Jag är skild sedan lite drygt ett år tillbaka och har två barn på 6 och 10. jag älskar att ha barnen hos mig men känner samtidigt en så oerhört ensamhet på just barnveckorna. barnen är så små så känner mig så isolerad. man går till jobbet, hämtar barnen och sen är
man bara själv hemma med barnen. Är det någon mer som upplever samma ensamhet?
Har du ingen släkt och vänner alls? Har barnen inga kompisar vars föräldrar du umgås med?
Varit där. Det är väldigt ensamt att gå från tvåsamhet till att stå ensam med barnen. Och att kastas mellan två olika liv. Det enkla svaret är väl att man vänjer sig över tid. Jag träffade en särbo efter en 5 år eller något och tycker det är lättare nu även om vi inte bor ihop barnveckorna. Att kunna dela vardagen även på håll gör ändå att det inte känns lika ensamt. Så är du öppen för att dejta kanske det är en idé? Om inte annat för skojs skull.
Oj jag ser det på ett helt annat sätt. Det är på barnveckorna som jag lever. Vi är ute I parken och grillar korv, vi går på museum (ja även på skoldagar) vi svänger förbi biblioteke, fikar, åker till stan och tittar I butiker, besöker min syster med hennes barn, målar, bakar. Mina barn är mina bästa vänner, och mins Barnfria veckor består bara av tidsfördriv tills jag får träffa dem igen. Mina barn är 10 och 2 år.
Med en 10 och en 6 åring kan du ju göra massor av saker. Jag menar inte att låta hård, men det är nog dina prioriteringar som måste skifta här.
Oj jag ser det på ett helt annat sätt. Det är på barnveckorna som jag lever. Vi är ute I parken och grillar korv, vi går på museum (ja även på skoldagar) vi svänger förbi biblioteke, fikar, åker till stan och tittar I butiker, besöker min syster med hennes barn, målar, bakar. Mina barn är mina bästa vänner, och mins Barnfria veckor består bara av tidsfördriv tills jag får träffa dem igen. Mina barn är 10 och 2 år.
Med en 10 och en 6 åring kan du ju göra massor av saker. Jag menar inte att låta hård, men det är nog dina prioriteringar som måste skifta här.
Ja, fast jag tolkar det inte som att 3-4 timmar ensam på kvällen är det som påverkar TS ensamhetskänslor. TS refererar till att barnen är så små, att denne bara jobbar, hämtar barnen och sen är isolerad hemma. Det får det inte att framstå som att det är kvällen då barnen sover som känslorna kommer. Det låter dessutom som att det skulle vara spädbarn det handlar om, en 6 och 10 åring kan man ju göra nästan allt med.
Jag vet inte om jag tolkar hela tråden fel, men jag utgår från det som står i trådstarten helt enkelt.