• Anonym (hjärter tio)

    Ny skola, barnet krashar i allt

    Ja, och så klart säkert tonårshormoner på det, men efter en månad i högstadiet känns det som att vi balanserar på avgrundens rand. 

    Hon har:
    Börjat komma hem direkt efter skolan och lägger sig i soffan eller sin säng och gråter. Hon "är trött".
    Slutat äta skollunch "för matsalarna är jobbiga"
    Slutat gå på gymnastiken "för jag orkar inte"
    Börjat bära alla sina skolsaker hela dagarna för "folk mobbas vid skåpen och kastar skit från trappan"
    Slutat vara aktiv på lektionerna för "det är ändå ingen som lyssnar när jag säger något"
    Börjat skolka från vissa andra lektioner, för "läraren gillar inte mig" och även "läraren är obekväm". Det senare ger mig faktiskt lite red flags, men
    Missat vissa lektioner för "jag var i fritidsrummet och gjorde xyz, tappade bort tiden och ingen sa något".
    Fått höra att hon ska börja både matte-gruppen och engelska-gruppen för svagare elever, vilket känns som ett totalt misslyckande, särskilt som hennes  pappa är engelskspråkig, och hon har räknat högstadie- och gymnasiematte "på skoj" i flera år.

    Det är mer saker, men vi stannar där.

    Imorse sa hon klart och tydligt att hon går till skolan för att hennes kompisar är i skolan, i övrigt är det skit samma.

    Jsag har sträckt ut en hand till skolan för att få tala om situationen, men från den ena jag pratade med fick jag bara "det brukar lugna ner sig efter ett tag, många sjuor ballar ur lite i början", och från den andra blev jag anklagad för att vara en dålig förälder för att jag blev förälder ung. "Ja, hon gör väl som du, barn ska inte ha barn." Tack för den, eller så.

    Så, vad gör vi nu? Väntar och ser?

  • Svar på tråden Ny skola, barnet krashar i allt
  • Alessia

    Det här betendet hos din dotter ska du ta på djupaste allvar innan skolk och håglöshet blir manifest. Något har ju gått väldigt snett. Hon har tydligen kompisar som hon gillar så kompismobbing kan vi kanske utesluta. Men hon har klagomål på lärare och de kan också mobba och kränka dessvärre.De svar du fick var ointresserat respektive direkt kränkande (och det skulle jag ha anmält på direkten) Fråga hennes vänner hur det är på lektionerna så du kan få andras bild av hur det är inte bara dotterns. Bestäm sedan tid med mentor och rektor för ett samtal. Det kanske är ett riktigt rörigt och vanskött högstadium hon hamnat på - sådana finns det rätt många av dessvärre.

  • enola

    Men vad är det för jävla pedagoger!? Kommentaren om att hon följer i dina fotspår för att du fick barn ung borde du ta upp med rektor!
    Du ska verkligen ta din dotters problem på allvar, det låter som om hon hamnat i en depression. Börja med att kontakta skolkuratorn. Att bara avfärda problemen med att "det är normalt när man börjar sjuan" som den andra (läraren?) sa är helt idiotiskt! Vissa människor borde verkligen inte jobba med barn!

  • Anonym (Linda)

    Gräsligt bemötande från skolan! I synnerhet den som kommenterade din ålder. Det tycker jag att du bör ta vidare. Det är oacceptabelt. 


    Kontakta kuratorn och be om ett samtal. Din dotter ska inte behöva må så dåligt i skolan. Gör inte skolan något mer hade jag övervägt att byta. 

    Om det här fortsätter så ha i bakhuvudet att det inte sällan är i högstadiet som smarta flickor med autism eller adhd kraschar. Fram till dess ungefär kan de ibland hålla ihop - i synnerhet om mellanstadiet varit med en bra lärare i en bra och lugn klass. Det behöver så klart inte vara något sånt, men kan vara en förklaring. Att hon haft matte som specialintresse känner jag igen från min egen dotter med adhd. Hon går inte längre på matten alls och har F, trots att hon låg före de andra i ämnet i mellanstadiet. Detta pga bristande stöd i skolan. 


    Det finns lite filmer på youtube från Attention om flickor med adhd. 


    Om din dotter har tex adhd är det viktigt att det fastställs. Hon har då rätt till anpassningar. Som förälder råkar man dessutom ofta ut för att skuldbeläggas för barnets svårigheter. Det har ju tyvärr redan hänt dig. Risken för det minskar med en fastställd diagnos. 


    Det är vanligt att skola (och även socialtjänst) skyller på föräldrarna när flickor har problem. När pojkar beter sig problematiskt letar man oftare förklaringar i tex funktionsnedsättningar. Det är viktigt att komma ihåg även om det inte är en funktionsnedsättning som är orsaken till ditt barns dåliga mående. Man ska ta emot den hjälp som finns, men också vara medveten om - och påtala för skolan - att den här olikabehandlingen på grund av kön är belagd i forskning. Det gäller att vara påläst för att kunna stå upp för sitt barn. Oavsett orsaken till att barnet mår dåligt. 

  • Anonym (oacceptabelt)

    Som flera andra skrivit, så var det kränkande uttalandet angående din ålder något som borde tas vidare! Totalt oacceptabelt! 


     


    Utöver det får jag, precis som en annan användare, lite tankar kring om det eventuellt kan vara så att din dotter har autism och/eller adhd. 


    Som den andra personen skrev, är det ofta på högstadiet som (smarta) tjejer med dessa funktionshinder kraschar.


    Men oavsett om det "bara" är en usel skola med dålig studiero som hon har hamnat på, så måste du självklart ta detta på allvar! 


    Din dotter visar på så många sätt att hon inte trivs och inte kan få ihop tillvaron i skolan just nu. Jag tycker att du återigen ska försöka få kontakt med rektorn och lärarna.


    Och utöver detta bör du som sagt ta dig en allvarlig funderare på det här med autism och adhd. En hel del tycker jag tyder på det i det du berättar (även om jag förstås kan ha helt fel i detta. Självklart kan inte en lekman sätta diagnos, särskilt inte över nätet.) 


     


    Oavsett, så hoppas jag verkligen att du och din dotter kan hitta en väg framåt så att din dotter kan få må bra igen. Hjärta

  • Jimmy75

    Du har redan fått bra saker sagt från tidigare skribenter här. Nu kan det naturligtvis finnas många olika förklaringar, men det som de två sista skriver är inte alls ovanligt. Vanligt just i övergången till högstadiet också. Dock finns det tecken sedan tidigare år i så fall, även om dessa kan vara svårare att upptäcka hos tjejer, i synnerhet om de är genomsnittligt eller mer begåvade.

  • Anonym (M)
    Anonym (hjärter tio) skrev 2025-09-19 15:44:09 följande:
    Ny skola, barnet krashar i allt

    Ja, och så klart säkert tonårshormoner på det, men efter en månad i högstadiet känns det som att vi balanserar på avgrundens rand. 

    Hon har:
    Börjat komma hem direkt efter skolan och lägger sig i soffan eller sin säng och gråter. Hon "är trött".
    Slutat äta skollunch "för matsalarna är jobbiga"
    Slutat gå på gymnastiken "för jag orkar inte"
    Börjat bära alla sina skolsaker hela dagarna för "folk mobbas vid skåpen och kastar skit från trappan"
    Slutat vara aktiv på lektionerna för "det är ändå ingen som lyssnar när jag säger något"
    Börjat skolka från vissa andra lektioner, för "läraren gillar inte mig" och även "läraren är obekväm". Det senare ger mig faktiskt lite red flags, men
    Missat vissa lektioner för "jag var i fritidsrummet och gjorde xyz, tappade bort tiden och ingen sa något".
    Fått höra att hon ska börja både matte-gruppen och engelska-gruppen för svagare elever, vilket känns som ett totalt misslyckande, särskilt som hennes  pappa är engelskspråkig, och hon har räknat högstadie- och gymnasiematte "på skoj" i flera år.

    Det är mer saker, men vi stannar där.

    Imorse sa hon klart och tydligt att hon går till skolan för att hennes kompisar är i skolan, i övrigt är det skit samma.

    Jsag har sträckt ut en hand till skolan för att få tala om situationen, men från den ena jag pratade med fick jag bara "det brukar lugna ner sig efter ett tag, många sjuor ballar ur lite i början", och från den andra blev jag anklagad för att vara en dålig förälder för att jag blev förälder ung. "Ja, hon gör väl som du, barn ska inte ha barn." Tack för den, eller så.

    Så, vad gör vi nu? Väntar och ser?


    Visar man inte på lektioner att man kan, så är det naturligt att man placeras i en lägre grupp. 

    Din dotter har tydligen inte visat att hon är bra på matematik och engelska. 
  • Jimmy75
    Anonym (M) skrev 2025-09-23 23:15:38 följande:
    Visar man inte på lektioner att man kan, så är det naturligt att man placeras i en lägre grupp. 

    Din dotter har tydligen inte visat att hon är bra på matematik och engelska. 

    Skriver du för att provocera nu?


    Inga egna barn en bit upp i skolåren?


    Finns tillräcklig info i TS för att man ska förstå att i den här flickans fall bör skolan fundera på hur det kommer sig att hon inte visar tillräckliga kunskaper i de ämnena....om det nu är det som är skälet, vilket jag betvivlar.

  • Anonym (Linda)
    Anonym (M) skrev 2025-09-23 23:15:38 följande:
    Visar man inte på lektioner att man kan, så är det naturligt att man placeras i en lägre grupp. 

    Din dotter har tydligen inte visat att hon är bra på matematik och engelska. 
    Men hon bör inte sättas i en grupp för svaga elever när hon uppenbarligen inte är svag i de ämnena. Det är ju som att sätta normalbegåvade barn i anpassad grundskola. Hon behöver stöd och hjälp (med andra saker än matte), inte bromsas i sin kunskapsutveckling. 
  • Anonym (M)
    Anonym (Linda) skrev 2025-09-24 06:28:41 följande:
    Men hon bör inte sättas i en grupp för svaga elever när hon uppenbarligen inte är svag i de ämnena. Det är ju som att sätta normalbegåvade barn i anpassad grundskola. Hon behöver stöd och hjälp (med andra saker än matte), inte bromsas i sin kunskapsutveckling. 
    Om hon inte har visat att hon behärskar och inte är svag i de ämnen, så gör skolan helt rätt att placera henne i en grupp där hon kan få mer hjälp och stöd. 

    I skolan måste man visa att man behärskar ämnet och att man inge behöver mer/extra stöd. 

    Nej, det långt ifrån samma sak som att placera en normalbegåvad i anpassad grundskola. De går inte ens att liknas med varandra. 

    Ts dotter har inte visat sina lärare att hon behärskar och inte är svag i matematik och engelska. Det måste hon för att skolan ska veta i vilken grupp hon ska i. 

    Det är inge ovanigt att man utifrån tidigare kunskap placeras i olika grupper i ex matematik och engelska. Oftast brukar man få göra prov och utifrån resultat placeras man där man så att säga hör hemma. 
  • Anonym (M)
    Anonym (Linda) skrev 2025-09-24 06:28:41 följande:
    Men hon bör inte sättas i en grupp för svaga elever när hon uppenbarligen inte är svag i de ämnena. Det är ju som att sätta normalbegåvade barn i anpassad grundskola. Hon behöver stöd och hjälp (med andra saker än matte), inte bromsas i sin kunskapsutveckling. 
    Jag fick underkänt i tyska i 8:an på högstadiet, för att jag orkade gå dit. Och då hade jag bott 10 år i Tyskland och Österrike innan jag började 8:an i Sverige... men eftersom jag inte orkade gå dit och visa att jag kunde så fick jag underkänt i 8an (jag gjorde inga prov heller). 
Svar på tråden Ny skola, barnet krashar i allt