Är jag narcissisten?
Okej.
Lång historia nu..
Jag och mitt ex har en mycket infekterad relation.
Vi blev tillsammans när vi var unga, han hade tidigt drogmissbruk och var ute mycket med kompisar. Jag var ute efter en mer seriös relation, ett ?vi?. Men blev ej så med honom och blev många dramatiska uppbrott, samtidigt som drogerna hela tiden fanns i bakgrunden.
Jag som person, har varit med om mycket. Är 22 år gammal med mycket tungt bagage. Blivit sviken mycket under uppväxt, lämnad osv.
Men har egentligen alltid haft mer eller mindre problematiska relationer, tex med min mamma var det mycket bråk när jag var tonåring.
Har fina vänner som jag sällan är osams med.
Nu till problemet.
jag och min kille började träffas för 1 år sen ca.
Allt började väl helt okej. Vi kände varann sen innan.
Han tyckte om mitt raka sätt att vara och uppskattade min personlighet, så jag kände att jag kunde vara mig själv och att jag hittat någon som SÅG mig.
Med tiden kom fler problem.
Han började spela hela kvällarna och nätterna, blev totalt besatt i skärmar.
Blev bråkigt kring det. Hade tålamod och tålamod, men blev ingen förändring.
Jag låg ensam i rummet ofta och tyckte de kändes värdelöst då jag fortfarande betala för min egen lägenhet.
Vår relation har varit kantat utav tillitsproblem och att jag kände att jag inte fick riktigt den bekräftelse jag behövde.
Jag vet att mycket utav tillitpsprbelmen ligger på mig, men han har också ljugit för mig flertalet tillfällen.
Inte otrohet, men lögner.
Jag sa tidigt i vårt förhållande att jag inte blir en fin flickvän när någon ljuger för mig..
och nu har allt blivit så otroligt infekterat.
En gång dumpa han mig 4 dagar och träffa sitt ex.
Problemet är att jag klandrar mig själv för allt i vårt förhållande.
Helt plötsligt är jag den som är hemsk, äcklig, otrevlig, dum, vidrig, och allt det där.
Han tycker inte jag är ?snäll? nog mot honom, fast jag gör mitt yttersta varje dag att förlåta han för allt han gjort.
Mitt ex sa också saker om mig och hur jag var, att han inte klara av att höra min röst, att jag var en hemsk person, och allt det där.
Och sen andra gånger kunde han kärleksförklara ihjäl sig för mig. Jag blev tex kallad för ?galen? otroligt mycket i vårt förhållande.
Och de har blivit samma nu med min kille idag.
Han säger också skit elaka saker till mig när han blir arg, om jag tex konfronterar honom.
Han tycker jag är för elak, dum och hård, fast jag själv tycker jag är rak, tydlig och ärlig.
Jag älskar ju honom även om jag ger kritik.
Jag tvivlar så mycket på mig själv att jag inte klarar att lämna.
Min kille säger att ?han har aldrig behandlat någon såhär förut, att de är jag som drar ut dom sidorna från honom?, att ?han är en jättefin partner, att det är jag som fått honom bli såhär?.
Att jag inte kan mäta mig med hans ex, att hon var fin, förstående, gullig och snäll.
Har fått så låg självkänsla att jag inte vet vad jag ska göra.
Har pratat med hans ex och det stämmer, han behandlade inte henne såhär. Hon säger att han ALDRIG var arg med henne.
därför så tror jag allt ligger på mig. Vad gör jag? Är det jag som är narcissten?
Hans ex berätta att han har skit svårt att ta emot kritik Och att hon bruka kalla han för narcissist.
men känns ändå som att allt är mitt fel.