Min sambo vill inte ha barnet

Låter jättejobbigt att han reagerade så, när du är glad över graviditeten.
Jag tror inte att jag skulle göra en abort om jag blev gravid och ville ha ett till barn, oavsett vad partnern tyckte. Som du skriver, tänk om det aldrig blir ett till barn, efter en abort man inte ville göra. Då skulle man ju alltid tänka på vad som kunde ha varit. Vill din partner inte ha ett barn nu när du är gravid får du nog tolka det som att han aldrig vill det, men väljer att inte vara tydlig med det för att hålla dig kvar i relationen.

Det är klart att det blir en jättejobbig situation om du behåller och han inte ändrar sig. Men jag tycker att det verkar värre att göra en abort man inte vill, när man vill ha barn. Om han kräver det av dig tycker jag faktiskt att han är egoistisk och kanske ingen partner du vill ha oavsett. Om det var så viktigt för honom att inte skaffa fler barn kunde han ha tagit ansvar för att förebygga en ny graviditet, istället för att kräva att du ska göra ett obehagligt ingrepp på din kropp, för att ta bort en graviditet du vill ha. 

Hoppas att det löser sig för dig, på något sätt som känns ok.

Tror du att du kommer kunna gå vidare tillsammans och förlåta honom om du gör abort? Jag tror inte jag hade klarat det om jag blivit pressad att göra abort på ett barn jag ville ha. 

Håller med ovanstående. Vill du behålla barnet ska du inte göra abort tycker jag, tror det i längden skulle göra dig olycklig och också göra det svårt att fortsätta er relation? 

Din sambo har uttryckt att han är nöjd med ett barn. Ändå packar du ner nyheten i ett påskägg och tror att han ska bli överlycklig? Hänger tyvärr inte alls med på den. 

Jag menar inte att försvara honom i sig, han vet hur barn blir till och har så klart också ansvar att skydda sig så att det inte nu blir en sådan här oönskad situation. 

Men ditt sätt att presentera det för honom är ju rentav supermärkligt. Att göra värsta gulliga surprisen av nåt du vet att han inte vill ha.

Och även om det så klart är hans ansvar också att skydda sig så undrar jag generellt hur kvinnor tänker som blir med barn med män som inte vill ha mer barn.

Är det så att ni hoppas att de ska ändra sig?

Problemet är ju att om de inte gör det hamnar ni i en helt hopplös situation. Behåller man barnet kanske mannen aldrig kommer över det/ej kan förlåta/ väljer att lämna. Känner sig kvinnan "tvingad" att göra abort så kommer hon kanske aldrig komma lver det/ej kan förlåta/väljer att lämna. Det kommer ju inte bli bra för någon. 

Då hjälper det inte att stå där sen och skrika "han vet minsann hur barn blir till, då skulle han ha skyddat sig om han inte ville". Du kan skrika det till dödagar. Vad hjälper det liksom när relationen är krossad? 

Jag vet att det inte hjälper men ni har ju tyvärr varit klappkass på att kommunicera och därför har ni nu hamnat i denna sorgliga sits  

Att någon säger "blir det så blir det" är aldrig ett garanterat ja.   Han har uttryckt att han inte vill ha fler och är nöjd med ett barn och att blir det en graviditet så menar han att det gör inget för att man kan göra abort.  Det är vad han sagt. 
Du har tyvärr nog tolkat det som att han sagt ett tydligt ja och förväntat dig att han ska bli glad.  Kalldusch för dig när han ber om abort. 
Ni har helt enkelt inte kommunicerat tydligt om viljor och önskemål om om framtida graviditeter och inte gett tydliga  besked om det händer. 

Vill du vara en ensamstående mamma?  Klarar du det?  Det är det första du måste ta ställning till.  Finns ekonomi till att bo själv och försörja två barn ?  Har du avlastning och hjälp som ensamstående?  Kommer det finans ett fungerande samarbete mellan er som föräldrar?  Eller kommer han försvinna helt? 

Och om du gör abort så riskerar du även här att bli ensam och riskera att det kanske inte blir fler barn med varken honom eller med nån annan.  Han lär ju inte direkt vara sugen på ännu ett barn efter denna röra så det kan du nog räkna bort helt. 

Beroende på vad du kommer fram till så har du sen svaret på hur du ska göra med din graviditet.  

En fråga till TS, ponera att ni behåller och allt går bra och ett friskt barn föds - om du senare blir gravid 1, 2 eller 10 gånger till efter det, tror du att du skulle kunna tänka dig att göra abort någon av följande gånger då? 

Tror du på riktigt att ännu en graviditet ens kommer vara på kartan efter detta? Jag tror att att både ts och killen kommer skydda sig noga var för sig  efter detta  . 

Det är en hypotetiskt fråga, men vem vet. Vore intressant att höra svaret.

Man ska aldrig göra abort för mannens skull, ALDRIG. Män kommer och går, men barnet har man alltid, livet ut. Och män VET hur barn blir till, de har medvetet tagit risken (såvida man inte har ljugit om p-piller, spiral eller säkra perioder, men det räknar jag med att TS inte har gjort). 

Det är så många som ångrar sig livet ut, och önskar att de hade haft det där barnet nu som skulle ha varit 5, 10, 20, 30 år om han eller hon hade fått leva. Det är en mycket bitter ånger. Till det kan det komma skuldkänslor. Även om man tycker att abort ska finnas i princip, så är det inte säkert att samvetet inte slår till, om man gör en själv. Många börjar springa i kyrkor och försöka få förlåtelse av präster... där vill du inte hamna, om du inte har MYCKET tvingande skäl. Och du skrev inget sådant i TS. 

En annan tanke: kan du inte använda argumentet att er son bör få ett syskon? Det borde väl din sambo vilja också?

Det var inte ens mannen som resonerade så. Det var ts sa blir det så blir det. Mannen har sagt stt han var nöjd med ett barn