Få pappan mer engagerad

Varför ska det vara din uppgift när du redan har så mycket annat just nu?

har ni någon bra pappa i närheten som kan prata med honom, pappagrupp, när föräldraledig?

Fast jag har ju mycket för att jag har barnet i stort sett hela tiden. Det ligger i mitt intresse att försöka lösa problemet. 

Det positiva är väl att han ändå vill dela lika på föräldraledigheten. Hade tänkt vara hemma nio månader var ungefär. 

Tyvärr finns det inga bra andra pappor i närheten. Jag föreslog att de skulle börja baby-sim ihop dock. Sambon är gammal simmare så hoppas att han gör slag i saken och att de får trevligt ihop. Men det blir nog först till hösten.

Jag menar att det är hans ansvar, du ska inte behöva lösa att han vägrar att försöka knyta an. Jag hade nog lackat ur... argt eller i ett välformulerat brev där jag tryckt på att han kommer ångra sig, deras anknytning jaddajadda

Ett välformulerat brev ha ha! Ar det så man kommunicerar med den man bor med idag.

TS, tog han ut dubbeldagarna?

Ar barnet hela tiden missnöjt när han har henne, förstår jag det tar emot. Du får ge barnet till honom och gå ut i ett par timmar. Låt honom hantera det. Så slipper han din kanske förmanande översyn också.

Jobbar han mycket? Kanske han kan gå ner lite i tid så han orkar mentalt?

Barnet blir ju roligare med tiden och inte bara en gnällande klump.

Ja, har du missat att det är ett utmärkt sätt att nå fram till andra människor när försök till vanliga konversationer tydligt inte fungerat? Tråkigt för dig att vara stelbent.

Det är jobbigt att ta hand om små barn.
Det är inte din uppgift att få honom att gilla det.
Däremot är det hans uppgift att göra det så att du får avlastning. Det behöver du. Tex kan han ta barnet helt själv en timme varje dag efter jobbet varje dag. Och ett par timmar minst varje helg. Det är tid då du gör annat, helst inte hemma. 

Ni behöver rutiner för detta eftersom det inte kommit naturligt.
Han behöver inte gilla det.
Han får stöna hur mycket han vill.
Det är hans barn. I slutändan har han allt att vinna på att knyta an och få en bra relation till sitt barn men det är inte den diskussionen du behöver ha med honom för du kan inte kräva att han ska gilla att umgås med sitt barn.
Däremot har du all rätt att kräva att han gör sin del i att ta hand om det.

Hej

Det är inte så att han fått en "pappadepression"?
Det är vanligare än vad man tror och är ofta kopplat till en känsla/tro att inte duga i relationer...

anhoriga.se/publicerat/forskning--utveckling/fou/pappadepression-ar-vanligare-an-man-tror/

Kanske dags för lite familjeterapi. Men har du tålamod så är ju en födsel rätt omvälvande, inte bara för kvinnan, utan även för mannen. Så han kan ju växa in i det.

Jag hade samma problem när vi fick vårat första barn. Han visade inget större intresse, ville inte hålla i henne och han ville inte hjälpa till med blöjbyten, m.m. Han tyckte det var mitt jobb då jag var föräldraledig typ. Vi hade många tjafs och jag bröt ihop gång på gång. Hade tankarna på att lämna eftersom han ändå inte har intresserad. Men som tur är så blev det bättre. Han tyckte nog själv att omställningen i början var jobbig och visste inte hur han skulle bete sig. Sen när han själv var föräldraledig växte han och blev en hur bra pappa som helst. Så jag vet hur du känner och förhoppningsvis blir det bättre för er också. Du får försöka förmedla hur du känner och vad du har för förväntningar på honom. Och försöka få honom att berätta hur han känner och mår. Jag tror både jag och min sambo mådde dåligt i början och det tog några månader innan vi båda tog oss ut depressionen.