• Anonym (J)

    OCD och nyligen gravid

    Hej ❤️
    Jag är en kvinna på 36 år, som fick veta att jag är gravid för en vecka sedan. Till saken hör att jag levt en längre tid (egentligen sedan barnsben, men då ovetande) med OCD, som jag fick diagnostiserad först strax efter 30. Detta efter att ha drabbats av långvarig, stark stress, panikångest och social fobi. Min OCD kretsar king stark rädsla för att orsaka någon anna skada, men jag lider även av relations-OCD som påverkat mitt förhållande mycket. Jag har fått hjälp, det tog lång tid att ta sig ur mörkret men jag har mått mycket bättre sedan min senaste KBT-vända. Med graviditeten och det första inskrivningssamtalet följde dock en stark rädsla för att bli bedömd, speciellt i förhållande till att jag nu ska bli förälder, och en stark oro för att mina problem ska komma åter har börjat få grepp om mig. I helgen drabbades jag av stark relations-OCD. Jag har ju alla verktyg, och jag har klarat mig bra länge, men kroppen minns allt obehag den genomlevt och triggers finns. För information: Jag har aldrig medicinerat min psykiska ohälsa. 

    Jag vill väl skriva av mig, kanske känner någon igen sig, kanske har någon levt genom liknande svårigheter. Hur gjorde du? Kram, J
  • Svar på tråden OCD och nyligen gravid
  • AlienMomma
    Anonym (J) skrev 2026-02-02 11:59:28 följande:
    OCD och nyligen gravid Hej ❤️
    Jag är en kvinna på 36 år, som fick veta att jag är gravid för en vecka sedan. Till saken hör att jag levt en längre tid (egentligen sedan barnsben, men då ovetande) med OCD, som jag fick diagnostiserad först strax efter 30. Detta efter att ha drabbats av långvarig, stark stress, panikångest och social fobi. Min OCD kretsar king stark rädsla för att orsaka någon anna skada, men jag lider även av relations-OCD som påverkat mitt förhållande mycket. Jag har fått hjälp, det tog lång tid att ta sig ur mörkret men jag har mått mycket bättre sedan min senaste KBT-vända. Med graviditeten och det första inskrivningssamtalet följde dock en stark rädsla för att bli bedömd, speciellt i förhållande till att jag nu ska bli förälder, och en stark oro för att mina problem ska komma åter har börjat få grepp om mig. I helgen drabbades jag av stark relations-OCD. Jag har ju alla verktyg, och jag har klarat mig bra länge, men kroppen minns allt obehag den genomlevt och triggers finns. För information: Jag har aldrig medicinerat min psykiska ohälsa. 

    Jag vill väl skriva av mig, kanske känner någon igen sig, kanske har någon levt genom liknande svårigheter. Hur gjorde du? Kram, J
    Jag har levt med kontaminations OCD i många år, idag skulle jag kalla mig friskförklarad. Min man hjälpte mig bli av med det. Va skit o bröjan av vår relation, hade vi sex satt jag i duschen o skrubbade mig i en timma i kokhett vatten, bytte sängkläder o torkade golvet från sovrummet till duschen. Helt banalt. O otroligt att vi har 2 barn idag. Barnen hjälpte definitivt till med min OCD men mannen va min största hjälp. Man blir inte dömd för det, jag har även skrivet i min journal att jag har haft depression o haft medicin för det i tonåren. Ingen som bryr sig kan jag säga så du bejöver imte oroa dig tror jag inte. ❤️
  • Anonym (S)

    Har också levt omedicinerad med OCD från tonåren i varierande grad. Först rädsla för att skada någon men det gick över. Under graviditet drabbades jag av helt störda sömnproblem och hade en massa rutiner jag genomförde för att kunna somna. Detta har jag gått i KBT för 3 ggr och jag har fortfarande sömnproblem och en del tvång men det gäller att inte låta det skena iväg vilket är lätt hänt. Under min graviditet blev OCD n värre. Hormonella förändringar kanske? 
    Om du orkar ta tag i den nu kan det ju vara bra. Men jag tror det är helt naturligt att den eskalerar eller kommer tillbaka under graviditet.
    Lycka till och kom ihåg-det är bara tankar. Låt dom finnas där,bekräfta dem och acceptera dem. Men undvik att reagera på dom. 

  • Anonym (J)

    Tusen tack för att ni delar, AlienMomma och S.
    Det betyder mycket att bli påmind om att man inte är ensam, det normaliserar, även om jag inte skulle önska min värsta fiende tvång. Fint att höra att ni vunnit framsteg. Från en som vet hur svårt det är, hoppas jag att ni är djupt stolta över er själva! ❤️ Jag tror att jag ska ta stöd direkt. Och jobba aktivt för att släppa in glädjen och nyfikenheten som så lätt överskuggas av oron. Jag VILL längta efter mitt barn, jag VILL glädjas. Jag tänker inte låta den här skitsjukdomen beröva mig det. Kramar ❤️

Svar på tråden OCD och nyligen gravid