• Anonym (Förtivlad)

    Hon vill separera..

    Hej!

    Får några år sen träffade jag min nuvarande sambo, efter en lång tids långdistansförhållande de bestämmer vi oss för att flytta ihop. Ett mycket stort steg för mig som släppte allt och flyttade på mig ca 30 mil. Frid och fröjd lever vi ett bra liv ihop!

    Dec -24 kom beskedet att min mor fått cancer. Mycket dålig sådan med liten risk att bli frisk, senare på våren gick mamma bort hastigt efter att cancern spred sig för mycket.

    Under samma tid hade jag mitt kämpigaste jobbprojekt nånsin. Var nog ganska nära att gå i väggen med denna mix av jobb och privatliv.

    Har säkert inte varit den roligaste sambon under denna tid mycket bråk och tjafs om småsaker. Under semestern börjar vi bråka och min sambo vill separera. Hon känner sig inte älskad, trött på bråk och vill inte fortsätta mer. Jag är ganska klumpig person som lett till många problem tack vare en gammal skada min sambo har, hon är mycket känslig för stötar och ryck. Nånting som rimmat dåligt med min klumpighet och hennes sköra kropp. Många behandlingar har det blivit.

    Vi bestämmer oss för att lugna oss lite och efter ca 2v provar vi på att gå i parterapi. Jag är verkligen beredd att ge allt för min älskade sambo. Vi går dit en gång och pratat ur oss om våra problem.
    Vi talar ut om våra problem, kommer väl fram att vi haft en hel del missförstånd pga kommunikation. Prat om känslor m.m. jag lyssnar och tar åt mig av allt.
    Några veckor går, jag tänker mig för för att inte råka stöta till henne och påverka hennes skada. Vi gör saker ihop, vårat förhållande börjar nu kännas bra igen. Vi har börjat säga att vi älskar varandra och har det sådär bra man kan ha.
    Sen händer den här skiten...
    I helgen vaknar jag mitt i natten, får frågan av henne.
    "-Vet du vad du har gjort?"
    Jag förstår såklart ingenting och frågar vad som har hänt.
    Hon förklarar att jag har tagit tag i henne hårt och ruskat om henne i sängen. Hon blir rädd och säger ingenting när jag gör det. Såklart triggar det här hennes gamla nack/ryggskada så hon får jätteont och är helt förstörd.
    Jag är lika chockad som henne över vad som hänt.
    Vi lyckas somna om och tar upp detta igen på Söndag. Hon vill jag ska stanna hemma i veckan och ta hand om henne och hälpa till på gården. Jag är helt ok med detta efter vad som hänt. 
    Sen tvärvänder hon och vill att jag åker och jobbar trots att jag ifrågasätter om det är lämpligt.
    Jag åker motvilligt iväg och jobbar på måndag. Jag är borta på resjobb, panikjobb som måstr igång så vi jobbar in veckan så jag är redo att åka hem redan på onsdag kväll. Hör av mig till min sambo och säger att jag är påväg hem. 
    Hon ringer direkt och säger till mig:
    "-Jag vill inte att du kommer hem, jag vill inte träffa dig ensam."
    Kan vara något av det värsta ord jag fått mot mig. 
    Pratat om hur detta ens ska vara möjligt att genomföra, vi bestämmer oss för att träffas först dagen efter tillsammans med parterapeuten. 
    Med det sagt känns det iaf som hon vill försöka lösa detta så det känns iaf lite bra för mig.
    Väl där är hon ganska så bestämd redan att hon vill separera. Terapeuten försöker luska med oss båda om händelsen och medla och försöka förstå, han gör det bra. Men hon är helt bestämd efter denna händelse.
    Vad gör jag? Jag är helt jävla förstörd och chockad över det här. Jag har aldrig i hela mitt liv velat göra någon illa. Och framförallt inte min älskade sambo.
    Så händer det här.. i sömnen, jag minns ingenting av händelsen. Känner mig helt handlingsförlamad över det här.
    Hon ska nu bo hos någon kompis då hon inte vill vara under samma tak som mig. Jag är nu hemma på våran gård vi har ihop, försöker ta in allt utan att bryta ihop helt. 

    På mötet säger hon att hon vill bo kvar på gården, och frågar om jag kan vara ute på 2veckor. Det är inte ens möjligt. Nytt boende på 2v? ALLT som är mitt på gården ska försvinna.. 
    Hjälp... 😓
  • Svar på tråden Hon vill separera..
  • Anonym (Förklara?)

    Men ärligt talat, det låter som om du har gjort henne fysiskt illa. Hur har du kunnat göra det upprepade gånger om du känner hennes skada och sen i sömnen ruska henne och inte minnas något? Det låter väldigt osannolikt och som att en av er ljuger. Eller förklara mer ingående? 

  • Tecum

    Låter som om hon hittat på eller övertolkat "angreppet" i sömnen för att få till en snabb skilsmässa och bli av med dig. För om det verkligen hänt vore det en lätt sak att lösa, ni sover i skilda rum. Det ligger garanterat mer bakom, antingen har du inte berättat allt eller kör hon ett fulspel.

    Är du delägare i gården kan hon inte kasta ut dig. Hur ska hon kunna sköta den själv om hon är svag i kroppen och inte frisk? Har hon en ny man i bakfickan?
    Skitjobbigt för dig, jag har ingen lösning. Kvinnor som hävdar våld från mannens sida blir nästan alltid trodda och det vet hon. Bevis behövs inte. Har du några vänner du kan tala med?

  • Anonym (Förtivlad)
    Anonym (Förklara?) skrev 2025-09-25 20:15:32 följande:

    Men ärligt talat, det låter som om du har gjort henne fysiskt illa. Hur har du kunnat göra det upprepade gånger om du känner hennes skada och sen i sömnen ruska henne och inte minnas något? Det låter väldigt osannolikt och som att en av er ljuger. Eller förklara mer ingående? 


    Jag mörkar inget och vill ingen illa. Framförallt inte henne. Hon har en gammal wiplash skada efter en bilolycka som är extremt känslig.

    Jag har triggat det nån gång efter vi har stötts emot i köket, någon klumpig kyss, haft mina händer på hennes höfter och råkat vrida kroppen lite, väjjt för något hinder på vägen när man åker bil osv. Alltså saker min och din kropp inte ens reagerat på..

    Hur ska jag minnas det som hänt i sömnen när jag inte ens varit vid medvetande?
    Tecum skrev 2025-09-25 20:15:52 följande:

    Låter som om hon hittat på eller övertolkat "angreppet" i sömnen för att få till en snabb skilsmässa och bli av med dig. För om det verkligen hänt vore det en lätt sak att lösa, ni sover i skilda rum. Det ligger garanterat mer bakom, antingen har du inte berättat allt eller kör hon ett fulspel.

    Är du delägare i gården kan hon inte kasta ut dig. Hur ska hon kunna sköta den själv om hon är svag i kroppen och inte frisk? Har hon en ny man i bakfickan?
    Skitjobbigt för dig, jag har ingen lösning. Kvinnor som hävdar våld från mannens sida blir nästan alltid trodda och det vet hon. Bevis behövs inte. Har du några vänner du kan tala med?


    Har svårt att tro hon skulle hitta på något sånt när vi hade det så bra fram tills nu. Har lika svårt att tro det finns någon annan.

    Hon ägde gården innan mig, jag köpte in mig när jag flyttade hit. Ska vi gå isär tänker jag inte strida att behålla detta. Jag har ingen lust att äga detta stället själv, och nej hur hon ska palla med allt vet jag inte. Jag sliter året runt att hålla allt skick men ändå halkar man efter.

    Jag föreslog vi kunde sova på varsin våning som du säger, hon säger att hon inte kan lita på mig. 

    Var oerhört svårt att ens diskutera detta på mötet med henne. T o m så terapeuten ifrågasatte en del grejer.

    Har en bra kompis och syskon jag precis pratat ur mig med. Extremt svårt att ta in allt bara.
  • Anonym (Förklara?)

    Ok då förstår jag bättre. Hon är alltså extremt känslig men tänker hon att någon annan skulle vara inte så klumpig då? Det låter ju som att du ansträngt dig och om hon inte vill ens med olika sovplatser så känns det som att hon skyller på detta?vad gör att du inte tror att hon har någon annan? Just det med hur hon ska fixa gården pekar ju mot det, eller har hon tänkt sälja? Vilken mardröm du verkar hamnat i! 

  • felicityporter

    Något känns lurt här, antingen ljuger du eller hon. Men att du skulle göra så mot henne i sömnen låter extremt osannolikt och hennes starka reaktion låter överdriven och att hon vill ha ut dig på 2 veckor är ju helt sinnessjukt och inget du behöver bry dig om. Du har köpt in dig i gården och har rätt till din del - avsäg dig inte den vad du än gör! 


    Hur fan ska hon sköta en gård helt själv om hon är så jävla skör? Det är ju ett supersvårt jobb! Nej, jag tror precis som någon annan att hon redan hittat en annan man och vill ha dig ut ur bilden så snabbt och smidigt som möjligt. Jag tror hon fabricerat historien om våldet som skedde i sömnen just för att ge dig skuldkänslor och eftersom hon vet att du är snäll och kanske till och med kan tänka avsäga dig din rätt till din del i gården. För allt i världen - gör inte detta! Snälla, du kommer ångra dig bittert. Det är skillnad på att vara snäll och att vara dumsnäll.

  • Anonym (Förtivlad)
    Anonym (Förklara?) skrev 2025-09-25 21:36:30 följande:

    Ok då förstår jag bättre. Hon är alltså extremt känslig men tänker hon att någon annan skulle vara inte så klumpig då? Det låter ju som att du ansträngt dig och om hon inte vill ens med olika sovplatser så känns det som att hon skyller på detta?vad gör att du inte tror att hon har någon annan? Just det med hur hon ska fixa gården pekar ju mot det, eller har hon tänkt sälja? Vilken mardröm du verkar hamnat i! 


    Nej så är det ju, inte bara jag som lyckas trigga igång skadan. Det händer saker på jobbet, i vardagen, hemma m.m utan min närvaro med.

    Bara vad jag tror, vi har aldrig ljugit något för varandra.
    felicityporter skrev 2025-09-25 21:47:49 följande:

    Något känns lurt här, antingen ljuger du eller hon. Men att du skulle göra så mot henne i sömnen låter extremt osannolikt och hennes starka reaktion låter överdriven och att hon vill ha ut dig på 2 veckor är ju helt sinnessjukt och inget du behöver bry dig om. Du har köpt in dig i gården och har rätt till din del - avsäg dig inte den vad du än gör! 


    Hur fan ska hon sköta en gård helt själv om hon är så jävla skör? Det är ju ett supersvårt jobb! Nej, jag tror precis som någon annan att hon redan hittat en annan man och vill ha dig ut ur bilden så snabbt och smidigt som möjligt. Jag tror hon fabricerat historien om våldet som skedde i sömnen just för att ge dig skuldkänslor och eftersom hon vet att du är snäll och kanske till och med kan tänka avsäga dig din rätt till din del i gården. För allt i världen - gör inte detta! Snälla, du kommer ångra dig bittert. Det är skillnad på att vara snäll och att vara dumsnäll.


    Ja det är en jättemärklig surrealistisk känsla just nu. 

    Min största vilja är ju att inte gå isär men jag är rädd att detta är inget jag kan ändra utgången på.

    Nej jag vet inte hur det ska gå till, kan inte se henne slita med gräsklippning, snöplogning och samtidigt ta hand om hästarna + byggnader. Jag som är frisk och stark har det jobbigt med alla sysslor.

    Avsäga mig min del utan att bli utköpt kommer jag inte göra. Vi har bra papper skrivet på köp m.m, testamente osv så den delen ska inte vara några problem om det blir så illa.

    Orkat sova några timmar, men det är inte kul när man vaknar till. Mår piss. Som du nämmer, har jag en hemsk skuldkänsla över något jag själv inte varit med och upplevt. Om det är påhittat eller faktiskt är så, jag vet verkligen inte. Om meningen var att få mig känna skuld, ja då har det verkligen lyckats.

    Hon var precis här nu på morgonen och gjorde lite hästsysslor hörde jag. Vännen hon bor hos verkar följa med när hon är förbi. Dom var även här igår kväll, sambon var upp till sin garderob så vi sa några få ord men det var svårdiskuterat, uppenbart att hon inte ville prata med mig.

    Hade verkligen behövt prata med henne ensam i lugn och ro, om hon ens går med på det.

    Säkert rörig flummig text, mina känslor är kaos just nu.
  • Anonym (Osar katt)

    Det du absolut inte ska ge efter på är att låta henne få din del av gården. Hon kan spela ett spel för att du ska känna dåligt samvete och avsäga dig detta. Hon får helt enkelt köpa ut dig, och du har laglig rätt att stanna (2-3 mån?) för att hitta nytt ställe att bo på.

    Hela historien är misstänksam. Om hon är sjuk och inte kan ta hand om en gård, hade hon inte kastat ut dig så fort. Har hon föräldrar, vänner eller släktingar som kan ställa upp så pass att de kan ta över? Annars är det helt klart någon annan i bilden. Ja, de flesta tecken tyder på det, såvida du inte går i sömnen och kastar dig över henne. 


    Kan hon inte låsa dörren till sitt sovrum?

  • Anonym (123)

    Jag har både sömngångare och sömnslagskämpar i familjen så absolut att sådant som du beskriver kan hända i sömnen (dock så hos de jag känner så är det något som sker upprepat och inte bara en gång). 

    Om allt du skriver stämmer så tycker jag faktiskt inte att du ska vara ledsen utan snarare att du får chansen att bli fri. 

    Det du beskriver om att du är klumpig är bara sorgligt och låter så som nedbrutna kvinnor brukar skriva under den perioden som de normaliseras till att tro att allt dåligt som händer är deras fel.

    Du verkar inte alls klumpig, din sambo är extremt känslig. Vilket såklart är jättejobbigt för henne, men hon kan inte beskylla dig för att vara klumpig för att du inte klarar av att varje sekund i närheten av henne gå på äggskal. 

  • Anonym (123)

    Får förövrigt inte alls ihop det med att hon skulle få så ont av att du råkar stöta in i henne samtidigt som hon kan hålla på med hästar. Jag håller också på med hästar och jag har också kroniska smärtor. Inte en chans att de stötar jag får från hästar gör mindre ont än de situationerna du beskriver att du har "utsatt" henne för. 

  • Anonym (Grabb)

    Hon har en whiplash-skada. Ok. Du har haft det tufft en längre tid (dödsfall i familjen, stress på jobbet). Ok. Hon verkar vara väldigt känslig, kanske både rent fysiskt men även som "person". Ok. Ni har haft det tufft en tid, relationen känns "sådär", tjafs, bråk, missförstånd, dålig kommunikation. Ok. Ni går en gång (!) i parterapi. Ok.

    Sen händer det något en kväll/natt när ni båda sover... som uppenbarligen triggar (främst) din sambo. Påståenden om att du "tagit tag i henne hårt och ruskat om henne". Ok. Du förstår ingenting, minns ingenting. Ok. Hmmm.

    Hon vill inte att du reser bort. Ok. Men tvärvänder helt plötslig. Ok. Hon vill inte träffa dig "ensam". Ok. Ni har ytterligare samtal hos terapeuten, men det framkommer inget mer i sak. Ok.

    Och nu vill hon separera, inget mer prat, inget mer prat om denna "händelse". Ok.

    Surrealistiska känslor snurrar runt i din kropp. Ok.

    Antingen så har det hänt något den där kvällen/natten, eller så har det inte gjort det. Kanske har du "rört", "stött i" (?, givet att du är klumpig... vad nu det betyder...) henne på något sätt (i sömnen, omedvetandes) men som triggat något hos henne, hennes skada, whatever.

    Tror tyvärr att denna relation är bortom all räddning. Hur tråkigt det än må kännas... Men om jag vore du så skulle jag förbereda mig för en separation. Givet att hon inte vill prata med dig, med dig och er terapeut, hon vill inte vara "ensam" med dig, tar med sig en vän för att kunna vara på gården. 

    Gör i ordning det praktiska (kring ekonomi), var du skall ta vägen etc. Sen handlar det om att hålla isär det praktiska/logiska och det känslomässiga.

    Sen är det "bara" att be om ett möte, samtal, om det praktiska (från din sida), dvs möta henne i hennes önskan om separation... först då kan du se var sjutton hon står i allt detta... Just nu så verkar hon mest fly från dig och er relation och det "praktiska kring gården"... det håller inte i längden... 

    Kanske har denna separation legat i fatet en längre tid... vad vet vi... vad vet du...

Svar på tråden Hon vill separera..