Singelkvinnor, livet 2.0 KK FWB.

Vänder mig till er självständiga singelkvinnor som gillar sex, lever livet 2.0 med utflugna vuxna barn och inte tänkt "dela möbler" med någon, åtminstone inte i brådrasket. Ni som kan relatera till Donna Summers Hot Stuff, eller ABBAs Gimme Gimme.

Har en viss egen erfarenhet.. Men upplevt att det hymlas en hel del kring det, med nåt litet underbart undag. Så mycket lättare när man har ett hum om var skåpet står. Dela med er om era tankar, kan tänka mig ett visst intresse från era mer konforma medsystrar som har tankarna å längtan också men känner sig socialt hämmade.

Hur hanterar ni era dejter? Hur aktivt raggar ni eller är ni passiva och låter karln driva? Hur lägger ni upp kemidejten? Hur långt mot vänner med förmåner låter ni det sen gå? Hur fixar ni uppbrottet utan att röra upp för mycket känslor? Hur sköter ni den sociala biten mot närmast aggressiva moraltanter å prussiluskorna i er närhet? Finns ju även uppenbara incels som å ena sidan klagar över babbar och addidasriddare, för att i nästa stund uppvisa en kvinnosyn som ligger rätt nära religiös fundamentalism och hatobjektens hemländer. Men de senare troligen ett mindre problem, annat än irritation. 

Å bara en just påkommen ytterligare fråga, (om ni sett den) vad tyckte just ni om den danska serien Rita?