Anonym (Attans)

Mon 9 Jun 20:57

15 svar

Ännu en svärmorstråd - hjälp!

Hej på er,

Ja vad ska jag skriva.. ännu en svärmorstråd. Jag behöver hjälp, tips, råd eller ja vad som helst.

Min svärmor har tappat det helt. Jag och sambon har varit ett par i 10+ år. Första barnet, en tuff graviditet och en långdragen förlossning. Så omtumlande att få barn, mycket att tänka på och fixa.

Så kommer min ack så elaka förbannade svärmor in i bilden. Första barnbarnet. Hon var helt okej innan graviditeten men pö om pö började kommentarerna, försöken att kontrollera mig som gravid, kontrollera barnet och hur/när och varför när hen föddes.

Hon blev mer och mer aggressiv mot mig, häva ut sig subtila och spydiga kommentarer. Allt jag sa kring vår barnomsorg skulle backas upp med källor och fotnot annars var det bara skitsnack. Hennes sätt var det ända rätta och allt idag är så fånigt och korkat. Allt jag gjorde och gör är så konstigt. Alla konflikter och all dålig stämning var bara mitt fel..Fastän sambon ballade ur fler gånger än mig på henne.

Jag är så less satkärringen. Nu har hon även snackat skit om mig till svågern. Att jag aldrig går att prata med och är så otrevlig. Svågern lindade in allt för att dämpa slaget, men jag vet att hon sagt riktigt elaka saker. Jag säger sällan saker längre i hennes närvaro och låter sambon sköta det mesta i samtal. Då jag pratar så himlar hon bara med ögonen eller typ fnyser. Så det blir naturligt att inte vilja föra ett samtal med henne för mig. Så här har det pågått i 8 månader typ.

Hon försöker ta alla våra "första ögonblick" från oss, som första ordet eller att gå första steget. Hon tjatade hur länge som helst om att han sa ett visst ord bara några månader gammal. Hon INSISTERAR att det är barnets första ord, fastän det inte är det. Helt sjukt.

Hon får inte vara barnvakt då hon hela tiden gör motsatsen till vad vi säger eller accepterar. Hon börjar nu insisterar på att vara barnvakt fastän vi säger upprepade gånger att vi säger till när vi vill och är redo för det. Hon fattar inte och blir tokig.

Hon tjatar tjatar och tjatar om allt möjligt som vi inte är intresserade av. Hon accepterar aldrig ett nej och förminskar oss alltid. Hon har alltid varit med om något värre eller hemskare om vi pratar om något som är jobbigt med barnet just nu.

Hon bråkar alltid med sina arbetskamrater och exman och de är alltid korkade enligt henne. Hon försöker alltid få sig själv att se bra ut och framhäver sig själv och sin intelligens. Precis alla andra är korkade. Detta nöter hon varje gång hon är på besök. Vad ska man ens svara på sånt undrar jag.

Sambon har mer och mer slutat vilja umgås med henne då hon bara surar över allt vi gör och inte gör. Jag ställer mig alltid likgiltig. Detta gör ju självklart att allt eskalerar och det är mitt fel. Allt är mitt fel säger hon. Hon tror hon har en jättebra relation till sin son, men tyvärr är det inte så. Han säger ofta att hon är galen, kontrollerande, aldrig ber om ursäkt eller kan ha fel. Han har flera gånger sagt att han vill säga upp kontakten, medan jag försöker vara diplomatisk. Svärmor anser nog att jag tagit hennes son. Hon utövar emotionell incest anser jag. Hennes barn är inte hennes partner/kompis, men hon verkar tro det. Hon beter sig som att de är hennes kompisar och vill gärna umgås alla dagar i veckan. Sambon vill inte ens träffa henne en gång i månaden men då bryter hon ihop och gråter tills han ändrar sig. Det är hennes taktik, gråta och skrika tills hon får som hon vill.

Nu funderar jag starkt på att bryta kontakten med henne, för jag orkar inte. Hon fattar inte när man säger ifrån eller så låtsas hon som ingenting, nästa gång peakar hon och beter sig som en barnunge.

Vilka för och nackdelar bör jag överväga här? Är det bästa sättet? Jag orkar inte gå på äggskal och få mitt föräldraskap ifrågasatt en gång i veckan. Jag orkar inte bli illa behandlad mer eller må dåligt.

Hjälp mig!

Anonym

Mon 9 Jun 21:28

#1

Bestäm dig för en paus från svärmor, så blir inte beslutet så betungande.
Ta bort henne från alla sociala medier, blockera sms / telefonsamtal. Öppna inte dörren.
Din man får sköta all kontakt.

Life

Mon 9 Jun 21:47

#2

Låter som drag av narcissism- har hon varit så innan ni fick barn?

Anonym (Hm)

Mon 9 Jun 21:50

#3

Låt mannen sköta kontakten med sin mamma.

Anonym (Attans) Trådstartaren

Mon 9 Jun 22:05

#4

Life skrev 2025-06-09 21:47:33 följande:

Låter som drag av narcissism- har hon varit så innan ni fick barn?

Jag vet inte om hon klassas som det, men kanske väldigt nära. Hon har varit så mot andra exempelvis hennes exsmans släkt snackade (pratar väl än illa om dem) hon väldigt illa om, sina barn har hon alltid försökt kontrollera, jag minns även att hon och hennes dåvarande man bråkade väldigt mycket. Det var ju såklart bara gubben som gjorde fel och aldrig hon. Nu pratar hon alltid illa om hans föräldraskap inför oss.

Vi umgicks inte så ofta innan barnet kom. Typ högtider. Vi avfärdade mycket med att hon bara behövde hitta vänner eller en hobby så lugnar hon sig. Nu bor vi tyvärr i samma stad och tvingas till umgänge en gång i veckan. Annars gråter hon och skriker att vi är otacksamma (läs jag).

Jag har aldrig råkat ut för hennes kontrollbehov eftersom jag mest tittat på när hon hållit på. Alla normaliserade hennes beteende med att "hon är nog stressad, hon mår inte så bra, äsch hon lyssnar ändå inte".

Nu står jag här och måste lyssna på hennes eviga tjat och elakheter. Ska sägas att hon blev jävligt mycket aggressivare efter skilsmässa (det var hon som ville skiljas). Då menar jag aggressiv som att uppföra sig hotfullt mot folk, oss, tjänstefolk och sina arbetskollegor. Hon stoltserar med att andra är rädd för henne. Hon blev än mer gränslös och aggressiv när barnet kom, alltså hon kunde börja gråta och skrika när man skulle lägga bebisen för att sova. Skrika för att man inte lät barnet titta på TV:n eller äta glass/godis etc. Då barnet bara var nån månad. Blir hotfull/ilsken när man pratar om att göra något på ett visst sätt, typ begränsad skärmtid, inget socker, inte introducera napp, amma mer än 6 månader osv. Hon höjer rösten och försöker dumförklara en. Hon är bara nöjd när hon blivit så arg och ilsk att man blir tyst av rädsla för att hon ska bli ännu mer arg.

Jag har aldrig träffat en människa med så konstigt beteende. Jag hade köpt det om jag försökte tvinga henne till något. Men det här bekommer henne inte överhuvudtaget.

Anonym (Attans) Trådstartaren

Mon 9 Jun 22:10

#5

Anonym skrev 2025-06-09 21:28:59 följande:

Bestäm dig för en paus från svärmor, så blir inte beslutet så betungande.
Ta bort henne från alla sociala medier, blockera sms / telefonsamtal. Öppna inte dörren.
Din man får sköta all kontakt.

Sambon har dragit in på antalet träffar redan, hon använder nog inte sociala medier förutom att snoka i vad andra gör.

Jag svarar bara när jag vet att jag måste. Men vill helst inte längre. Vet inte ens om det är ett tungt beslut för mig. Men tänker mer på mitt barn och min sambo, högtider som måste anpassas osv. Känns ju konstigt att behöva ha två julafton för att svärmor har bestämt sig för att vara ovän.

Sambon kommer aldrig välja henne och jag tycker faktiskt synd om henne. Snart har hon inga kvar som vill vara runt henne.

Anonym (Attans) Trådstartaren

Mon 9 Jun 22:25

#6

Anonym (Hm) skrev 2025-06-09 21:50:54 följande:

Låt mannen sköta kontakten med sin mamma

Börjar luta åt det. Jag vill försöka men jag tror vår relation har gått i graven. Hon vägrar acceptera att jag har bestämmanderätt. Men samtidigt känns det som att jag överger min sambo och spär på dramat. Typ att jag är barnslig som inte härdar ut.

Hade det varit min egna mamma hade jag skickat ut henne och sagt att hon aldrig var välkommen mer. Så enkelt hade det varit för mig, men jag förstår att det inte är lika enkelt för min sambo.

Okänd

Mon 9 Jun 22:50

#7

Meddelande borttaget

Anonym (Attans) Trådstartaren

Mon 9 Jun 23:39

#8

Anonym (H) skrev 2025-06-09 22:50:54 följande:

Du har ingen svärmor eller svåger...
Du låter ganska obehaglig själv.

Inte konstigt att din killes mamma inte gillar dig.
Hoppas inga kaniner finns i närheten.

Eh nähä okej? Men hur kan jag då ha en kille som har en mamma om jag inte har en svärmor?

Jag är säkert obehaglig, men blir man tvingad, pressad och behandlad illa så kanske det sker naturligt.

Jag är osäker på varför hon ogillar mig, hon ogillade mig inte innan vad jag vet. När jag säger nej till henne då ogillas jag. Inte när jag säger ja men det gör jag ju så klart inte lika ofta längre.

Vad har kaniner med saken att göra?

Anonym (Katarina)

Tue 10 Jun 16:35

#9

Det låter som att din sambo behöver hitta en bra psykolog, som kan hjälpa honom att reda ut hans känslor kring hans mamma.

För ni måste ju ta tillbaka kontrollen här. Det är helt galet att hon ska få regera, genom att bete sig som en trotsig tvååring.

Anonym

Tue 10 Jun 16:53

#10

Anonym (Attans) skrev 2025-06-09 23:39:51 följande:

Eh nähä okej? Men hur kan jag då ha en kille som har en mamma om jag inte har en svärmor?

Jag är säkert obehaglig, men blir man tvingad, pressad och behandlad illa så kanske det sker naturligt.

Jag är osäker på varför hon ogillar mig, hon ogillade mig inte innan vad jag vet. När jag säger nej till henne då ogillas jag. Inte när jag säger ja men det gör jag ju så klart inte lika ofta längre.

Vad har kaniner med saken att göra?

För att man inte har en svärmor om man inte är gift, och du nämner din sambo och då får man ju utgå från att ni inte är gifta.
Alltså, inte gift = ingen svärmor eller svåger.
Gift = svärmor och svåger.

Inte sett filmen med galningen som kokade ungarnas kanin?

Anonym (Attans) Trådstartaren

Wed 11 Jun 20:06

#11

Anonym skrev 2025-06-10 16:53:08 följande:

För att man inte har en svärmor om man inte är gift, och du nämner din sambo och då får man ju utgå från att ni inte är gifta.
Alltså, inte gift = ingen svärmor eller svåger.
Gift = svärmor och svåger.

Inte sett filmen med galningen som kokade ungarnas kanin?

Okej då, vårt barns farmor då. Du verkar vara en riktigt trevlig människa att umgås i och med att du märker på ord. Du förstår, hoppas jag, att det finns ett alldagligt språk som tillåter definitioner av ord att vara flytande. Däremot visste jag inte att man måste vara gift för att kunna kalla sin partners syskon för svåger eller svägerska etc. Så du får en lite guldstjärna för att du i alla fall bidrog med nån typ av "dagens fakta".

Nej inte vad jag kan minnas. Vad är titeln på filmen?

Anonym (Attans) Trådstartaren

Wed 11 Jun 20:10

#12

Anonym (Katarina) skrev 2025-06-10 16:35:09 följande:

Det låter som att din sambo behöver hitta en bra psykolog, som kan hjälpa honom att reda ut hans känslor kring hans mamma.

För ni måste ju ta tillbaka kontrollen här. Det är helt galet att hon ska få regera, genom att bete sig som en trotsig tvååring.

Det tycker jag med, relationen är inte normal och han blir känslomässigt utpressad väldigt ofta.

Hur tar man tillbaka kontrollen? Allt blir bara bråk, bråk och mera bråk. Enda gången vi inte bråkar är när hon inte är med eller det är fullt med andra människor i närheten.

Jag funderar på att förbjuda henne att komma hit. Men det känns barnsligt på något sätt.

Anonym

Wed 11 Jun 20:23

#13

Anonym (Attans) skrev 2025-06-11 20:06:39 följande:

Okej då, vårt barns farmor då. Du verkar vara en riktigt trevlig människa att umgås i och med att du märker på ord. Du förstår, hoppas jag, att det finns ett alldagligt språk som tillåter definitioner av ord att vara flytande. Däremot visste jag inte att man måste vara gift för att kunna kalla sin partners syskon för svåger eller svägerska etc. Så du får en lite guldstjärna för att du i alla fall bidrog med nån typ av "dagens fakta".

Nej inte vad jag kan minnas. Vad är titeln på filmen?

På svenksa heter filmen "Farlig förbindelse".

Och jo, jag tror nog att jag ändå är rätt trevlig.

Anonym (Attans) Trådstartaren

Wed 11 Jun 20:39

#14

Anonym skrev 2025-06-11 20:23:44 följande:

På svenksa heter filmen "Farlig förbindelse".

Och jo, jag tror nog att jag ändå är rätt trevlig.

Så du menar att jag är likt den galna älskarinnan i filmen? Som kokar kaniner levande. För att jag inte vill bli hånad och illa behandlad av min sambos mamma? Jag börjar misstänka att du inte är så trevlig som du tror.

Jag har inget att vara svartsjuk över när det kommer till henne. Hon har alltid varit välkommen och väl behandlad av mig. Jag har i många år haft mycket respekt för den kvinnan och tagit hennes parti, tills jag fick barn.

Anonym (Flytta!)

Thu 12 Jun 08:50

#15

Eftersom din sambo inte tar tag i problemet (eller vagar ta tag i problemet), trots att han inte heller vill ha det sahar hemskt, sa hade jag overvagt att flytta. Saklart inte namna det forran det ar ett faktum och flyttlasset redan ar bokat, for att slippa cirkusen nar hon ska overtala eller forsoka tvinga er att stanna.
Bade du och han ar ju missnojda, men han kommer aldrig att vaga saga ifran till sin mamma, sa enda sattet (forutom att kapa kontakten med henne helt) ar att avlagsna sig fran situationen och fa andrum. Endast da kommer din sambo att inse vad ett liv utan dessa standiga brak, problem, anklaganden och klagomal ar. Det kommer att bli sa skont for honom (och dig) att antligen kunna leva ett normalt liv utan denna cirkus och nertryckanden.
Flytten behover ju inte vara permanent, utan nagra ars distans fran situationen, och sedan nar det ar dags for ert barn att borja skolan sa kan ni ta beslutet om ni vill flytta tillbaka eller inte. Distansen kan da ha gjort att din sambo ar starkare i sig sjalv och kanske lyckas sta emot allt agg fran mamman.
Se till att flytta langt och sag att ni inte har nagot gastrum, sa ska ni traffas (olika firanden) sa tar ni helt enkelt in pa hotell. Pa sa satt har ni nagonstans att rymma ivag till efter ett par timmars julfiranden, och behover inte overnatta hos slaktingar och vara del av soppan (som sakert blir), och kan aven valja att ga ifall det blir for hetlevrat under firandet. Skulle ni t ex. sova over hos svarmor sa kan ni ju inte bara resa er och ga nar det blir for hemskt, men bor ni pa hotell varje gang ni traffas sa har ni ju den mojligheten.

Ännu en svärmorstråd - hjälp!

INNEHÅLL