-
Jag har varit i en lång relation i många år. Utåt har den sett lugn ut. Inget fysiskt våld, inga bråk. Men något i mig har sakta stängts av.Min partner tar nästan alltid över samtal ? framförallt när vi träffar andra. Han pratar mycket, avbryter ofta och byter ämne mitt i min mening. I sociala sammanhang tar han uppskattningsvis 80?90 % av taltiden. Han pratar så mycket så han knappt andas mellan orden och hör oftast inte vad de andra sagt i samtalet.Med tiden har jag blivit tyst. Inte för att jag saknar tankar eller åsikter, utan för att det känns meningslöst att börja prata. När jag är ensam märker jag att min nyfikenhet, mina intressen och min röst finns kvar. När han är med försvinner de igen.När jag försökt ta upp detta har han ofta uppfattat det som kritik och istället börjat ?göra saker? ? städa, fixa praktiskt, byta fokus ? snarare än att stanna kvar i samtalet. Jag känner mig ensam även när vi varit tillsammans. -
Svar på tråden Min partner dominerar alla samtal
-
Anonym (Nedtystad) skrev 2026-01-25 00:36:08 följande:Min partner dominerar alla samtalJag har varit i en lång relation i många år. Utåt har den sett lugn ut. Inget fysiskt våld, inga bråk. Men något i mig har sakta stängts av.Min partner tar nästan alltid över samtal ? framförallt när vi träffar andra. Han pratar mycket, avbryter ofta och byter ämne mitt i min mening. I sociala sammanhang tar han uppskattningsvis 80?90 % av taltiden. Han pratar så mycket så han knappt andas mellan orden och hör oftast inte vad de andra sagt i samtalet.Med tiden har jag blivit tyst. Inte för att jag saknar tankar eller åsikter, utan för att det känns meningslöst att börja prata. När jag är ensam märker jag att min nyfikenhet, mina intressen och min röst finns kvar. När han är med försvinner de igen.När jag försökt ta upp detta har han ofta uppfattat det som kritik och istället börjat göra saker, städa, fixa praktiskt, byta fokus snarare än att stanna kvar i samtalet. Jag känner mig ensam även när vi varit tillsammans. -
Tyvärr är det här vanligt, och har med kvinnliga vs manliga normer i samhället att göra. Många av dessa är både förlegade och gammalmodiga, sexistiska etc.
Som kvinna förväntas du vara söt/snygg men du ska vara tyst, inte vara stark i dina åsikter. Annars är du manhaftig, gapig femininst m.m. Dom män som säger detta använder det för att underminera kvinnor och få det till som att det är du som kvinna som är besvärlig och krånglig.
Kvinnor matas också med att dom ska vara duktiga, " duktig flicka" syndromet. Om du som kvinna är smal, anses du automatiskt som duktig och blir belönad för det. För att du " håller igen". Tyvärr har detta blivit väldigt vanligt inom vården numera. Patientnämnden rapporterade förra året att dom fått in flest anmälningar om oönskade kommentarer om sin vikt. Av dessa var det 75% kvinnliga som upplevt detta. Där det oftast är manliga läkare som har åsikter. Bl.a kan du få höra att du är lat eller tjock. Detta är kränkningar och något som kan och anmäls, eftersom läkare inte får komma med nedvärderande kommentarer till sina patienter. Det finnas än idag väldigt starka åsikter om hur en kvinnokropp ( skönhetsidealet ) ska se ut och män som tror sig ha rätten att yttra och uttala sig om detta och bestämma. Vilket, jag som är man själv. Tycker är helt befängt. Män som sysslar med detta beteende, även manliga läkare är svin. Don skulle definitivt behöva mer modern utbildning inom detta.
Tyvärr är det också väldigt många kvinnor hjärntvättade av detta och riskerar ökad psykisk ohälsa, ätstörningar och en orealistiskt syn på sin kropp. Gör massa plastik operationer och sprutar in en massa gift. För jakten på det perfekta utseendet och kroppen. Sociala medier har så klart bidragit med mycket med. Men många män är skyldiga till detta med, genom deras beteenden.
-
Ok du som kallar dig för Daniel. Det var ett av dom värsta offerinläggen jag sett. Kvinnor och män kan babbla på rätt bra båda två, det är knappast könsbundet. Istället för att även göra TS till ett offer, så hade det varit bättre att be TS att återigen prata med sin man om detta.Anonym (Daniel) skrev 2026-01-25 00:56:10 följande:Tyvärr är det här vanligt, och har med kvinnliga vs manliga normer i samhället att göra. Många av dessa är både förlegade och gammalmodiga, sexistiska etc.
Som kvinna förväntas du vara söt/snygg men du ska vara tyst, inte vara stark i dina åsikter. Annars är du manhaftig, gapig femininst m.m. Dom män som säger detta använder det för att underminera kvinnor och få det till som att det är du som kvinna som är besvärlig och krånglig.
Kvinnor matas också med att dom ska vara duktiga, " duktig flicka" syndromet. Om du som kvinna är smal, anses du automatiskt som duktig och blir belönad för det. För att du " håller igen". Tyvärr har detta blivit väldigt vanligt inom vården numera. Patientnämnden rapporterade förra året att dom fått in flest anmälningar om oönskade kommentarer om sin vikt. Av dessa var det 75% kvinnliga som upplevt detta. Där det oftast är manliga läkare som har åsikter. Bl.a kan du få höra att du är lat eller tjock. Detta är kränkningar och något som kan och anmäls, eftersom läkare inte får komma med nedvärderande kommentarer till sina patienter. Det finnas än idag väldigt starka åsikter om hur en kvinnokropp ( skönhetsidealet ) ska se ut och män som tror sig ha rätten att yttra och uttala sig om detta och bestämma. Vilket, jag som är man själv. Tycker är helt befängt. Män som sysslar med detta beteende, även manliga läkare är svin. Don skulle definitivt behöva mer modern utbildning inom detta.
Tyvärr är det också väldigt många kvinnor hjärntvättade av detta och riskerar ökad psykisk ohälsa, ätstörningar och en orealistiskt syn på sin kropp. Gör massa plastik operationer och sprutar in en massa gift. För jakten på det perfekta utseendet och kroppen. Sociala medier har så klart bidragit med mycket med. Men många män är skyldiga till detta med, genom deras beteenden.
Det är inte heller omöjligt att det var en sida som var attraktiv dom första åren när dom träffades, men att hon nu istället irriterar sig på det. -
Till TS. Jag tror att din man har drag av adhd. Det är vanligt att prata mycket, dominera och avbryta andra. Jag tror öven att du slutat vara kär i honom då du uttrycker att du känner sig ensam även när ni är båda två och att du trivs bra och får större spelrum och kan vara dig själv när du är utan honom.
Jag tror ni växt ifrån varandra. -
Har du testat att göra likadant? Hur skulle han reagerar om du avbröt honom?
Min man var likadan, jag försökte prata hur många gånger som helst. Men det gick aldrig in. Så jag gjorde som han, jag avbröt genom att prata högre än honom.
Tills slut så fattade han och har jobbat med att inte göra så. För honom handlade det inte om härska teknik utan hans hjärna går på full varv och munnen går hela tiden. Han har alltid varit sån men han har blivit mycket bättre. -
Har ni testat parterapi? En annan tanke, är han ensambarn? Hur är han uppfostrad, hur är hans föräldrar, syskon? Man präglas oerhört av sin uppväxt på gott och ont.
Som någon skrev kan det vara NPF som ADHD. Men det borde märkts på flera sätt i andra sammanhang. -
Min partner har liknande tendenser. Jag märker också att lyssnare inte riktigt vet vad de ska göra, för ingen orkar lyssna. Han tar också över konversationer som jag börjat berätta ibland, om jag inte var med.
Vi kan ha gäster och jag börjar berätta att partner och barn mötte kungen igår och att kungen sa att barnet hade fin hatt. Då är min partner framme på en gång.
"Det kan inte du berätta om, för du var inte med", avbryter han myndigt och börjar sen en monolog som tar sin början någon gång vid frukost, rör hela förmiddagen, hur de rörde sig till platsen där de mötte kungen, för att sen göra en avstickare med all sin kunskap om kungens rörelsemönster, livvakter, säkerhetsprotokoll samt en irrelevant anekdot som knappt rör kungen. Efter detta är han framme vid själva händelsen. Men då har alla lyssnare tappat fokus och försöker förtvivlat leda in samtalet på något annat.
Tar man sen upp det med honom, gör han så klart inget fel. -
Kan han ha kraftig ADHD? En del personer med det behöver hålla sig fysiskt aktiva eller prata mycket för att känna sig pigga och tillfreds. Behöver säga vad de tänker på en gång för att inte själva tappa tråden. Deras ständiga egna infall gör att de byter ämne.
Eller också är han bara en självcentrerad typ som inte kan ändra sig.
Har han ADHD är det ganska svårt för honom att ändra sig. Motion en gång per dygn kan reglera energinivån lite. Medicin kan prövas, men då måste han vara utredd och det måste han ju själv vilja i så fall.
Det kan vara så att ni helt enkelt inte passar ihop?
-
Tror att du inte längre mår bra i det här förhållandet. Kanske dags att tänka på refrängen?
-
Hur kan du ens få det till en attraktiv egenskap att tysta en kvinna? Låter jävligt märkligt i mina öron. Och att 75% är kvinnliga som upplevt detta, och att Patientnämnden nämnt att det är in anmälningar om detta. Betyder att son har underlag för det. Det finns massa att läsa kring detta.Anonym (Hm) skrev 2026-01-25 06:12:43 följande:Ok du som kallar dig för Daniel. Det var ett av dom värsta offerinläggen jag sett. Kvinnor och män kan babbla på rätt bra båda två, det är knappast könsbundet. Istället för att även göra TS till ett offer, så hade det varit bättre att be TS att återigen prata med sin man om detta.
Det är inte heller omöjligt att det var en sida som var attraktiv dom första åren när dom träffades, men att hon nu istället irriterar sig på det.
Har absolut ingenting med någon offer mentalitet att göra, det handlar om extremt dålig och sexistisk bemötande och syn på kvinnor. Ett riktig genom ruttet beteende faktiskt.
Det kan absolut vara tvärtom om med, men att 75% är kvinnor. Betyder att det är flest kvinnor som upplevt detta. Män har alltså mer åsikter om kvinnors kroppar än tvärtom. Även ett sätt att hävda makt. Kvinnor blir mer dömda för sitt utseende och kroppar. I större utsträckning. Det är ju precis det, dessa anmälningar visar.
Jag är mer orolig över vad du har för kvinnosyn själv, om du anser att det är attraktivt att som man tysta en kvinna. Det är oftast den sortens män som reagerar som du gör.