Bära andras känslor

Vill bara dela med mig min trevliga alla hjärtans dag..sambon ringer och frågar om jag behöver något från affären. Bara snus så jag som står mitt i matlagningen.

han kommer hem och vi sätter oss och äter, jag frågar efter min snus och han säger att nej de glömde han när han var inne i affären. Han sa att jag åker iväg och köper det efter maten.. men jag sa att jag kan gå istället, eftersom jag hellre gör det än att städa undan middagen som jag redan gjort allt av.

i det här sluter sig min sambo och tar avstånd och är frånvarande hela kvällen. när Vi går och lägger oss så undrar han varför jag är så tyst. Jag?? Så jag sa att det märkes väldigt tydligt vid maten att han blev tyst när jag gick iväg och handlade det han glömde. Han menar att jag är elak som inte säger åt honom att det inte var någon fara och berättar för honom att det löser sig osv.

medans jag känner -på riktigt? Så jag ska krusa hans ego över något som han glömde? Som om det var synd om honom och hans skam ska hanteras av mig. Nu tycker han att det är jag som bär störst skuld som inte fångade upp hans mående. Men vad säger ni?