jag inte gör utan det har hen bara fantiserat ihop. Jag tränar kanske några gånger per vecka men det är inget superintensivt och jag har aldrig bantat eller räknat kalorier, dock alltid varit ganska smal. Jag vet inte ens vad olika livsmedel har för kalorier eller vad som är mycket eller lite. Däremot har föräldern bantat otaliga gånger genom åren och det har alltid varit upp och ner i vikten. Tydligen är det enbart om man vill gå ner i vikt som man tränar enligt denne så jag är väl illa ute då som tränar för att må bra och för att inte falla ihop som äldre.

    Någon annan med en sådan här förälder och hur hanterar ni dem? Jag har i nuläget ganska liten kontakt och är ju inte direkt sugen på mer kontakt nu. Är mest rädd för vad föräldern spridit för rykten till folk om mig och mina förehavanden. Jag vet ju att hen pratar och att det hen säger inte alltid är sant. 


    Mina föräldrar håller alltid på så, och har nog alltid gjort. Både pratar skit om de syskon som inte är med, eller höjer nåt syskon för att sänka ett annat syskon. Lite utifrån hur de vill manipulera en.

    Min mamma hittar också på saker, lite som du beskriver. Det kan finnas ett korn av sanning, men så drar hon på i fantasin och ett födelsemärke man ska kolla upp blir att man ligger för döden, eller att ens barn inte klarade matteprovet blir livslångt utanförskap och kriminalitet. Min pappa kan vara väldigt nedlåtande, typ om man har åstadkommit nåt speciellt, så kan han inte glädjas med en utan menar på att det är inte så märkvärdigt, eller om det är märkvärdigt så undrar han hur i hela friden man kunde klara av det, för han ser oss barn som helt värdelösa och inkompetenta. 

    Jag ser detta allt tydligare ju äldre jag blir, och nu börjar jag syna deras resonemang och ifrågasätta. Inte populärt, men jag tycker att jag inte har nån skyldighet att bara svälja deras skit. Tyvärr har de lyckats slå split mellan oss syskon, så vi har inte så bra kontakt. Lite olika också hur vi "ser igenom" våra föräldrars beteende.
  • Suie

    Hmm. Kanske ringa vården och fråga? En del dementa är såna. De liksom fantiserar ihop verkligheten på något sätt. Min sambo hade en farbror som var "hemsk" . Han kunde svara på sina egna frågor som han ställde till gubben som blev hans egna sanningar. Han hade en störning i frontalloben efter en krock. 

  • Anonym (bpd)
    Suie skrev 2025-04-28 18:18:53 följande:

    Hmm. Kanske ringa vården och fråga? En del dementa är såna. De liksom fantiserar ihop verkligheten på något sätt. Min sambo hade en farbror som var "hemsk" . Han kunde svara på sina egna frågor som han ställde till gubben som blev hans egna sanningar. Han hade en störning i frontalloben efter en krock. 


    Nej hon har alltid haft dessa tendenser. Mycket skvaller och prata bakom ryggen. Mycket konflikter med bl.a. släkt, har ingen kontakt med sina syskon i nuläget. 
  • Anonym (bpd)
    Anonym (Jag) skrev 2025-04-27 21:34:26 följande:

    Låter superjobbigt. 

    Har en mor som på ett passivt aggressivt sett alltid lyckas prata om alla riskfaktorer med fetma framför mig. Hon förklär pratet till omsorg, men förstår inte att det är oönskad omsorg. Ok jag är överviktig, men det beror på min PCOS.  Hon kan inte förstå att jag äter nyttigt och tränar 3-4 gånger i veckan. Enda gången jag äter onyttigt är när hon trugar i mig fikabröd. 

    Hon har hållit på så sen jag var ung (är 58 nu) och när jag tittar på bilder på mig själv som ung kan jag inte förstå varför hon tyckte jag var så överviktig.  

    Jag har minimerat kontakten och säger ifrån när pratet kommer.   


    Så tråkigt. Jag har också minimerat kontakten och har dåligt samvete för det men jag mår bäst med en begränsad kontakt.
Svar på tråden Förälder som skvallrar och hittar på