Jag är inte gravid och vet inte än om jag vill ha barn i framtiden, men något som jag alltid har varit rädd för sedan ung är förlossning och förlossningsskador. Det är nog det som står i vägen om jag skulle vilja ha barn i framtiden.
Bara tanken av det har alltid skrämt mig och det är något som tynger mig när jag tänker på det.
Är det någon annan som känner såhär? Finns det någon som varit gravid och haft denna rädsla?
har du en framtida barn önskan så finns det hjälp att få. Du är inte ensam!
Gå redan nu innan och bearbeta hos hälsocentralens psykolog, kbt.
om/när du blir gravid finns också stöd och specialist vård
Har precis samma problem och det har tagit över mitt liv på ett orimligt sätt. Jag har inte ens en partner och även om jag vill ha barn så ligger det många år in i framtiden. Ändå tänker jag på detta dagligen. Är inte bara förlossningen jag är rädd för utan hela graviditeten och att bara ses som ett kärl för barnet. Min livmoder får mig att känna mig som en bebismaskin. Och är rädd för att andra inte ska bry sig om min smärta och tycka att det inte gör något att min kropp offras.
Också under förlossningen att om det är så naturligt som alla säger då vill jag inte att det ska vara någon annan som tar kontrollen och ska undersöka massa. Det är ju jag som föder.
Absolut! När jag i tidig 20-årsålder och insåg att jag definitivt ville ha barn i framtiden, så låg jag i en period uppe och grät av ångest om nätterna då det betydde att jag skulle behöva FÖDA barn, med alla risker det innebär. Sjukt läskigt, ju.
Känns skönt att höra er andra har/haft samma känslor kring det. Har rätt nära kontakt med en granne och hon berättade nyligen att hon har gått med en förlossningskada i 5år(!!) som gjort att hon bl.a. inte kunnat gå i trappor eller kunnat bära tunga saker. Jag vet att min mamma hade en svår första förlossning med en värre bristning och sugklocka. Däremot tror jag att hennes andra förlossningar gick bättre än den första. Men alla hennes förlossningar tog väldigt lång tid.
Har nog aldrig hört om en snabb, lindrig förlossning som inte inneburit massa skada? :(
Jag kände likadant och ville inte ha barn. Sen blev jag oväntat gravid som jag ändå ville behålla.
Jag var fortfarande rädd för förlossning, men ju längre tiden gick blev den gradvis lättare.
Sista månaden var jag så less på jättemagen och ville inget heller än att föda. Förlossningen var smärtsam komplicerad och utdragen. Trots det födde jag senare ett barn till.
Jag uppfattade det som kropp och hormoner ställer in sig på acceptans när man väl är där. Annars hade nog alla skaffat max ett barn.
Absolut. Jag kände och känner precis som du. Dock har jag två barn här i hemmet och fick hjälp genom planerade snitt vid båda förlossningarna. Många hade sina åsikter, men så kan det vara med det mesta ändå. Sista snittet var dock jobbigare än första, men främst för att jag var inne i en ångest-period. Rent tekniskt gick det som det skulle.