Ångest

Jag har sådan ångest, jag och maken försöker få barn sedan två år och jag är så stressad och mår dåligt över det. Jag fyller 38 om en månad. Vi får hjälp från vården som det som kan göras görs men känslomässigt är det ju ändå sjukt jobbigt. 

Min familj vet inget om det jag och min man går igenom. Min äldre syster är singel och har också stor barnlängtan, hon pratar mycket om det med mig vilket är jobbigt när man har sitt eget att hantera men jag försöker finnas där. Hon är 42 år så ja, chanserna att hon får barn är nog inte så stora tyvärr eftersom hon inte vill skaffa själv och inte har en partner. Men hon har inte landat i det själv än. Vår mamma kan också nämna detta ibland till mig när vi pratar enskilt, säga att hon (min syster) längtar men det är ju för sent för henne nu. 

Allt detta, min mammas kommentarer om min syster, min systers ångest över sin situation som  hon pratar med mig om, och min egen situation och oro för hur det ska gå skapar riktigt mycket ångest hos mig, jag vill bara sova för att slippa ångesten.

Vill inget särskilt med tråden, bara skriva av mig.