Hej
Några här som har separerat? Hur har era barn reagerar på skilsmässan/separationen? Jag och mitt ex separerade för ett år sedan men vårt barn (som är under 5år) vill fortfarande att jag (mamma) följer med till pappan och stannar där tills han nästan somnar. Såklart har jag ju gjort det men det kanske inte är så "kul" för oss vuxna att hela tiden se sitt ex. Hur hade ni gjort? Lillen blir så otroligt ledsen om jag inte följer med.
Om du gjort det ett helt år är det nog dags att sluta, även om det kommer att kännas jättetufft?
Skilsmässa för 10+ år sedan. Då var barnen 2 resp 4 år gamla. Löste det genom att den ena av oss lämnade på dagis och den andra hämtade. På så vis träffade jag i princip aldrig mitt ex, och barnen behövde inte gå från den ena föräldern till den andra. Fortfarande jobbigt men en bättre lösning än om vi överlämnat på annat sätt.
På sommaren var det förstås skillnad, då fick man lösa det på annat sätt så gott det gick. Men det kan funka om man t ex möts upp alla på en lekplats där man hänger en stund tills den ena föräldern behöver lämna.
Separation med små barn är svårt eftersom de inte förstår det här med relationer ännu. Kanske ännu svårare om de aldrig sett föräldrarna bråka heller, då kan de åtminstone känna en lättnad att det är lugnare omkring dem.
Någon dag kommer ni behöva förklara för sonen hur det ligger till och varför ni inte bor ihop längre. Det kommer vara en svår period men ni som föräldrar behöver rida igenom stormen, om ni inte hittar tillbaka eller ska umgås som ett par fast ni inte är det.
Jag har upplevt två separationer - en som fyraåring och en som 18-åring. Kan säga att det var STOR skillnad i upplevelse, främst kopplat till insikten om hur vuxna relationer fungera.