Hej!
är ny i tråden här, BF 2 februari som det ser ut just nu😊 om allt går bra med graviditeten så blir det vårt fjärde barn, en liten sladdis då yngsta storasyskonet kommer vara 9 år då!
har läst att några av er verkar må rätt bra i sina graviditeter, så skönt för er, njut!😊
själv har jag mått så dåligt de senaste 7 veckorna, energinivån är inte på topp direkt😅 går in i vecka 14 imorgon och hoppas att det vänder snart!
Så härligt att läsa att många fått vara på sitt första ultraljud och se att allt ser bra ut, vilken lättnad😊
jag var på ett tidigt ultraljud vecka 9 (pga komplikationer) där allt såg bra ut. Nu har jag mitt första rutinmässiga ultraljud till veckan, kommer då att vara i vecka 15 om allt fortarande står rätt till.
Har inte varit speciellt nervös fram tills nu egentligen! Har mått så dåligt tidigare och nu börjar må lite bättre, skönt på ett sätt men också lite oroande, även om det är vanligt att man mår bättre kring den här tiden i graviditeten så har det ju varit ett bra kvitto på att graviditeten fortskrider som den ska😅 blir skönt med ultraljud till veckan iaf😊
äter många av er järntabletter redan nu? Hur går det för er?Jag fick rekommendationen att börja för några veckor sedan, men har inte klarat av att äta dom på grund av ännu sämre mående med dom..
Härligt att det såg bra ut 🥰 Kommer det säkerligen göra på nästa UL med! Inte konstigt att symptomen lättar lite efter vecka 12 vad jag läst, för HCG peakar ju mellan v 9-12.
Jag apotekets egna järntabletter med 25mg + c-vitamin och så tar jag 1-2 på frukosten hemma och 1-2 på lunchen Och upplever att det inte påverkat min mage något. Kan vara värt att testa göra det så ☺️
Hade 82 i ferritin och HB testade dem inte, men jag är ju inte speciellt trött så tror jag har bra värden men dem skrev att jag skulle börja med duroferon direkt ändå.
Ja, håller tummarna för att allt ser bra ut till veckan också😊
precis, det är ju vanligt att illamåendet avtar efter V12, så det är säkert inget konstigt men hjärnspökena spelar ett spratt ibland, speciellt då man inte ser eller känner av graviditeten i övrigt än😅
Skönt med så bra järndepåer👍🏻 Mitt ferritin var 20, men hade bra blodvärde än så länge!
Har kört med niferex som jag mådde så otroligt illa av. Duroferon kanske är ett bättre alternativ, får testa mig fram😊
ska även kolla in apotekets egna, även om de inte innehåller tillräckligt så tillför det ju något i alla fall😊
Hej alla!
Nu har jag läst igen hela tråden, wow vad mycket som skrivits. Vill skicka ett 
till alla som fått missfall eller missed abortion och till de som brottas med oro.
Jag har egentligen smugit mig in här fast jag har bf i jan, jag tycker denna tråden verkar trevligare 🙈. Hoppas det är okej.
Jag har egentligen massor att berätta om min upplevelse av denna graviditet men håller tillbaka lite i stora tråden.
Jag väntar en sladdis. Syskonen kommer vara 10 och 12 och själv kommer jag vara 43.
Jag skulle gärna höra mer om hur ni som är i typ samma situation har det, vad ni brottas med osv.
Själv är jag i v16 och känner tyvärr inte någon glädje ännu. Allt har varit för rörigt. Jag känner mest ångest över allt.
Men det var planerat osv för er som undrar.
Det går bra att skriva till mig privat också.
Jag väntar också en sladdis, där yngsta syskonet kommer vara 9 år då bebis beräknas komma😊
blir lite som att börja om då livet på ett sätt är rätt enkelt med stora barn, men samtidigt ser jag fram emot det och tycker det ska bli så mysigt också!
nu är min största oro att det ska vara något fel, att graviditeten stannat av eller att det visar sig vara några avvikelser på bebisen. Går in i vecka 15 och ska på ultraljud i början av veckan, så håller tummarna att allt får se bra ut! Jag är fortfarande för ung för att bli erbjuden nipttest via regionen, och vi tänker nog inte betala för det själv om ultraljudet ser fint ut. Skulle det vara någon avvikelse på något sätt tänker vi nog om..
så tråkigt att läsa att du inte kunnat känna glädje ännu, hoppas det blir mindre rörigt för dig så du kan få njuta och vara glad över eran sladdis♥️ har du fått någon hjälp från vården? annars kanske det är bra att ta upp med din barnmorska så du kan få hjälp. Det är ju inte meningen man ska behöva bära på ångest när man egentligen vill och ska känna glädje♥️
Jag har börjat småblöda? så jävla typiskt om detta är slutet för regnbågis, precis innan man ska få lämna första trimestern, göra ultraljud och NIPT. Känns som jag har en förbannelse över mig att bara få vara gravid första trimestern när man bara är orolig och väntar på att tiden ska gå så man får dela graviditeten och vågar vara glad. Trodde att det skulle vara vår tur nu efter allt vi varit med om tidigare i år 💔
Ska väl inte måla fan på väggen än men har sparsamma brun/röda flytningar och idag har dom ökat något. Känns inte bra alls. Har inte ont men känner ändå att det inte känns bra. Känns spänt på nåt sätt. Ställer in mig på missfall. Ska ringa mvc imorrn och begära att dom fixar ett ultraljud. Ovissheten är ju hemsk 😭💔
Åh nej! så jobbig oro du behöver gå igenom med en blödning❤️ håller tummarna för att blödningen beror på något annat än missfall! Blödningar betyder ju långt i från alla gånger att det är missfall, även om det är det man direkt oroar sig för.. såklart!
jag hade en långvarig blödning i början av graviditeten, ställde direkt in mig på missfall, men när jag några veckor senare fick komma på tidigt ultraljud så såg man en levande bebis med pickande hjärta❤️ så blödning kan bero på annat också! Hoppas du får hjälp snabbt med ett ultraljud så du slipper gå med oron! Håller tummarna för dig
syskonen blev jätte glada, de längtar och ser fram emot ett litet syskon väldigt mycket!
så ledsen jag blir när jag läser om din situation♥️ ingen ska behöva känna sig ensam.. vad är det som gör att du inte kan berätta till de stora barnen?
tänker att det kan vara skönt att berätta till någon och kanske där igenom få dela glädje?
så otroligt påfrestande det måste vara att få höra sin sambo säga sådär, speciellt när man bestämt sig för att behålla.. livet stannar ju liksom inte upp bara för att man får ett till barn, även om det innebär förändringar i familjesituationen. Har aldrig hört och kan inte tänka mig att någon normal förälder sagt att de ångrar någon av sina barn, oavsett om det var planerat eller oplanerat.
Bra att du fick hjälp i början, men det låter som att du fortfarande behöver stöttning.. kan du inte få det från din sambo så tycker jag att du ska prata med din barnmorska igen, det finns hjälp att få♥️
En liten uppdatering. Jag kunde inte stanna hemma och vänta, åkte in till akuten och fick ganska snabbt träffa så fina sköterskor och en jättefin gynläkare som sa att det var bra att jag lyssnade på magkänslan och åkte in så dom kunde kolla läget.
Tyvärr visade VUL:et det jag befarade och har oroat mig för senaste tiden, att graviditeten avstannat. Fostret var flera veckor för litet, inget hjärtslag. Helvetets skit 💔😭
Får se om kroppen nu tar hand om detta själv eller om jag behöver skrapas eller få mediciner. Ska tillbaka om en vecka och kolla läget. Tacksam för fin hjälp och vård mitt i allt detta, men så jäkla tråkigt.
Känner mig så lurad och sviken av kroppen. Hade hoppats vi haft nog med otur men uppenbarligen är det svårt att lyckas nu när jag är äldre. Kroppen vill verkligen vara gravid, så pass mkt att den behåller alla små liv även dom sjuka 💔
Varit gravid så många månader nu senaste året och inte fått ut något av det förutom hjärtesorg och känner mig rätt färdig med det. Kanske inte blir fler försök nu känner jag. Får väl se. Nu ska vi ta hand om varandra här hemma. Ska pussa extra mycket på mina goa barn jag redan har 💕
Tack för pepp och stöd, underbar tråd detta. Kommer gå bra för er alla framöver är jag helt säker på, tiden går snabbt och snart har ni era små i famnen 🥰
Kram till er 🌸
Nu har jag också varit på ultraljud och allt såg fint ut🙏🏻 bebisen sprattlade runt och mådde bra!
vi kommer inte att göra ett NIPT då jag är ett år för ung för att få det via regionen och då ultraljudet såg bra ut så väljer vi att inte betala för det själv😊
När jag gick tillbaka till jobbet för snart två veckor sedan efter semestern kände jag mig ändå redo efter en sommar med fruktansvärt illamående och en förlamande trötthet.
jag har gått in i vecka 17 nu, och känner nu efter snart två arbetsveckor att jag är helt slut. Jag har så mycket huvudvärk, är helt matt och slut efter en arbetsdag att jag lägger mig för natten redan vid 18-19. Jag är inte människa, orkar knappt laga mat och ta hand om vardagssysslor..
Är det rimligt? Hur känner ni andra med trötthet, har det gått över?
jag håller på att tappa hoppet om att få känna sig någorlunda som ?vanligt? innan bebis kommer ut😅
Är det någon som börjat känna fosterrörelser än? 🥰
Jag är i vecka 18 nu, började känna rörelser i den här veckan med mitt första barn, men än så länge känner jag inget. Tror jag iaf, ibland "spritter" det till men det kan lika gärna vara en prutt som flyttar sig i tarmarna haha. Inte känt något tydligt än som jag helt säkert vetat är bebisen. Har väntat otåligt i flera veckor nu på att känna rörelser!! Var inställd på att känna tidigare den här gången eftersom det är andra barnet, men fick veta vid KUB att jag har moderkakan i framvägg, så det kan ju påverka. Ni som haft i framvägg tidigare, i vilken vecka började ni känna?
Alltså jag tror inte det är sant, men ikväll när jag satt i soffan och höll en hand på magen så fick jag en buff som även kändes svagt i handen. Ropade snabbt på syskonen som också fick sig varsin liten försiktig buff av lillasyskonet🥹
undrar verkligen om de sett rätt på ultraljudet att moderkakan är i framvägg, blir intressant att höra om det är så när det är dags för RUL. Hur som helst så är det så häftigt och skönt att bebis börjar göra sig hörd🥰
Har inte varit inne och läst här på ett tag men ser att många varit på RUL nu, skönt när det är gjort och allt verkar se bra ut🥰 tänk att vi tagit oss genom halva graviditeten nu!
har också varit på ultraljud för ett par veckor sedan där vi också fick veta könet, såg ut som att det kunde vara en liten lillasyster precis som min magkänsla sagt hela graviditeten.
jag har gått in i vecka 22 nu och mår väl egentligen rätt bra förutom den eviga tröttheten som inte ger med sig, är helt slut efter en dag på jobbet, både i huvud och kropp😅 har också börjat märka av vad jag tror är foglossning.. har ont långt ner i ryggslutet, speciellt efter en dag på jobbet då jag varit igång och lyft tungt en hel dag. Jag hoppas att kroppen håller fram till vecka 32 då planen är att gå hem på graviditetspenning!
Går in i vecka 28 imorgon (tiden går verkligen fort nu😅) och börjar fundera över lite praktiska saker. Vår bebis är ju en sladdis och det är nio år sedan sist vilket innebär att vi gjort oss av med mycket, lite har vi sparat som kommer att komma till användning. Men barnvagn, babyskydd osv måste vi införskaffa så småningom.
Det är ju som sagt längesen vi hade en bebis sist så mycket har ju hänt med tex barnvagnarna, har ni kollat på någon speciell modell?😊