Kärleken?

36 år och i samma sits. Har egentligen klarat mig bra men kan absolut känna sorg över att aldrig få en familj, eller över att aldrig upplevt kärlek eller närhet. Och ja, sex också så klart, det hymlar jag inte med. 

 

Jag läste att Östeuropa har överskott på kvinnor särskilt något av Estland, Lettland, Litauen. Jag kommer inte ihåg vilket av dem men googla fram det så drar du dit bara. Det är ju närma. Funkar inte det så Thailand.

Skaffade min första flickvän när jag var 38. Förstår att det jobbigt när man inte haft en relation, det var det till viss del innan för mig också men nu när jag haft en relation så känns det som om det inte riktigt spelar så stor roll längre. Tänker mig att är det menat så är det. Var med den tjejen i två år med upp och nedgångar en del lärdomar och vi bestämde gemensamt att gå skilda vägar. Men vi är fortfarande bra vänner. Nu är jag öppen för nya äventyr men inte desperat.

Inget fel att träffa en kvinna utomlands, men varför tror ni att det är lättare? För att dessa kvinnor inte ställer så stora krav?

Och kommentarer som ?det enda som återstår är väl Thailand eller Filippinerna?. Tror ni att dessa kvinnor vill vara sistahandsval?

Sluta att definiera dig som en man som aldrig haft ett förhållande eller något annat du saknar och börja definiera dig efter en styrka du har. Utveckla den så kommer det andra på ett pärlband.

Man kan inte vara en trasig och uppgiven person och tro att man ska locka till sig en hel och driven person som ska laga en. Man måste ha något att erbjuda för att någon ska bli intresserad. Om man själv inte tycker att man har något att erbjuda är det vad man signalerar ut till omgivningen som inte kommer att säga emot dig.

Och det omvända.

Du verkar tycka om barn. Kan det vara någonstans att börja? Många barnverksamheter söker med ljus och lykta efter frivilliga ledare.