Min man bortprioriterar sina barn!

Jag har ett konstigt problem. Lite bakgrund: jag och min man är runt 45 och vi har varit gifta i  2 år. Båda har barn i tonåren, inga gemensamma. 

Mina barn bor heltid hos oss (deras pappa har valt att träffa dem varannan helg pga jobbet). Hans barn bor heltid hos sin mamma (efter flera år varannan-vecka boende ville barnen bo heltid hos mamma då det var närmare skolan, deras halvsyskon bodde hos mamman osv.). plus att exet har hindrat umgänget och baktalat honom (hans version). Min man var jätteledsen för det i början. Men när jag och mina barn har flyttat in hos honom har jag börjat märka att han mer och mer börjat fästa sig vid dem och prioriterar bort egna barn. 

Jag blir så ledsen för det! Han träffar sina barn mer och mer sällan och då tar hans barn mer och mer avstånd från honom. Jag märker hur han pratar med dem när vi ses allihopa och få en klump i magen. Detta är inte ok!! Hur ska jag få honom att inse det? Han säger bara att mina barn är så fina och han älskar dem. De är lika mig och det tycker han är underbart. Och när jag frågar om hans egna barn viftar han bara bort och säger, ja-ja. Wtf???