Min 35 åriga partner säger att hon inte längre vill ha sex. Hon tycker det är jobbigt och har inget behov av det. Hon säger att det inte beror på mig utan att känslan sitter i henne. Hon har varit väldigt sexuellt aktiv tidigare i livet men nu 3 år in på vår relation är hon helt avstängd. Hur ska man tolka det hon säger? Ibland pratar kvinnor som i gåtor. De säger an sak och så ska man kunna lösa mellan raderna vad de menar.
Hon kanske aldrig egentligen gillat men vågade inte säga det i början
Ja vill hon inte ha sex alls och du vill så är ni en riktigt dålig match. Ni är helt fel för varandra. Hon får leta en man som inte heller vill ha sex.
Kvinnors hormoner är ett jävelskap för många rent ut sagt, och jag har själv haft varierande lust åt alla håll genom mitt fertila liv.
Problemet för både män och kvinnor är att om man inte har lust så har man ju inte det, d.v.s. man har ingen egentlig motivation att göra något åt saken för man mår helt okej ändå.
Sätt er ner när det är bra mellan er och försök fråga fint om hon skulle vilja ha ett sexliv, eller hur hon ser på er väg framåt. Hon borde ju kunna förstå att din lust finns kvar även om hennes tagit paus, och vad ska i så fall du göra för att få utlopp för den, tänker hon? Eller har hon någon tanke om hur hennes lust kan komma tillbaka?
Jag tror det är viktigt att inte pressa, anklaga eller gnälla, för det hjälper inte.
Men du har väl också rätt till ett ärligt svar - är det på riktigt så att hon tror att hon aldrig mer vill ha sex, eller är det så att känslorna för dig har tappat i styrka så att hon mest trampar vatten i väntan på att kunna separera?
Man aldrig klart veta 100% om någon är ärlig och ärligheten kan såra, men om du går in med rätt attityd i samtalet borde hon kunna berätta hur det är, om ni båda är vettiga personer.
Kvinnors hormoner är ett jävelskap för många rent ut sagt, och jag har själv haft varierande lust åt alla håll genom mitt fertila liv.
Problemet för både män och kvinnor är att om man inte har lust så har man ju inte det, d.v.s. man har ingen egentlig motivation att göra något åt saken för man mår helt okej ändå.
Sätt er ner när det är bra mellan er och försök fråga fint om hon skulle vilja ha ett sexliv, eller hur hon ser på er väg framåt. Hon borde ju kunna förstå att din lust finns kvar även om hennes tagit paus, och vad ska i så fall du göra för att få utlopp för den, tänker hon? Eller har hon någon tanke om hur hennes lust kan komma tillbaka?
Jag tror det är viktigt att inte pressa, anklaga eller gnälla, för det hjälper inte.
Men du har väl också rätt till ett ärligt svar - är det på riktigt så att hon tror att hon aldrig mer vill ha sex, eller är det så att känslorna för dig har tappat i styrka så att hon mest trampar vatten i väntan på att kunna separera?
Man aldrig klart veta 100% om någon är ärlig och ärligheten kan såra, men om du går in med rätt attityd i samtalet borde hon kunna berätta hur det är, om ni båda är vettiga personer.
Har också hamnat mycket i en kompisrelation med min partner, där både min och hans lust gått ner. Däremot är det viktigt för mig att vi ligger ändå, fast ingen är sådär jättesugen. Så vi försöker få till det en gång I veckan åtminstone. Även om din partner inte har sexlust så måste hon väl ändå förstå att sexlivet är en viktig pusselbit för att sund relation. Och i sin tur ha en vilja att få tillbaka sin sexlust. Är hon inte det minsta intresserad av att ena försöka så är det nog ganska kört
Har också hamnat mycket i en kompisrelation med min partner, där både min och hans lust gått ner. Däremot är det viktigt för mig att vi ligger ändå, fast ingen är sådär jättesugen. Så vi försöker få till det en gång I veckan åtminstone. Även om din partner inte har sexlust så måste hon väl ändå förstå att sexlivet är en viktig pusselbit för att sund relation. Och i sin tur ha en vilja att få tillbaka sin sexlust. Är hon inte det minsta intresserad av att ena försöka så är det nog ganska kört
Nu kommer det här att låta väldigt hårt men det är välment. Gör slut och bryt upp Slösa inte bort varandras tid, du kommer bara bli halvt galen av att försöka ?lösa upp hennes knutar? medan hon går runt nöjd och tror att du accepterat att leva utan sex och är nöjd med det. Det finns inte en frisk man på denna jord som skulle vara nöjd med att leva ett liv utan sex.
Om Ts hade varit kvinna och skrivit samma om sin man hade många svarat att mannen måste uppsöka sjukvården för att det måste vara något fel. t ex för låga testosteronnivåer.
Så, kanske ska TS kvinnliga partner också uppsöka sjukvården för att kontrollera om hon är frisk?
Eller är det helt andra premisser som gäller för kvinnor som tappar lusten än för män?
Om Ts hade varit kvinna och skrivit samma om sin man hade många svarat att mannen måste uppsöka sjukvården för att det måste vara något fel. t ex för låga testosteronnivåer.
Så, kanske ska TS kvinnliga partner också uppsöka sjukvården för att kontrollera om hon är frisk?
Eller är det helt andra premisser som gäller för kvinnor som tappar lusten än för män?
Din fråga och flertalet svar handlar om henne. Men du behöver tänka igenom hur du själv känner och tänker. Kan det vara okej att leva med henne utan sexliv? Eller är det en "deal breaker"? Det bör du i så fall berätta för henne.
Min fru och jag kom tidigt överens om att båda har ansvar för sexlivet. Jag lovade att inte tjata, och hon lovade att ta sin del av ansvaret. Jag deklarerade att jag inte vill leva i en sexlös relation. Det där snacket har funkat nu i 26 år.