• Cuntissimo

    Han har alltid problem med mig.

    Hej!
    Har i desperation läst här många gånger för att hitta andra i liknande situationer. Nu är jag så trött att det var dags att registrera mig för mer personliga åsikter och råd.

    Jag (31) och min man (33) har varit gifta i snart 7 år. Vi har en bebis på 16 månader, vilket är viktig info i sammanhanget. Problemet som bara växer är att han alltid har något problem med allt jag säger och gör. Det kan vara negativa synpunkter på allt från hur jag genomför en syssla, vilken ordning jag prioriterar min städning, hur min attityd verkar till bisarra småsaker som att jag inte borde tvätta håret först när jag duschar, att jag har fel som äter viss (fast) mat med gaffel istället för sked, osv. 

    Igår var bebisen extra mammig, så jag spenderade nästan hela dagen med henne i vardagsrummet. Framåt kvällen när jag har möjligheten passar jag på att klämma in ett par sysslor. Efter drygt 30 min börjar han stressa på mig och undrar vad jag håller på med. Får förklara flera gånger om vad jag gör, och att det jag ska göra härnäst bara kommer ta en liten stund. När jag väl är tillbaka i vardagsrummet är han sur och klagar på att jag varit "borta" i en timme.

    Liknande scenarion där han är arg för att jag stödar, eller vilken typ av städning jag gör, händer regelbundet. När jag tagit upp det med honom säger han att oron bara sitter i mitt huvud. Har förklarat att jag är nervös att han ska höra mig klanka med disken för att jag inte vill bli bråkad med igen för hur jag prioriterar sysslorna.

    Detta kan inte vara normalt? Det har varit jobbigt med hans kontrollbeteende och ständig micro management en längre tid, och det tär på både energi och mentalitet. Vi bråkar nästan varje dag, och det är i slutändan som oftast jag som får ta största skulden. Är så trött och ledsen att jag troligen hade lämnat honom under de senaste månaderna - om det inte vore för vår dotter. 

    Min man har all inkomst just nu. Jag har ett jobb på gång, men inget är påskrivet ännu. Så saken är att jag inte bara kan hitta en egen lägenhet och ha någonstans att bo med dottern just nu (vi skulle dela vårdnad - han är en bra pappa trots allt). 
    Vad fasen gör man i en sån här situation?

  • Svar på tråden Han har alltid problem med mig.
  • Anonym (Mx)

    Om han alltid har problem med dig och uppenbarligen även du med honom, så är det läge att avsluta relationen. Fundera hur du ska kunna stå på egna ben ekonomiskt så att du inte är beroende av någon annan och gå vidare i livet.

  • Anonym

    Beställ tid på familjerådgivning

  • Anonym (Granbarr)

    Nej han är inte en bra pappa överhuvudtaget.  För han kommer fostra ert barn i samma anda som han behandlar dig. Och bara att han behandlar dig som skit säger mycket om hans föräldraskap.. exakt vad ör bra med att han nedvärderar sitt barns mamma? Vad lär han barnet av den behandlingen? .... 

    Dags att vakna lite.   

  • Lynx123

    Tror att du och jag har väldigt olika definition på en bra pappa. För mig ska han vara kärleksfull och stöttande, inte kritisk och nedsättande. Det gäller mammor också, så klart.

    Vill du att ditt barn ska växa upp i den här miljön? Tror du att det ger en trygg känsla och en fin bild av hur relationer ska se ut?

    Om du vill kan du försöka med familjerådgivning. Vägrar han så är det bara att lämna så snart du bara kan.

  • Anonym (Been there)

    Du måste lämna. Har han alltid varit så kommer det inte att bli bättre. Det är psykiskt våld  Lämnade själv efter nästan två decennier med ständig kritik och kontroll  det var jobbigt när jag flyttade då han blev ännu mer kontrollerande och rentav hotfull. Vi har många barn och jag märker ju vilken de helst umgås med nu om man säger så. Hjälp kan man få via sociala. Det är jättesvårt men så befriande när man får vara den man är utan att någon ska trycka en i revbenen om allt hela tiden.
    Lycka till ❤️?????

  • Anonym (men suck)

    Varje gång han klagar på någon hushållssyssla hade jag slutat göra den och sagt, "Okej, då är det din tur nu en vecka så kan jag kritisera hur du gör allting, så ser vi vad du gillar det".

    Grundtanke:

    Man bör vara glad och tacksam om någon gör hela  jobbet med vilken hushållssyssla som helst, så länge de inte förstör och har sönder saker när de gör det.

  • Anonym (Fånfånfåb)
    Cuntissimo skrev 2025-05-15 18:21:38 följande:
    Han har alltid problem med mig.

    Hej!
    Har i desperation läst här många gånger för att hitta andra i liknande situationer. Nu är jag så trött att det var dags att registrera mig för mer personliga åsikter och råd.

    Jag (31) och min man (33) har varit gifta i snart 7 år. Vi har en bebis på 16 månader, vilket är viktig info i sammanhanget. Problemet som bara växer är att han alltid har något problem med allt jag säger och gör. Det kan vara negativa synpunkter på allt från hur jag genomför en syssla, vilken ordning jag prioriterar min städning, hur min attityd verkar till bisarra småsaker som att jag inte borde tvätta håret först när jag duschar, att jag har fel som äter viss (fast) mat med gaffel istället för sked, osv. 

    Igår var bebisen extra mammig, så jag spenderade nästan hela dagen med henne i vardagsrummet. Framåt kvällen när jag har möjligheten passar jag på att klämma in ett par sysslor. Efter drygt 30 min börjar han stressa på mig och undrar vad jag håller på med. Får förklara flera gånger om vad jag gör, och att det jag ska göra härnäst bara kommer ta en liten stund. När jag väl är tillbaka i vardagsrummet är han sur och klagar på att jag varit "borta" i en timme.

    Liknande scenarion där han är arg för att jag stödar, eller vilken typ av städning jag gör, händer regelbundet. När jag tagit upp det med honom säger han att oron bara sitter i mitt huvud. Har förklarat att jag är nervös att han ska höra mig klanka med disken för att jag inte vill bli bråkad med igen för hur jag prioriterar sysslorna.

    Detta kan inte vara normalt? Det har varit jobbigt med hans kontrollbeteende och ständig micro management en längre tid, och det tär på både energi och mentalitet. Vi bråkar nästan varje dag, och det är i slutändan som oftast jag som får ta största skulden. Är så trött och ledsen att jag troligen hade lämnat honom under de senaste månaderna - om det inte vore för vår dotter. 

    Min man har all inkomst just nu. Jag har ett jobb på gång, men inget är påskrivet ännu. Så saken är att jag inte bara kan hitta en egen lägenhet och ha någonstans att bo med dottern just nu (vi skulle dela vårdnad - han är en bra pappa trots allt). 
    Vad fasen gör man i en sån här situation?


    man kan läsa mellan raderna vad du egentligen menar :)
    Tycker du ska ta denna text och visa honom vad du tycker istället. Kanske du har oläglig timing i städandet? Klumpig i disken?

    Och för alla små bitterfittor som inte får sig något själv där hemma. 


    Detta är inte något att lämna för, så jag fattar dom där under mattan kommentarerna.

    Antingen så avslutar du det och sätter dig här och får bekräftelse eller så tar du tag i din relation. Låter som en bra man som tar hand om din arbetslöshet.

    Diska lite tystare bara :)

  • Anonym (Fånfånfåb)
    Anonym (men suck) skrev 2025-05-15 20:58:43 följande:

    Varje gång han klagar på någon hushållssyssla hade jag slutat göra den och sagt, "Okej, då är det din tur nu en vecka så kan jag kritisera hur du gör allting, så ser vi vad du gillar det".

    Grundtanke:

    Man bör vara glad och tacksam om någon gör hela  jobbet med vilken hushållssyssla som helst, så länge de inte förstör och har sönder saker när de gör det.


     


    Lägg ner laptopen och försök lyssna på din man, är han i tråden kanske?

  • Anonym (men suck)
    Anonym (Fånfånfåb) skrev 2025-05-15 21:07:28 följande:

     


    Lägg ner laptopen och försök lyssna på din man, är han i tråden kanske?


    Vi är båda överens om den principen. Det blir i allmänhet mycket roligare att göra hushållsarbete om den andra personen i relationen ger uppskattning för det.

    Men folk i gemen är så halvarslade så de fattar inte ens så enkla saker.
  • Meddelande borttaget
  • Anonym (B)

    Såg du inte detta personlighetsdrag innan du valde att skaffa barn med honom?

    Alla har vi en skugga, dvs. mindre attraktiva personlighetsdrag som inte alltid visar sig direkt. Men hela grejen med att välja en partner handlar om att se bortom den första attraktionen och förstå vem personen verkligen är innan man skapar band i form av barn och annat.

    Det här är liksom ABC vad gäller relationer.

  • Goneril

    Klassisk gaslighting. Här borde TS lämna, fortast möjligt, innan han har förminskat henne fullständigt, pengarna är problemet.  Hon borde aldrig flyttat ihop med honom, än mindre skaffat barn, men det är så dags att komma på det nu. Försök att återgå i tjänst, TS, försök skrapa ihop lite pengar så du får lite luft under vingarna!                                                                                                                                                                                        Under tiden du förbeteder dig måste du skaffa dig  eget försvarskapital. Varenda detalj han anmärker på måste du tillbakavisa. Var det för dumheter att du ska tvätta håret och duscha i viss ordning? Dummaste jag hört. Normalt är att man först tvättar håret och sedan masserar in balsam som sen får verka en stund innan man duschar kroppen. För övrigt har han inte ett dugg med det att göra, det är du som bestämmer. Tala om det, han ska inte lägga sig i och förresten har han fel. Om diskandet slamrar avbryter du och säger "varsågod, diska du". Varje grej måste du bemöta, låt honom bli arg. Din målbild är att komma ifrån den här mannen, finns det någon förälder du och barnet kan bo hos innan du får en egen lägenhet?

  • Anonym (NN)

    Vad säger han när du frågar varför han känner behov av att kommentera allt du gör och låta som om han vill bestämma över dig? 


     

  • Anonym (Linn)
    Cuntissimo skrev 2025-05-15 18:21:38 följande:
    Han har alltid problem med mig.

    Hej!
    Har i desperation läst här många gånger för att hitta andra i liknande situationer. Nu är jag så trött att det var dags att registrera mig för mer personliga åsikter och råd.

    Jag (31) och min man (33) har varit gifta i snart 7 år. Vi har en bebis på 16 månader, vilket är viktig info i sammanhanget. Problemet som bara växer är att han alltid har något problem med allt jag säger och gör. Det kan vara negativa synpunkter på allt från hur jag genomför en syssla, vilken ordning jag prioriterar min städning, hur min attityd verkar till bisarra småsaker som att jag inte borde tvätta håret först när jag duschar, att jag har fel som äter viss (fast) mat med gaffel istället för sked, osv. 

    Igår var bebisen extra mammig, så jag spenderade nästan hela dagen med henne i vardagsrummet. Framåt kvällen när jag har möjligheten passar jag på att klämma in ett par sysslor. Efter drygt 30 min börjar han stressa på mig och undrar vad jag håller på med. Får förklara flera gånger om vad jag gör, och att det jag ska göra härnäst bara kommer ta en liten stund. När jag väl är tillbaka i vardagsrummet är han sur och klagar på att jag varit "borta" i en timme.

    Liknande scenarion där han är arg för att jag stödar, eller vilken typ av städning jag gör, händer regelbundet. När jag tagit upp det med honom säger han att oron bara sitter i mitt huvud. Har förklarat att jag är nervös att han ska höra mig klanka med disken för att jag inte vill bli bråkad med igen för hur jag prioriterar sysslorna.

    Detta kan inte vara normalt? Det har varit jobbigt med hans kontrollbeteende och ständig micro management en längre tid, och det tär på både energi och mentalitet. Vi bråkar nästan varje dag, och det är i slutändan som oftast jag som får ta största skulden. Är så trött och ledsen att jag troligen hade lämnat honom under de senaste månaderna - om det inte vore för vår dotter. 

    Min man har all inkomst just nu. Jag har ett jobb på gång, men inget är påskrivet ännu. Så saken är att jag inte bara kan hitta en egen lägenhet och ha någonstans att bo med dottern just nu (vi skulle dela vårdnad - han är en bra pappa trots allt). 
    Vad fasen gör man i en sån här situation?


    Låter precis som min sambo var tidigare. Min sambo skulle alltid kommentera hur man gjorde saker, hans sätt var alltid de rätta. Sen när jag träffade hans mamma så insåg jag vart han fått det ifrån. Min sambo upplever själv att hans mamma är jobbig och ska alltid ta över men kunde inte se att han själv gjorde exakt samma sak. Jag fick ta mod till mig och berätta hur jag upplevde problemet. Att båda kan ha rätt och det finns fler lösningar en ett.

    Han har sitt sätt att agera på fortfarande, och vill gärna styra upp. men vi kom överens om att jag ska ta upp det direkt när det händer istället för att bygga irritation inom mig. Min sambo har lätt OCD och är krävande. Men han har fått jobba på situationerna mer än jag. Så han brukar avlägsna sig till något annat rum när jag gör något för att han vet att han inte kan låta bli att kommentera.

    men ja. De är enormt energislukande och det är bara din man som kommer kunna förändra sig.
  • Anonym (Kurt Persson)

    Skriv en lista på de olika saker han klankar på. När du fått ihop 20 stycken så sätter du dig med honom och kräver att han lyssnar medan du drar listan. Och så berättar du för honom hur det här nöter ner all kärlek till honom. Ingen människa vill leva med någon som bara klankar på en.

    Om han inte förstår och tar dig på allvar så kanske parterapi kan fungera. Eller så är loppet kört.

    Mitt ex klankade på mig, och jag reagerade med att försöka gå henne till mötes, försökte se mina egna brister. Till slut var jag bara en våt fläck. Och vem vill vara gift med en våt fläck? Så hon tog initiativet till separation, efter 20 år.

    Nu lever jag lycklig med en kvinna som inte klagar särskilt mycket, och som kan ta sånt där med en klackspark. Nu inne på 27 år.

  • Anonym (men suck)
    Anonym (Fånfånfåb) skrev 2025-05-15 21:42:41 följande:

    Du menar Yemen?

    och vad är du då? Är det inte du som är klantarslet enligt din egen tråd? 


    Ger dig lite tips på att sluta göra det du gör just nu, ha deeee 😉


    Dina obefintliga kunskaper i svenska är inte av intresse för gemene man och jag vet inte vilken tråd du svamlar om. 
Svar på tråden Han har alltid problem med mig.