Utfrusen
Vi kan göra en lång historia kort:
Från -79 till -06 hade jag en relation med en kvinna, vi fick två underbara ungar, vi hade ett mycket bra ekonomiskt liv, tyvärr var det bara jag som delade med mig av kärleken och jag fick ALDRIG något tillbaka.
-06 fick jag nog och drog, hon tog ALLT, hus, bil, sommarstuga och båten.
Hon tålde inte att jag lämnade henne för en yngre kvinna så därför började hon svartmåla mig över hela länet, hon är en mycket duktig retoriker och fick många att tro på sagorna, hon försökte även vända ungarna mot mig med diverse lögner.
Tiden gick och ungarna skaffade sig familjer, den ene gick det bra för och den andre mindre bra....han knarkade, söp och vanskötte familjen.
Min ene son, hans x och jag gjorde en gemensam orosanmälan.
Då tog det hus i helvete!
Vi vart alla tre mordhotade, hånade, avskydda och det var enbart vårt fel att han knarkade, att familjen sprack och att hans son inte ville veta av honom
Han sade upp bekantskapen med alla oss på stående fot, vi skulle aldrig mera ses!
Jag skickade ett mail där jag sade att jag älskar honom men jag vill inte ha kontakt så länge han knarkar, när han fått ordning på sitt liv är han välkommen tillbaka.
Då han som sin mor är en extremt skicklig retoriker och en mästare på att manipulera andra började jag märka en förändring...
Sönerna började plötsligt umgås, inte bara det, han började även umgås med sin mor, hon som skrek honom rakt i ansiktet att hon önskade att han aldrig blivit född (!)...
Han började sprida ut rena lögner om att jag mobbat och misshandlat honom sedan barnsben, (jag har ALDRIG varken slagit eller mobbat mina barn) han har kontaktat en nära släkting där han bekymrade sig över MINA drogproblem (nej, jag har inga drogproblem) släktingen förstod att något inte stod rätt till, så han ifrågasatte honom och blixtsnabbt sade min grabb upp bekantskapen.
Lögnerna eskalerade och folk trodde honom eftersom de inte hade någon som kunde säga emot då alla hans vänner antingen sagt upp bekantskapen med honom eller knarkat ihjäl sig...
Nu började även min andra grabb bete sig märkligt, hemligheter och andra konstigheter där man exkluderar mig från samtliga familjeangelägenheter.
Jag är helt enkelt utfrusen och skuldbelagd för precis allt.
Skit samma, vill de ha det på det viset så får de väl det.
Personligen tror jag inte han mår speciellt bra när han svartmålat och sagt upp bekantskapen med sin egen far för att förneka sitt eget misslyckande.
Frågan är om jag bara är en bitter gammal gubbe som sitter och tycker synd om mig själv...jag vet inte...
Kommentera gärna.