Jag har funderat på detta senaste dagarna. Hur går det för dessa människor som blir gamla eller sjuka som inte har några barn?
Jag kommer att bli gammal och ensam utan barn. Vad händer om jag blir dement och virrar bort mig ensam i skogen? Eller om jag blir så seg och grå att jag inte orkar något fast jag samtidigt anses för frisk för att bo på äldreboende?
Eller om jag blir så sjuk att jag verkligen inte orkar något. Jag har börjat oroa mig för detta.
Du kan skriva en framtidsfullmakt och i samråd med partner, syskon, syskonbarn, kusiner eller liknande att nån av dom får ta såna beslut som rör dig och din hälsa.
Vet många ensamstående som gör just det och förvarnat sin omgivning om vad som gäller.
Bra också att fylla i vita arkivet hos Fonus och skriva testamente så är det klart den dagen du går bort eller är så sjuk att du inte kan ha en klar åsikt.
Min bror och hans fru har inga barn och det är jag som lillasyster tillsammans med mina barn ska fatta såna beslut åt honom . (Hans fru är sjuklig och krasst sett gissningsvis dör före honom)
Se till att du har någon bra släkting eller vän som finns där .
Kommunen eller vården hjälper till. Det där ansvaret ska ju ändå inte ligga på barnen , man kan ju inte skaffa barn för att e ska hålla koll på en. Självklart är det bra om de gör det men man kan ju inte tvinga.
Se till att du har någon bra släkting eller vän som finns där .
Varför skulle det vara skillnad för att man har barn, menar du?
Varför skulle det vara skillnad för att man har barn, menar du?
Som tidigare nämnt finns det förvaltare och godemän till sådant.
Det finns de som har flera barn men som inte har någon kontakt med dem och således lever som om de vore barnlösa. Min mamma var ett exempel, dock dog hon så ung att hon aldrig ens hann komma i närheten av att bli dement eller grå och seg.
Att ha barn är knappast någon garanti att någon tar hand om en. Har du inte andra i din liv?
Att ha barn är knappast någon garanti att någon tar hand om en. Har du inte andra i din liv?