Står inte ut med svärdottern

Forsättningen på det där. Anna vet inte om att dottern till mig berättar de vidare. På julen skapar vi en grupp utom min yngsta son och Anna. Min andra svärdotter och son säger att hon inte vill bjuda in Anna men att hon gärna bjuder in sonen och barnen. De slutar med min dotter bjuder in sonen och barnen men säger att Anna ej får komma. Sonen vägrar komma och tycker inte man bjuder in alla utom en. Jag tycker man har rätt att bjuda vem man vill, så blir en krock där. Anna ältar ältar ältar om samma sak hela tiden ... att hon kände sig ledsen att hela hennes familj fick komma men inte hon. Anna ringde även sin svägerska(min andra svärdotter) och förklarar att hon är ledsen. Svägerskan säger då att hon fått screen o sett allt anna sagt och inte känner att hon kan bjuda henne då. Anna har uttryckt att hon inte känns så geninun och en stor besvikelse kring hennes beteende... svägerskan till anna får se svart på vitt och väljer att ta avstånd vilket jag förstår. Anna gör i sin tur nåt galet. HOn ställer in träffen med min dotter( dottern skulle till anna och sonen, då dom ville träffa barnen, då Anna precis fått barn) Anna förklarar att hon inte orkar träffa dottern då hon berättat allt bakom hennes rygg o var besviken på det.
MIn dotter skriver då att hon ska berätta allt för barnen när dom blir stora, vilken mamma dom faktiskt har, att hon har alla screen på vad anna säger, samt att anna verkar avundsjuk o bitter på svägerskan, samt beter sig som en omogen tonåring... och att hon är trött på annas drama hela tiden.
SLutar med att dottern blockar Anna.

Nu till nästa grej. Vi ses alla utom Anna och sonen, då min andra son och dom andra inte orkar. Svärfar syns också med oss(svärfar har hållit sig utanför och är min exman) ANna skriver o uttrycker sig tll honom att sonen blir ledsen att känna sig exkluderad och att hon känner sig ledsen att svärfar inte är närvarande i barnens liv... och att han ska ringa till sin son för att prata. svärfar blockar ANna utan svar och tycker de va fräckt skrivet, att de är upp till sonen att skriva. 
Nu har de eskalerat och upplever Anna som otroligt känslig. Sa förut av välmening att hon behövde mer sol då de är fint med lite färg. Anna lackade på mig fast jag ville ge en fin komplimang.. tror anna skulle vara fin o hälosam med lite färg...
Även hänt att jag åkt över dit för att få hjälp med telefonen, och knackade men anna öppnade inte, då gick jag rakt in. Anna blev sur och jag känner mig inte välkommen. Har alltid tidigare fått gå rakt in hos min son... dessutom var de brådskande, behövde hjälp med telefonen. Tyckte de va dumt av anna, dock sa hon att hon inte hört mina knackningar, förmodligen en lögn..

Forsättingen.
Anna åkte hit för ett tag sen o ville lösa allt och tog upp vissa händelser som är flera år gammalt. Min man bad henne sluta älta, och försöka vara mer positiv. Jag sa samma sak. MIn man sa till Anna, att hon borde bli mer vuxen, samt att hon är välkommen om hon kan ha ett leende på löpparna o vara glad. Vilket är sant, Anna ser ofta så sur ut. 
Vi löste de tillslut, trots Anna fällde några tårar.
Anna hade tidigare undvikit att komma ut o hälsa på mig o dottern, när vi ville börja om... och tog upp missnöjet kring de. Anna lovade att bättra sig.
Så kommer den dagen, bestämmer träff med sonen att jag ska komma förbi med julklappar, och sonen skriver 14:00
Jag kommer då, ringer på, ingen öppnar. Sen kommer sambon 14:07, Anna kommer ut 14:10. HOn ursäktar sig och säger att hon inte visste att jag skulle komma, o att hon bar tungt på övervåningen o hade duschat. När hon såg att jag var där ute gick hon ut. Känns som skitsnack så jag kramade om sonen o önskade dom god jul. Sen får jag höra i efterhand att hon kände sig lesden för att hon inte fick en kram, skrev då att hon inte var mottaglig då hon lät mig stå ute i kylan när jag ringde på, köper inte hennes ursäkt. Har lovat mina barnbarn att dom ska få välja ut leksak i affär istället för present vid kalas. DE brukar dröja 4-5 månader tills de sker, o de är för att jag har fullspäckat liv.... Anna tog upp här om veckan att barnen minns löftet och att jag inte ska lova nåt som inte blir av. Kändes välidgt elakt att skriva så, varför inte förstå min situation ? Vad borde jag göra? Sonen ringer o jag orkar inte svara, då han står på hennes sida, han ser inte vad hon gjort med familjen.Vänliga svar tack, alla dryga behöver inte skriva alls

Läs gärna det du skrivit igen, förstå det från hennes synvinkel. Att bli exkluderad från familjen är oförlåtligt. Hade inte kunnat gå vidare från det, har hon fått en ursäkt? Tycker även din dotter inte verkar sund. Säger att hon ska blanda in barnen för att få sin mamma att framställas som dålig. Att du säger att hon behöver vara brun eller få färg kan uppfattas som pikar, tror inte du hade uppskattat att få kommentarer om hur du borde se ut av henne. Du behöver se det från hennes synvinkel, men det jag ser, så skulle jag säga att hon är rätt så utsatt. Tycker ni borde kontakta nån medlare, nån utomstående som inte är familj som faktiskt inte tar sida 

Wow, vilken sörja! 

Vad du får tänka på här är vad som är viktigast för dig i din relation till sonen och hans familj (kontakt, kanske?) och sedan göra vad du kan för att bidra till att förverkliga det. Vad kan du göra för att förbättra relationen och för att underlätta för din son, dina barnbarn och för Anna att ha dig i sina liv?

Sluta jämföra med dina andra barn och svärdöttrar, för det är inte konstruktivt, utan fokusera på just din relation med sonen i fråga och Anna. För just Anna är det viktigt att du inte går in utan inbjudan i huset, det är en gräns för henne, och det tycker jag är helt rimligt för dig att respektera (även om det inte skulle vara viktigt för dina andra svärdöttrar). För just Anna så vill hon helst inte få kommentarer om sitt eller sina barns utseende och då är det väl rimligt att du håller eventuella observationer för dig själv?

Jag tycker att du gör helt rätt i att hålla dig utanför de andras tjafs i längsta möjliga mån. Om något så kan du vara tydligare med det mot alla inblandade så att de inte kommer till just dig för att ventilera. Vill någon säga något till dig så kan de alltid vända sig till dig direkt.

Jo vill ha en bra relation men Anna kan inte sluta älta.. hon tycker inte vi pratat ut om allt... hon tycker även jag valt sida... för att jag försvarade dom när dom inte bjöd in Anna på julen. Samt att jag åkte till Anna o sonen för att prata om att dom skulle lösa allt. 
Jag försöker hålla mig utanför så mycket jag kan, vill alla väl men fått nog på Anna. Droppen var när hon lät mig stå ute i kylan 10 min typ... samt när hon skrev att barnen minns mitt löfte om presenten.. tycker ofta Anna formulerar sig hårt o osmidigt

Ja, det kan vara sårande när folk uttrycker sig hårt och osmidigt! Jag är ömhudad jag med. Men, du, testa att ge dig attans på att snälltolka allt hon säger så att hennes lite stövliga framtoning inte får förstöra din relation till sin son och hans familj. 

Du verkar ju också ha ett rikt och fullt liv, men massor att göra, och ni kanske ändå inte träffas så där jätteofta (om det kan gå 4-5 månader tills barnbarnen får presenter menar jag) att det inte är något jätteproblem. När man träffas några gånger om året så blir det ju lättare att hantera än om det är dagligen eller varje vecka.

Hoppas att ni löser det hela!

Den som kläcker ut sig att jag borde sola hade fått en fyrfärgsföreläsning om UV-strålning, DSB-repair, prevalensen av hudcancer och rynkor.

Ingen förnuftig människa pressar i solen idag, det slutade vara nyttigt enligt forskare och läkare ca 1990.
Både svärfar, svärmor och min mor har haft malignt melanom eller basalcellscancer för sitt eviga solande.

Så bara för att du vill se ut som en krokodilskinnsväska och operera bort cancer vid 65-70 behöver inte alla välja det, och det är bara korkat att kommentera som du gjorde.

Du är en hemsk människa. På riktigt. Stackars Anna som gift in sig i en galen familj.

Jag undrar om inte du är den som gör det största felet, här. Man kan inte ha familjegrupper där inte alla familjemedlemmar på samma nivå år inbjudna. Det är självklart. Och det är även självklart att man inte kan gå rakt in till någon, inte sin son heller. Svärdottern kunde ha haft något framme som hon inte ville att du skulle se t.ex., hon kanske inte var i ordninggjord för dagen ännu... Och hon VET ju att du är fientligt inställd och kommer att använda den grejen emot henne i så fall, berätta det för alla: "klockan var 12 och där stod min svärdotter fortfarande i nattlinnet". 

Nä, jag skulle inte vilja ha dig till svärmor. Men ALLA verkar ju vara konstiga i den här sörjan, med allt skvaller sins emellan och att skicka loggar till varandra. Orka? Har ni inga vänner ni kan umgås med, inga intressen, så att inte familjen blir allt som måste ta upp tankarna hela tiden?

Din svärdotter verkar ha dålig självkänsla. Du verkar inte direkt super intresserad av att vara den vuxna i detta. 
Även om alla är vuxna så är det nog viktigt att du tar den största rollen i detta.

För det första be dina svärdöttrar och dotter att sluta skicka skärmdumpar på skitsnack till dig. Be dem sluta skvallra allihop. Sjunk inte till den nivån att du visar att det påverkar dig.

Man bjuder in ALLA! Att inte bjuda in henne är som att hälla bensin på brasan! Så onödigt och barnsligt.

Bygg upp en relation med din svärdotter. Umgås med henne. Hon är osäker. Ge henne en ärlig chans. 

Och tänk på vad du säger lite, självklart ser du din son i ditt barnbarn men lyft din svärdotter också. Ta ett vuxet ansvar och sluta lyssna på allt skitsnack. Det är ett infekterat sår och du kan välja att riva i det eller vara den som sätter på plåster och aktivit är mån om relationen.

Skärp er