• Anonym (livetfallersamman)

    Fru tappat alla känslor.

    Hej, jag och min fru har haft ett förhållande i snart 7 år och gifta i 4. 


    Vi har alltid haft det stadigt och bra och min fru har varit väldigt duktig på kommunikation och även varit väldigt kärleksfull. vi fick ett barn ihop 2023 och vi vart överlyckliga över våran lilla familj, nu kommer problemet. 


    Allt  började med att det vart förändringar i det intima och när vi började prata om det så nämnde hon att hon inte hade något intresse alls av intim kontakt och att hon inte riktigt visste varför, vi kommer fram till att hon hjälper mig ibland och så när orken och lusten fanns, men detta dog också ut. hon har på senaste fått ett behov att vara väldigt social och lever i sin telefon ofta.


    och när något känns fel så börjar man ju luska runt för att se vad det är som kan ha hänt eller varför, i ett litet argument runt allt detta och varför det är som det är så nämner hon att hon inte har några känslor, visar sig att detta har tydligen varit en faktor under längre tid men hon har inte nämnt något då hon tror det ska fixa sig med tiden. (hon har även ändrar sin personlighet en del sedan barnet kom och känner sig ofta förvirrad  i vad som händer och hur  hon känner. så hon har inte riktigt vetat varför hon känner så här tydligen. 


    Vi har ju så klart pratat mer efter detta kom upp och enligt henne så har vi väl glömt bort varandra en del, så som alla säger att man gör, men jag ser inte riktigt det på samma sätt. självklart den grå vardagen funnits, men vi har alltid kramas,pussas,sagt att vi älskar varandra, och självklart har prioriteten ändras med barn. Nu har det gått ytligare ca 1 månad där jag har visat henne mer uppskattning och ställt upp mer, verkligen visat att jag tar detta på allvar och vill rädda detta om det går. köpt blommor och kort, överraskat henne med saker och att vi ska hitta på saker både med och utan barn, och vi har det så klart trevligt.


    Vi pratade nu idag och hon nämner då att hon känner fortfarande inget, och tycker det ärlite jobbigt att jag ger henne blommor och att hon ser hur hårt jag verkligen försöker och uppskattar henne, när hon nu inte kan göra samma sak. Men det som stör mig mest av allt i detta är att hon säger ofta "vi har det så himla bra och du ger mig allt jag vill ha och behöver, jag förstår inte  varför jag inte känner något när vårat liv är så bra" Detta gör mig så förkrossad att höra då jag vet att detta är mitt livs kärlek och detta är inget jag bara säger av känslor som dykt upp med allt detta, detta är något jag har vetat sedan dag 1 jag såg henne. i dag så frågade jag henne om vi är klara och får svaret "jag vet inte" så hon vill ju inge upp men jag får känslan att hon inte avslutar detta för att såra mig mer än att det går att rädda känslan. För vi nämnde familjecentralen och då fick jag till svars, "vi kan gå men jag tror inte det kommer hjälpa".


     


    Summering av detta.


    vi älskar varandra fortfarande och vi har det jätte bra utanför detta .


    hon har inga känslor kvar men verkar inte riktigt vilja avsluta detta?


    hon har bollen på om vi ska gå till familjecentralen eller inte just nu.


    inget sexuellt på flera månader. 


    vi kan gärna skippa alla "hon har känslor någon annanstans" för det är ur ekvationen. 


     


    jag vet ej vad jag ska göra i detta, då jag är så ledsen över att till 99,9% chans att jag förlorar mitt livs kärlek. jag vet att jag är villig att göra vad som men känner inte riktigt att jag får den känslan tillbaka tyvärr.

  • Svar på tråden Fru tappat alla känslor.
  • Anonym (Utan omsvep)

    Jag sitter mycket med min telefon och det är för att jag är otrogen. Fast utan planer på att lämna.

    Men visst, du vet säkert bäst.

  • Anonym (Alice)

    Min första tanke är om hon äter p-piller ellrr har andra hormonella preventivmedel?  Sånt kan ta död på lusten totalt . Välkänt att hormoner dödar lust. 

    Äter hon andra typer av mediciner? Antidepressiva?  En depression och pågående behandling av mediciner är en enorm dödsriket av både känslor och lust.  

    Kan ni utesluta preventivmedel och mediciner är nästa svar helt enkelt att hon inte har rätt känslor. Man kan älska någon till döds  och ändå inte vilja ha sex  för att det är kärlek på det platoniska sättet och inte den romantiska biten.  Hon har ju uppenbart känt så här länge så jag undrar om hon faktiskt gifte sig och skaffade barn i ett försök att KÄNNA något annat än vänskap . Hon trodde kanske det skulle komma med tiden? 

  • Anonym (Alice)

    * Dödsriket?  Nej lustdödande ska det vara 

  • Anonym (livetfallersamman)
    Anonym (Alice) skrev 2026-03-13 20:00:33 följande:

    Min första tanke är om hon äter p-piller ellrr har andra hormonella preventivmedel?  Sånt kan ta död på lusten totalt . Välkänt att hormoner dödar lust. 

    Äter hon andra typer av mediciner? Antidepressiva?  En depression och pågående behandling av mediciner är en enorm dödsriket av både känslor och lust.  

    Kan ni utesluta preventivmedel och mediciner är nästa svar helt enkelt att hon inte har rätt känslor. Man kan älska någon till döds  och ändå inte vilja ha sex  för att det är kärlek på det platoniska sättet och inte den romantiska biten.  Hon har ju uppenbart känt så här länge så jag undrar om hon faktiskt gifte sig och skaffade barn i ett försök att KÄNNA något annat än vänskap . Hon trodde kanske det skulle komma med tiden? 


    inget preventivmedel eller mediciner överlag.


     


    nej alltså hon började känna lite så här i höstas men samtidigt som nämnt så är hon en del förvirrad i allt då hon inte riktigt känner igen sig själv i visa saker efter att blivit mamma. så hon gick ju tyst ett tag och försökte jobba på det själv tyvärr.


    att vi gifte oss var genuint och så väl barnet, vi hade missfall ect och fick våran dotter och vi älskar henne mest av allt, det var inget hopp om att rädda något.


     


    hon älskar mig fortfarande och hon tycker vi har ett bra liv, och det är just därför hon blir så förvirrad, "varför känner jag inget längre när allt annat runt om är så bra, allt jag vill ha i livet har vi men jag kan inte styra mina känslor" är väl något on har sagt t ex.

  • Anonym (123)

    Du har nog blivit friendzonad. Det har jag nog med om jag tänker efter.

    Men kanske inte är så konstigt. Hon har slutat med p-piller och jag har gjort en vasektomi. Så antagligen har våra hormoner gått åt helvete.

  • Core

    Jaha, här kommer talet igen då. Det jag alltid drar i grova drag, i trådar likt denna.

    Du måsta ta tag i din maskulina integritet. Du ska respektera din kvinna, göra din del, ha huvudet högt och var själovuppofrande när det behövs. Men sätt även dig själv i första rummet i övrigt. Sluta fjäska, dalta och gnälla. Be inte om någonting tillbaka, utan gå ut i livet med inställningen att du skapar din egen lycka, vänta inte på att din partner ger den till dig. Träna och skaffa fler sammanhang, var mer i livet än bara en partner som vill ha ett dugligt förhållande 

    Hittar du en ny approach blir du både mer attraktiv, och du ser att väljer hon bort dig är det ingen katastrof, det kanske till och med är till det bästa för dig med.

    /Preach over

  • Anonym (livetfallersamman)
    Core skrev 2026-03-14 09:26:38 följande:

    Jaha, här kommer talet igen då. Det jag alltid drar i grova drag, i trådar likt denna.

    Du måsta ta tag i din maskulina integritet. Du ska respektera din kvinna, göra din del, ha huvudet högt och var själovuppofrande när det behövs. Men sätt även dig själv i första rummet i övrigt. Sluta fjäska, dalta och gnälla. Be inte om någonting tillbaka, utan gå ut i livet med inställningen att du skapar din egen lycka, vänta inte på att din partner ger den till dig. Träna och skaffa fler sammanhang, var mer i livet än bara en partner som vill ha ett dugligt förhållande 

    Hittar du en ny approach blir du både mer attraktiv, och du ser att väljer hon bort dig är det ingen katastrof, det kanske till och med är till det bästa för dig med.

    /Preach over


    alltså jag köper det du säger men samtidigt är det ju svårt när det inte är så svart på vitt med hur hon känner. 


    Vi båda vet att vi hade hittat rätt person och det liv vi skapat har ju varit allt vi vill ha av varandra. Att skaffa barn är inte alltid lätt och som första barns föräldrar så har det ju tagit en stor bit av vårat kärleksliv tydligen. 


    jag tränar redan och allt för att försöka få huvud rätt men att säga att bara ha ett dugligt förhållande kan jag inte hålla med om, det är min familj och en person jag såg mig bli gammal med, detta är inget jag tar lätt på och vill så klart att det ska gå att rädda, men är även medveten av att hon håller i den tråden och kan klippa den precis när som helst. 


    Tanken med inlägget var ju att förhoppningsvis få svar från personer som har tappat känslor men ändå löst det. 


     

  • Anonym (H)
    Anonym (livetfallersamman) skrev 2026-03-14 10:13:10 följande:

    alltså jag köper det du säger men samtidigt är det ju svårt när det inte är så svart på vitt med hur hon känner. 


    Vi båda vet att vi hade hittat rätt person och det liv vi skapat har ju varit allt vi vill ha av varandra. Att skaffa barn är inte alltid lätt och som första barns föräldrar så har det ju tagit en stor bit av vårat kärleksliv tydligen. 


    jag tränar redan och allt för att försöka få huvud rätt men att säga att bara ha ett dugligt förhållande kan jag inte hålla med om, det är min familj och en person jag såg mig bli gammal med, detta är inget jag tar lätt på och vill så klart att det ska gå att rädda, men är även medveten av att hon håller i den tråden och kan klippa den precis när som helst. 


    Tanken med inlägget var ju att förhoppningsvis få svar från personer som har tappat känslor men ändå löst det. 


     


    Många som tappar känslorna separerar   
  • Anonym (livetfallersamman)
    Anonym (H) skrev 2026-03-14 10:46:48 följande:
    Många som tappar känslorna separerar   
    ja det säger jag inte emot och tro mig den mardrömmen påminner mig varje  vaken timme.
  • Anonym (H)
    Anonym (livetfallersamman) skrev 2026-03-14 11:04:33 följande:
    ja det säger jag inte emot och tro mig den mardrömmen påminner mig varje  vaken timme.
    Man blir tillsammans för man har känslor för varandra
  • Core
    Anonym (livetfallersamman) skrev 2026-03-14 10:13:10 följande:

    alltså jag köper det du säger men samtidigt är det ju svårt när det inte är så svart på vitt med hur hon känner. 


    Vi båda vet att vi hade hittat rätt person och det liv vi skapat har ju varit allt vi vill ha av varandra. Att skaffa barn är inte alltid lätt och som första barns föräldrar så har det ju tagit en stor bit av vårat kärleksliv tydligen. 


    jag tränar redan och allt för att försöka få huvud rätt men att säga att bara ha ett dugligt förhållande kan jag inte hålla med om, det är min familj och en person jag såg mig bli gammal med, detta är inget jag tar lätt på och vill så klart att det ska gå att rädda, men är även medveten av att hon håller i den tråden och kan klippa den precis när som helst. 


    Tanken med inlägget var ju att förhoppningsvis få svar från personer som har tappat känslor men ändå löst det. 


     


    Jag förstår vad du menar, men det är lite omvänd psykologi i det här också, även om det inte är slutmålet. Hon vet vart hon har dig, och hennes attraktion dör mer och mer för varje dag, om än ofrivilligt. 


    Du tänder ingen gnista i din relation genom att sitta bredvid och vänta. Du bekräftar bara det hon börjar känna i sig själv, ni har dött.

    Sen ska du inte ställa dig i centrum för att egentligen påverka henne, utan löser sig den biten är det bara en bonus.

  • Anonym (Värdefullt!)

    Jag tycker inte att man kan gå bara efter känslor, utan har man gift sig så borde det vara ett beslut grundat på både förnuft och känslor inte bara känslor och sen  som man sen håller fast vi  när det det blir tufft och borde vara samma om man har skaffat barn då kämpar man för att hålla ihop. Känslor kommer å går. Ni har nyligen blivit småbarnsföräldrar och hon känner sig förvirrad som förälder inte konstigt då om hon blir förvirrad i eran relation... Ni har nog prioriretarat bort varandra på sistone.... i förmån för barnet, det är jätte vanligt....och hon har inte pratat med dig trots att det gått månader fast ni tidigare hade en bra kommunikation....så verkar som att det är omställningen med barn som har inverkat. Fint att du är villig att kämpa....du kanske kan hitta på saker med barnet så att hon får lite egentid.....det brukar man sakna..... att ge uppskattning är ju bra, men kan  inte ha förväntan att det ska få hennes känslor att väckas  med blojmmor o kort på en månad...ingen kvickfix..... Fråga henne vad hon värderar med erat förhållande....., vad hon föll för hos dig när ni träffades och blev ihop,och vad hon ser hos dig som partner... och sen svarar du på samma frågor, fast om henne som partner då....sen att hon får något dygn eller så på sig att svara.... och så går ni igenom frågorna tillsammans när barnet somnat....

    En separation tänk vad det kan innebära barn varannan vecka tänker ja med allt vad det innebär......ekonomiskt känslomässigt...det är tufft....värt och kämpa....!! 

  • Anonym (Sally)
    Anonym (livetfallersamman) skrev 2026-03-14 10:13:10 följande:

    alltså jag köper det du säger men samtidigt är det ju svårt när det inte är så svart på vitt med hur hon känner. 


    Vi båda vet att vi hade hittat rätt person och det liv vi skapat har ju varit allt vi vill ha av varandra. Att skaffa barn är inte alltid lätt och som första barns föräldrar så har det ju tagit en stor bit av vårat kärleksliv tydligen. 


    jag tränar redan och allt för att försöka få huvud rätt men att säga att bara ha ett dugligt förhållande kan jag inte hålla med om, det är min familj och en person jag såg mig bli gammal med, detta är inget jag tar lätt på och vill så klart att det ska gå att rädda, men är även medveten av att hon håller i den tråden och kan klippa den precis när som helst. 


    Tanken med inlägget var ju att förhoppningsvis få svar från personer som har tappat känslor men ändå löst det. 


     


    Låt henne komma till dej när det gäller den sexuella biten. Ge henne egen tid, utan barnet så att hon får chans att hitta tillbaka till sej själv. Förklara för henne att hon är värdefull för dej och att du är beredd på att göra uppoffringar för att förhållandet ska kunna fortsätta. Det första är viktigast. All kärlek dör om man jagar efter den.
  • Anonym (Mysan)
    Core skrev 2026-03-14 11:15:20 följande:

    Jag förstår vad du menar, men det är lite omvänd psykologi i det här också, även om det inte är slutmålet. Hon vet vart hon har dig, och hennes attraktion dör mer och mer för varje dag, om än ofrivilligt. 


    Du tänder ingen gnista i din relation genom att sitta bredvid och vänta. Du bekräftar bara det hon börjar känna i sig själv, ni har dött.

    Sen ska du inte ställa dig i centrum för att egentligen påverka henne, utan löser sig den biten är det bara en bonus.


    Jag skriver under på detta.

    Mina känslor dog ut när jag kände mig alldeles för säker och uttråkad i förhålandet. När jag såg min man ledsen fick jag dåligt samvete och försökte till varje pris få det att fungera, men det blev bara värre med tiden.


    När min man ledsnade på att truga och be började jag känna mig mer osäker. Han gick ut och gjorde saker på egen hand, och vips började jag bli orolig att bli av med honom. 


    Känslor är inte logiska, och tyvärr var det alldeles försent att reparera för han kom plötsligt på att det var trevligt att vara utan mig.

    Jag talar alltså om ett ex, som i dag lever med en annan kvinna. Jag ångrade mig mycket, men i slutändan tror jag att han är lyckligare nu. Han har en kvinna som är bättre på att bekräfta honom än jag var.  

  • Aniiee

    "I höstas"

    "Fått barn"

    Fick ni barn i höstas?


    Omae no mono wa watashi no mono, watashi no mono mo watashi no mono
  • Core
    Anonym (Mysan) skrev 2026-03-15 19:27:11 följande:

    Jag skriver under på detta.

    Mina känslor dog ut när jag kände mig alldeles för säker och uttråkad i förhålandet. När jag såg min man ledsen fick jag dåligt samvete och försökte till varje pris få det att fungera, men det blev bara värre med tiden.


    När min man ledsnade på att truga och be började jag känna mig mer osäker. Han gick ut och gjorde saker på egen hand, och vips började jag bli orolig att bli av med honom. 


    Känslor är inte logiska, och tyvärr var det alldeles försent att reparera för han kom plötsligt på att det var trevligt att vara utan mig.

    Jag talar alltså om ett ex, som i dag lever med en annan kvinna. Jag ångrade mig mycket, men i slutändan tror jag att han är lyckligare nu. Han har en kvinna som är bättre på att bekräfta honom än jag var.  


    Precis, det är helt enkelt allmänmänskligt att ledsna på det man kan ta för givet, och man vill ha det man inte får, eller det som rinner mellan fingrarna.

    Det blir lite fel att göra det till en strategi, man måste helt enkelt bara gå sin egen väg för sin egen skull, och så blir det som det ska.
  • Anonym (sant)
    Anonym (Sally) skrev 2026-03-14 21:54:49 följande:
    Låt henne komma till dej när det gäller den sexuella biten. Ge henne egen tid, utan barnet så att hon får chans att hitta tillbaka till sej själv. Förklara för henne att hon är värdefull för dej och att du är beredd på att göra uppoffringar för att förhållandet ska kunna fortsätta. Det första är viktigast. All kärlek dör om man jagar efter den.
    Så sant.
Svar på tråden Fru tappat alla känslor.