• Anonym (Panik)

    Panik

    Jag är en man på 40 år som mår otroligt dåligt just nu ekonomiskt.

    Jag jobbar som vikarie och har gjort det i flera år. Tröttnat rejält på jobbet. Får lite brödsmulor här och där. Räcken och jämt till hyra.

    Sen har jag a kassa och är faktiskt helt värdelös på att kontakta arbetsförmedlingen i tid. Så får varning efter varning och nu har det gått så långt att dom kanske drar in min enda säkerhet att betala hyra.

    Utöver det är jag extremt begåvad i vissa ämnen men kan ej jobb inom det eftersom hag är värdelös på att knyta kontakter.

    Nu till min plan. Funderar på att gå tillbaka till mitt jobb jag hade för 6 år sedan. Ett riktigt slitjobb. Men genererar bra pengar. Problemet är att jag känner mig misslyckad. Det kommer vara 1-2 år av ensamhet och mycket slit.

    Samtidigt kommer jag tjäna tillräckligt bra så att jag kan starta ett eget företag när jag kommer hem. Med det området som jag älskar. Så 1-2 års uppoffring för att få bättre ekonomi.

    Min flickvän vill dock absolut inte att jag flyttar. Hon har haft mardrömmar om det. Samtidigt känns det lönlöst att vara kvar I min situation. 

  • Svar på tråden Panik
  • Anonym (TaJobbet)

    Om du genom att jobba hårt under ett till två år kan skapa dig förutsättningar att ändra din framtid till det bättre så tycker jag absolut att du ska ta den chansen.

    Förstår inte på vilket sätt du skulle vara misslyckad för att du tar ett slitigt jobb, det är verkligen inget att skämmas för att jobba hårt och ta ansvar för sin ekonomi, även om det inte är något statusjobb. (Ett vikariat som du knappt överlever på känns ju inte som så mycket att hänga i julgranen, det låter som att du behöver rn förändring.)

    Ta jobbet och kör på!

  • Anonym (Panik)
    Anonym (TaJobbet) skrev 2025-07-01 23:08:45 följande:

    Om du genom att jobba hårt under ett till två år kan skapa dig förutsättningar att ändra din framtid till det bättre så tycker jag absolut att du ska ta den chansen.

    Förstår inte på vilket sätt du skulle vara misslyckad för att du tar ett slitigt jobb, det är verkligen inget att skämmas för att jobba hårt och ta ansvar för sin ekonomi, även om det inte är något statusjobb. (Ett vikariat som du knappt överlever på känns ju inte som så mycket att hänga i julgranen, det låter som att du behöver rn förändring.)

    Ta jobbet och kör på!


    Tack för svar.

    Jo, fick den insikten idag. Problemet har varit att samtidigt som jag vikariatet så har kämpat med då min dröm. Men det ju gått sex år ny utan vidare framgång. Bara depression stress över ekonomin.

    Så ja som säger är det nog bättre att chansa på det.
  • Anonym (Panik)
    Tow2Mater skrev 2025-07-01 23:35:06 följande:

    Kan hon inte flytta med?


    Tyvärr omöjligt för hon har barn. Inte med mig dock.
  • Anonym (Vidareutbilda_dig)

    Svaret är att du utbildar/vidareutbildar dig så du kan få ett yrke med högre inkomst. En fattiglapp står sällan högt i kurs.

  • Anonym (Panik)
    Anonym (Vidareutbilda_dig) skrev 2025-07-02 13:21:55 följande:

    Svaret är att du utbildar/vidareutbildar dig så du kan få ett yrke med högre inkomst. En fattiglapp står sällan högt i kurs.


    Har såklart tänkt den tanken och har ju studerat förr. Jag har jobbat större delen av mitt liv. Jag har bara haft väldigt mycket depressioner och utbrändhet de senaste åren och fått väldigt lite hjälp. Just nu är jag väl på botten helt enkelt.
  • Anonym (Nisse från Hökarängen)
    Anonym (Panik) skrev 2025-07-01 21:35:43 följande:
    Panik

    Jag är en man på 40 år som mår otroligt dåligt just nu ekonomiskt.

    Jag jobbar som vikarie och har gjort det i flera år. Tröttnat rejält på jobbet. Får lite brödsmulor här och där. Räcken och jämt till hyra.

    Sen har jag a kassa och är faktiskt helt värdelös på att kontakta arbetsförmedlingen i tid. Så får varning efter varning och nu har det gått så långt att dom kanske drar in min enda säkerhet att betala hyra.

    Utöver det är jag extremt begåvad i vissa ämnen men kan ej jobb inom det eftersom hag är värdelös på att knyta kontakter.

    Nu till min plan. Funderar på att gå tillbaka till mitt jobb jag hade för 6 år sedan. Ett riktigt slitjobb. Men genererar bra pengar. Problemet är att jag känner mig misslyckad. Det kommer vara 1-2 år av ensamhet och mycket slit.

    Samtidigt kommer jag tjäna tillräckligt bra så att jag kan starta ett eget företag när jag kommer hem. Med det området som jag älskar. Så 1-2 års uppoffring för att få bättre ekonomi.

    Min flickvän vill dock absolut inte att jag flyttar. Hon har haft mardrömmar om det. Samtidigt känns det lönlöst att vara kvar I min situation. 


    Hm, vissa ord sticker ut. Dåligt, tröttnat, helt värdelös, värdelös, misslyckad, ensamhet, lönlöst...

    Jag tror att du behöver vända på ditt liv, ordentligt. Fortbilda dig, gå i terapi för att mildra ditt dåliga självförtroende, sök jobb som du vill ha, inte bara såna som är utannonserade. 
  • Anonym (Vidareutbilda_dig)
    Anonym (Nisse från Hökarängen) skrev 2025-07-02 14:54:46 följande:
    Hm, vissa ord sticker ut. Dåligt, tröttnat, helt värdelös, värdelös, misslyckad, ensamhet, lönlöst...

    Jag tror att du behöver vända på ditt liv, ordentligt. Fortbilda dig, gå i terapi för att mildra ditt dåliga självförtroende, sök jobb som du vill ha, inte bara såna som är utannonserade. 
    Precis min tanke med. Terapi för att öka både självkänsla och självförtroende, kan vara det första som måste göras för hans del.
  • Anonym (Kämpa!)

    Gör det! Åk iväg och jobba!! Ni får ses på långhelger och semestrar.

    Du kommer må så mycket bättre av att slippa oroa dig för ekonomin! Du blir en gladare man för din tjej. Det kan väl aldrig vara fel?

    Tveka inte. Du kommer bara bli mer deppad av att sitta kvar i det här trista. 

  • Anonym (Hjärnbark)
    Anonym (Panik) skrev 2025-07-01 21:35:43 följande:
    Panik

    Jag är en man på 40 år som mår otroligt dåligt just nu ekonomiskt.

    Jag jobbar som vikarie och har gjort det i flera år. Tröttnat rejält på jobbet. Får lite brödsmulor här och där. Räcken och jämt till hyra.

    Sen har jag a kassa och är faktiskt helt värdelös på att kontakta arbetsförmedlingen i tid. Så får varning efter varning och nu har det gått så långt att dom kanske drar in min enda säkerhet att betala hyra.

    Utöver det är jag extremt begåvad i vissa ämnen men kan ej jobb inom det eftersom hag är värdelös på att knyta kontakter.

    Nu till min plan. Funderar på att gå tillbaka till mitt jobb jag hade för 6 år sedan. Ett riktigt slitjobb. Men genererar bra pengar. Problemet är att jag känner mig misslyckad. Det kommer vara 1-2 år av ensamhet och mycket slit.

    Samtidigt kommer jag tjäna tillräckligt bra så att jag kan starta ett eget företag när jag kommer hem. Med det området som jag älskar. Så 1-2 års uppoffring för att få bättre ekonomi.

    Min flickvän vill dock absolut inte att jag flyttar. Hon har haft mardrömmar om det. Samtidigt känns det lönlöst att vara kvar I min situation. 


    Tycker inte att du ska gå tillbaka till ett jobb du vantrivs med. Vet inte om så är fallet. Vet inte om starta eget skulle generera en automatisk lycka, låter mest som ett upplägg för att kunna komma ut från sitsen du befinner dig i nu.

    Min åsikt är att du ska räkna bort flickvännen som en faktor. Vill du nu återvända till ditt förra jobb så gör det. Åtminstone borde du styra upp saker såsom att gå till arbetsförmedlingen på era utsatta tider medhelst byta jobb inom det du är kunnig inom. Förbättra dina egenskaper att knyta kontakter. Om du är dålig på att knyta kontakter så kanske det blir svårt att starta eget ändå. 


    Om du nu helst vill börja arbeta inom dina specialintresseområden så gör du så här: skriv artiklar om det, starta en blogg om det, kanske en youtube kanal, kanske föreläsningar. Framställ dig som en tongivande aktör inom ditt område, förbättra ditt cv med information om hur du arbetar på sociala medier och ansök efter jobb därefter. Alla företag är ute efter ledarfigurer, visar du då ett personligt engagemang så har du kommit långt.

Svar på tråden Panik