Blir tokig på min man
Måste få vräka ur mig och få lite infallsvinklar. Håller på att bli tokig på min man.
Jag kan börja med att säga att jag är tidigt gravid och mår skit. Mår ofta extremt illa och har molande värk i livmodern. Är också extremt trött. Vi har två barn sen innan (under 6 år). När han är sjuk, som han varit till och från i typ en månad nu, så roddar jag allt med familjen AB. Tvätten rullar, matlagning, disk, barnens rum är någorlunda städade, rena handdukar, hunden blir rastad, växterna vattnade osv osv. Men när jag blir liggandes så avstannar ALLT. Han tar hand om barnen, men det ser förjävligt ut överallt. Har de badat så är badrummet kaos, disken kommer inte in i maskinen även fast den är tömd, smutstvätt, blöjor och matrester överallt...
Jag är inte ens så petig att allting ska vara felfritt och städat - men jag har bett honom gång på gång att snälla disken kan väl stå i köket, tvätten läggas i tvättkorgen som ALLTID är tom, blöjorna kan väl läggas i blöjhinken, soporna kan gås med till tunnan och inte bara ställas vid ytterdörren osv. Men vafan det går ju inte in?!?! Det är inte så att röran stannar i ett par dagar och sen städar han upp, utan den är liksom konstant och försvinner aldrig om det inte är så att jag städar bort det! Det resulterar i som nu, när jag mår skit, så vet jag att jag kommer ligga back med massa städning som kommer ta mig flera timmar att ordna. Och vill vara extra tydlig med att det inte är städningen (dvs dammsugning, göra rent ytor osv) som retar mig, utan alla dessa fem miljarder grejer vi äger som är utspridda ÖVERALLT över hela hemmet: barnens leksaker som "bor" på ovanvåningen är på miljoner ställen. Badkaret ser ut som skit med badleksaker med gammalt vatten i och handdukar och blöta pölar över hela golvet. Barnens rum är katastrof där barnen har fått dra ut allting precis hur de vill.
Lyckades ta mig ner till soffan och fick nästan en jävla stroke när jag ska ta en filt jag tvättade för en halv dag sen och den är FYLLD med rester av krasse som barnen odlade med mig och det är omöjligt och få bort och stinker krasse som bara gör mitt illamående värre - VARFÖR har barnen fått gå loss och leka med krassen i soffan, gömt det i filten?! Hänger allting på mig att vi ska ha ett hem som är relativt trivsamt och där det bara är lite ordning? Som sagt jag tycker inte att jag kräver mycket - jag vill fan bara inte kliva över gamla soppåsar med blöjor, hitta disk och smutsiga strumpor i soffan, intorkad choklad i filtar och kliva i blöta pölar när jag är i badrummet! Jag vet att det är mycket skit när man har småbarn, men hur fan kan jag klara av att hålla det totalt spotless när jag är ensam med barnen OCH dessutom få mer gjort typ fixa något kul med dem (som plantera, åka på utflykt till pulkabacken och äta mellanmål utomhus, ärenden osv). För han gör ju väldigt sällan något med barnen också, han är ju sjuk då och varit det i evigheter nu men söker inte heller hjälp för det och försöker bli bättre genom att ta kontakt med vården.
Sen tycker han att han gör sååå mycket, jag får panik! Han ger barnen halvfabrikat till middag och orkat inte ens diska efter sig, det får jag göra när jag orkar igen?! När jag pratar med honom är det "jag gör visst det saker, jag gör JÄTTEMYCKET här hemma!" men han ser liksom inte allting jag gör? Varför gillar män att leva i oorganiserat kaos?
Och den jäkla krassefilten stinken, blir så förbannad!!!! Slut på utbrott, tack för mig.