Ensam

Ska jag swisha pengar för att gå till affären och köpa mellanmål, som det ju blir? Eller försöka stötta henne mera i att ta kontakt med andra eller kräva att hon sitter själv. Det gör hon inte. 

Hur kan vi stötta henne? 

Det lutar åt att vi hjälper till med kostnader för att gå iväg och köpa mellanmål istället för lunch. 

Hon vill absolut inte att jag pratar med lärarna på utvecklingssamtalet. Men jag vill prata med dem. 

Stå för kostnaden för ljudboks abonnemang. Säg åt henne att lyssna på det istället för att tänka på de andra. Även en skissbok.. kan vara bra. Lär henne meditera. Men glöm inte att hon också måste äta..

Det är viktigt att veta om hon är utfryst = mobbad eller om hon bara är blyg så hon inte kommit in i någon gemenskap än. 

Om hon är blyg så ge det tid och ge henne lite tips och redskap för hur hon kan våga öppna upp sig mot andra. T ex den hon sitter bredvid på någon lektion osv. Våga sätta sig bredvid den personen i matsalen. Man kan resonera lite hemma om vem som verkar snäll som hon kanske vågar ställa sig vid och säga hej till osv. 

Om hon är utfryst så måste ni prata med skolan, för det kommer troligen inte bli bättre av sig självt då. T ex om hon har frågat om hon får sitta med andra i matsalen men de sagt nej. 

Lite så tänker jag. 

Är hon utfryst så bör ni prata med skolan, det löser sig inte av sig självt.

Tack för era svar!
Hon är inte utfryst egentligen. Men de andra har grupperat sig redan och har inget intresse av att släppa in någon ny i sin gemenskap, verkar det som.

Hon sitter bredvid en kille. (= går inte att prata med)

Hon har försökt samtala med några, som bara svarar kort på det hon säger och sedan går. 

Hon känner att hon vill inte tränga sig på mer. 

Byta skola skulle kunna bli samma sak ju.

Vi ska ha utvecklingssamtal snart, då måste vi nämna det för mentorn, men hon tycker att det är pinsamt. 

Om det inte blir bättre är det nog bäst att byta skola. Det gör man bäst i anslutning till ett lov. Byt gärna till en skola som har en profil som passar hennes intressen.

När det gäller lågstadie- och mellanstadiebarn så är det lite lättare för personalen att arbeta med det sociala i klassen. Högstadieelever är inte lika påverkbara.

Sedan förstår jag inte hur hon kunde försvinna på idrottslektionen. Var det orientering?

Ta kontakt med mentorn och fråga hur hen uppfattar situationen. Bättre att göra det utan att dottern är närvarande. 

Jag började i ny skola  i sjuan, som så många andra. Tillsammans med den lilla gamla skolan och en större skola.
Det tog nog minst några månader innan jag lärt känna nya människor som jag var trygg med. Och krävdes rätt mycket initiativ från mig själv som egentligen hade varit väldigt blyg och lite udda i gamla skolan.

Terminen har väl bara hållit på i två veckor, det är ingenting. Det kommer när alla nya lärt känna varandra bättre.
Skaffa ingen ljudbok att lyssna på i skolan. Det låter som receptet på utanförskap i resten av högstadiet.