Hur gör man när man inte orkar ha dem på heltid?

Du behöver inte förklara. Du behöver avlastning för att kunna vara den bästa mamman du kan vara och barnen har en pappa som gör att det finns bra alternativ. Att du tar på dig mer än du klarar av är värre än att du säger "nej" till en ohållbar situation. 

Fundera först på varför barnen bara vill bo hos dig.
Är du den snällaste/curlingföräldern?
Halvstora barn tycker jag bör hjälpa till med städning, matlagning, du måste nog förklara för ungarna vad som förväntas av dem för att ni ska kunna bo tillsammans på heltid.

Jag förstår dig. Jag har rätt nyligen blivit helt ensam med barnen. Att de ska vara hos sin pappa är inget alternativ och min familj bor jättelångt bort så jag kan inte få någon avlastning. Jag är sjuk både fysiskt och psykisk, och jag känner ärligt att jag inte orkar. Det är tufft att få ihop det ekonomiskt, min ork är helt slut, det är tjat, tjafs, läxor, massa sysslor och måsten, tidiga morgnar, stress. Och ingen paus utan det bara fortsätter. Så jag förstår dig verkligen. Om deras pappa är vettig klarar de av att vara där trots att de hellre är hos dig. Att du kan vara en ännu bättre mamma när de väl är hos dig och att du håller i längden är viktigare. Barnen klarar sig.

Det låter som att du har det tufft och känner dig stressad i familjelivet redan som det är och att det känns övermäktigt att ha ha barnen på heltid. Nu vet jag inte hela bilden men jag antar att du redan vet varför barnen inte vill vara hos sin pappa längre - kan du och pappan prata om situationen och se över vad ni tillsammans kan göra för att barnen ska vilja vara där också? Så länge det inte är otryggt där, så kan ni göra ert bästa för att uppmuntra barnen till att fortsätta bo hos er båda. Barnen bestämmer inte vart de ska bo, det gör ni föräldrar men ni behöver vara intresserade av varför de känner att de inte vill bo hos en av er och försöka hjälpa dem att trivas hos er båda. 

Behandla dem lika som barn i kärnfamiljer - man får inte välja var man bor.

Är pappan på riktigt narcisisst och barnen far illa där så måste du ju göra något även om du inte kan ha dina barn på heltid. Kontakta socialtjänsten?

Be kommunen om hjälp med någon form av avlastning.

Har full förståelse för dig, du borde inte ha dåligt samvete.

När jag var barn på 80- och 90-talet så var min mamma ensamstående. Jag var väldigt krävande som barn och för att avlasta mamma så var jag hos en stödfamilj varannan helg, antar att detta var genom kommunen.

Kanske det finns nåt liknande som du kan använda dig av?