Svartsjuk eller respekt?

Hmm....i princip ska ju var och en få göra vad de vill men det där med att träffa män förstår jag inte riktigt. När jag är ute med vänner sitter vi och äter eller går på promenader så inga män som dyker upp där. Hur menar du att du träffad män?

Han tänker fel. 

Självklart rör man sig på platser där det finns andra män varenda dag, det måste han lära sig leva med.

Det blir inte bättre av att du sitter hemma och ugglar medan han ägnar sig åt sina intressen.

Krasst sett kan man springa på en ny man i affären och bli förälskad. Det är risken man tar när man är i relation med någon. 

Alltså alla är ju olika men jag skulle säga att så länge det inte handlar om att träffa andra män på en-och-en träffar så ska det inte vara något problem.  

Sedan beror det ju lite på vad det är för typ av tillställning - är det tex en parmiddag med ett par plus du och en annan man - nja skulle kännas lite väl märkligt, är det en större tillställning med många olika människor - absolut 

Sedan kan man ju fråga sig om hans osäkerheter är helt ogrundade, då det visat sig att en extrovert personlighet toppar listan på vad som uppfattas som attraktivt hos de flesta kvinnor. 
Men oavsett är inte lösningen att försöka kontrollera sin partner, det bör han jobba med på annat sätt. 

Klart hon träffar män på tillställningar, det är knappast kvinnoklubbar... Självklart får hon prata med andra män utan att det ska vara grund till bråk. Fånigt annars.

Mina vänner har vänner som har vänner osv.
På festivaler, midsommarfirandet osv.
Jag träffar alltså män som är vänner till någon i gänget.

Han tänker fel tycker jag och risken är att det drabbar dem båda. Jag tror ingen relation fungerar om man försöker att ändra på en annan person. Man ska istället vara nyfikna på varandra och mötas där man vill mötas. Är han orolig för att hon träffar en annan mer social kan han inte göra något åt det. Däremot kan han på sitt sätt visa vem han är och hoppas att det räcker. Tyvärr är det så att om hon träffar en annan person för att han inte vill leva det livet som hon vill, så är de inte menade för varandra. Kärlek ska vara enkelt och inte bygga på att någon ska känna att de inte får vara sig själv. Att inte låta en partner vara sig själv är att trycka ner den enligt mig och det skadar dem båda två i långa loppet och framförallt relationen. Man ska känna sig fri i ett förhållande och vilja stanna kvar och vårda relationen av kärlek.

Jamen DET är ju inte konstigt alls. Däremot om ni typ bytte nummer och träffades på.tu man hand så hade det känts lite märkligt.

Är du en flirtig person? Är du en trogen person?
Jag förstår om han känner oro när du går på fester med alkohol utan honom. Men han får väl skylla sig själv som väljer att inte följa med. 

Du vill inte ändra på eller begränsa din särbo, så varför skulle du tillåta att han försöker ändra på eller begränsa dig. oacceptabelt. vad är nästa steg? Att du inte ska få ha manliga kollegor? så normalisera inte hans försök till att må bättre genom att begränsa dig. stå på dig :)

Alltså för att se detta från båda håll, så tror jag inte din särbos farhågor är helt ogrundade, det finns en reel risk att du och någon av dessa män i din bekantskapskrets kommer att fatta tycke för varandra, en risk som blir större ju mer ni umgås.
Att han verkar vara en ganska osocial person gör inte den risken mindre utan snarare tvärtom, verkar inte osannolikt att du så småningom tröttnar och faller för någon mer socialt kompetent person. 

Kan det rentav vara så att anledningen till att han tar upp detta nu, efter många år som par, att något hänt i er relation? Det är inget ovanligt att man går in i en svacka efter ca 6-7 år. Möjligen är det detta han känner av och börjar därför oroa sig att du tröttnat, befogat eller inte. 

Men oavsett detta så är det inte rätt väg att gå att försöka kontrollera sin partner, det tyder på att han har en inneboende osäkerhet och någon form av mindervärdeskomplex. Däremot kanske det vore bra om ni tog ett snack kring er relation och var ni står, och hur ni ser på den stora skillnaden i ert sociala behov.
Hur ser du själv på den biten, älskar du honom fortfarande fast han inte matchar dig på det sociala planet, kanske varken med behov eller förmåga? 
Vilka andra egenskaper har han som gör att du vill vara tillsammans med honom?