Manipulation - umgängessabotage?
Hej. Här kommer ett långt inlägg där jag söker er hjälp, oavsett egen erfarenhet!
Lite bakgrundshistoria:
Jag och min exfru var gifta under 10 år och har 2 barn ihop 7 respektive 4 år. Vår relation var bra fram till vi fick vårt andra barn. Jag fick då reda på att min fru träffade sitt ex och att de hade någon typ av relation som inte varit helt oskyldig. Jag mådde dåligt över situationen och gjorde allt för att vår relation skulle bli bättre igen men utan framgång. Efter ett par år träffade jag en kvinna som jag blev blixtförälskad i, vi inledde en relation bakom ryggen (jag vet hur fel det här är). Under denna tiden tappade jag bort mig själv helt och hållet och vågade inte lämna min dåvarande fru i rädsla för hur mina barn skulle påverkas, mitt mål har alltid varit att de ska få växa upp i en kärnfamilj. Relationen med min fru blev allt sämre (vi hade ej haft samliv på 4 år) och min känsla var konstant att hon letade efter orsaker till att separera. Jag sa rakt ut Att hon är fri att gå, men hon tog aldrig steget, och inte jag heller då jag kände skuld gentemot barnen. Allt fallerade när hon fick reda på att jag har haft en relation bakom hennes rygg, hon hade en del bevis för detta och detta landade i att hon ville separera.
Separationen i sig var komplicerad och advokater fick tas till för bodelning. Vi bodde till en början i samma stad fram till för ca 3 månader sedan där hon ville flytta tillbaka till sin hemstad (1,5 timme bort) jag ville ej detta pga rädslan för att förlora kontakt med mina barn, men tillslut gick jag med på att hon fick flytta för hennes psykiska hälsa och för att optimera hennes möjligheter till att vara en stabil mamma för mina barn. Vi kom då överens om att barnen skulle vara hos mig varannan helg, dela på lov samt ge mig möjlighet att komma och hälsa på barnen när jag vill. Detta fungerade bra till en början fram tills jag signerat godkännande för att de ska folkbokföra sig.
Då bröt helvetet ut. Mina barn ville plötsligt inte komma till mig, de säger rakt ut att ?mamma har sagt att du inte är en bra man?, att ?mamma säger att hon gjorde allt för dig men att du valde att lämna för en annan?. De svarar inte längre i telefon när jag försöker ringa (jag tror att mamman gömmer telefonen) och hon försöker inte göra något för att optimera möjligheterna till att vara i mina barns liv. Hon svarar inte i telefon, när vi avtalat att jag ska komma och hälsa på slutar hon att svara i telefon m.m. Jag har gjort upprepade försök att prata vett i henne och att jag förstår att hon vill mig illa, men det är barnen som tar skada av det här, men hon hånskrattar iprincip mig i ansiktet och säger ?skyll dig själv?.
Till saken tillhör att jag har fortsatt att träffa den kvinna jag hade en relation med. Hon är mitt livs kärlek och jag vill inget hellre än att dela mitt fortsatta liv med henne. Men när relationen med barnen hänger på en så skör tråd UTAN att min exfru vet att jag fortfarande träffar den här kvinnan så gör tanken på att hon ska få reda på detta livrädd. Det känns som att jag behöver välja mellan mina barn och mitt livs största kärlek.
Jag förstår fullt ut att min exfru är sårad och bitter, men det gör mig ont att hon använder barnen i ett försök att förstöra mitt liv. Dessutom tror jag att detta var vad min exfru ville komma åt, hon var inte lycklig i vår relation och har uppenbart också träffat någon bakom min rygg, men eftersom hon har bevis har hon kunnat spela ut situationen helt emot mig. Jag känner mig helt maktlös över situationen. Är det någon som har suttit i en liknande situation och har några tips på hur man ska gå till väga? Barnen är mitt allt och jag vill inget annat än att det här ska bli bra. Kan jag på något sätt säkra relationen med mina barn utan att ge upp kärleken i mitt liv? HJÄLP! Räknas detta som umgängessabotage och vad kan jag göra?
P.S jag förstår att många kommer se mig som självisk och jag är medveten om att jag gjort väldigt många fel. Så försök gärna sätta er in i situationen och lås er inte vid det