• Anonym (?)

    Vad hände med min man?

    Var gift i många år och visst fanns det sämre perioder och med facit i hand en hel del röda flaggor. Men, efter ca 15 års relation blev han totalt förändrad i sin personlighet, fick massa utbrott och blev elak. Humöret fanns i lägre grad i perioder innan det här men inte på det viset. 
    Då det inte bättrade sig och han vägrade söka hjälp för sitt eventuella dåliga mående(som ibland erkändes och ibland förnekades) blev det skilsmässa. 


    Något år efter träffade han en ny, mycket knepig kvinna(hela släkten håller med) där han kastade sig in och flyttade ihop och skaffade barn på väldigt kort tid. Efter vår separation var han halvt psykotisk och jag upplevde att besluten han tog där var nån slags krisreaktion. 


    Nåndtans trodde jag att det var vår relarion som gjorde att han betedde sig som han gjorde, att vi kanske inte hade det bra längre, men kaoset har fortsatt nu fast det är 5 år sen vi separerade. 
    Han är väldigt arg mot barnen, konstant vad jag förstår. Han har även fått orosanmämningar på sig, fått skulder och blivit av med jobbet. 


    Mig vägrar han kontakt med och även i möten med soc och skola flippar han ut och skriker och svär. 


    Jag är efter senaste mötet nyligen där han betedde sig likadant så väldigt förvirrad. Jag undrar vad det var som hände med honom där för många år sen som blev i alla fall delvis orsaken till vår skilsmässa, som har blivit så förödande personlighetsmässigt. Hans liv har bit för bit blivit sämre och destruktivt medans jag försökt och ändå lyckats tycker jag, bygga upp mig så jag och barnen fått det bättre men hans problematik påverkar oss alla, nu även flera år efter vår separation. 


    Mig vägrar han i nuläget prata med. 

  • Svar på tråden Vad hände med min man?
  • Anonym (Qwerty)

    Någon sorts psykisk ohälsa? Särskilt om han varit psykotisk? Har han vanföreställningar, får han för sig saker? Vad var det som blev problem på jobbet?

  • Anonym (M)

    Väldigt svårt att säga, för att ens gissa på diagnoser/orsaker behöver man veta mer ingående om beteende nu och tidigare. 

    Generellt kan väl sägas att de svårigheter som kan orsaka sådana beteendeförändringar är exempelvis, depression, bipolär sjukdom, tidig demens av vissa typer, hjärntumör, men även schizofreni.  

    Kan stora negativa livshändelser ha orsakat någon förändring i mental status, så att ex.vis en depression eller annan sjukdom kan ha utlösts på grund av det?

    Mycket tråkigt för alla parter!

  • Anonym (?)
    Anonym (Qwerty) skrev 2026-05-08 18:37:09 följande:

    Någon sorts psykisk ohälsa? Särskilt om han varit psykotisk? Har han vanföreställningar, får han för sig saker? Vad var det som blev problem på jobbet?


    Är bara min beskrivning att han blev psykotisk men han blev mer och mer obehaglig inför min flytt. 


    Vad som hände på jobbet vet jag inte tyvärr bara vet han blev uppsagd. 


    Han har en hel del idéer för sig, lite konspiratorisk men det har han alltid varit. 


    Också funderat på nån depression men de läker ju ut? Varar väl inte i så många år. 

  • Anonym (?)
    Anonym (M) skrev 2026-05-08 18:38:38 följande:

    Väldigt svårt att säga, för att ens gissa på diagnoser/orsaker behöver man veta mer ingående om beteende nu och tidigare. 

    Generellt kan väl sägas att de svårigheter som kan orsaka sådana beteendeförändringar är exempelvis, depression, bipolär sjukdom, tidig demens av vissa typer, hjärntumör, men även schizofreni.  

    Kan stora negativa livshändelser ha orsakat någon förändring i mental status, så att ex.vis en depression eller annan sjukdom kan ha utlösts på grund av det?

    Mycket tråkigt för alla parter!


    Schizofreni finns i släkten men utlöstes tidigt i de andra fallen och inga såna symtom har funnits tidigare. Tänker det borde vara svårt att dölja en sån sjukdom i flera år eller att den inte skulle utvecklas till en fullskalig psykos. 
  • Anonym (M)

    Finns det inslag av förföljelsemani?

  • Anonym (?)
    Anonym (M) skrev 2026-05-08 18:44:52 följande:

    Finns det inslag av förföljelsemani?


    Det vet jag inte. Enligt ena barnen är han mest hemma, enligt andra går han ut med dom ibland. Vi pratar som sagt inte längre utan allt går via barnen. 
    Har känt en stark oro kring denna utveckling och alla barnens skolor har reagerat och stöttat mig, vilket är skönt. Men verkar svårt för myndigheter att göra något då inget väldigt allvarligt hänt ändå antar jag. 

  • Anonym (M)

    I schizofreni kan det finnas inslag av förföljelsemani/ tro på konspirationer. Men om han för övrigt tidigare har fungerat socialt, så är det i så fall ett sent utbrott. Det förekommer sådana,  men det vanliga är ju så som hans släktingar fick det, alltså i sena tonåren- eller tidiga vuxenåren. De som har den sjukdomen brukar inte förstå själva att de är sjuka.  

    Man kan vara deprimerad under många år, trots att det vanligaste är att depressionen går över efter en tid, även om det kan ta ett tag. Därför brukar de flesta äta antidepressiva i ett halvår först, för att se om det sedan har gått över. 
     
    Läs på om bipolaritet, som också kan vara en möjlig sjukdom i det här sammanhanget. Finns det symtom som stämmer? Även där kan personerna vara omedvetna om att de inte fungerar som vanligt.

  • Anonym (?)
    Anonym (M) skrev 2026-05-08 19:19:36 följande:

    I schizofreni kan det finnas inslag av förföljelsemani/ tro på konspirationer. Men om han för övrigt tidigare har fungerat socialt, så är det i så fall ett sent utbrott. Det förekommer sådana,  men det vanliga är ju så som hans släktingar fick det, alltså i sena tonåren- eller tidiga vuxenåren. De som har den sjukdomen brukar inte förstå själva att de är sjuka.  

    Man kan vara deprimerad under många år, trots att det vanligaste är att depressionen går över efter en tid, även om det kan ta ett tag. Därför brukar de flesta äta antidepressiva i ett halvår först, för att se om det sedan har gått över. 
     
    Läs på om bipolaritet, som också kan vara en möjlig sjukdom i det här sammanhanget. Finns det symtom som stämmer? Även där kan personerna vara omedvetna om att de inte fungerar som vanligt.


    Tycker inte det är tydligt nog för att kunna bedöma men har också funderat på schizoaffektivt syndrom. 
  • Anonym (M)
    Anonym (?) skrev 2026-05-08 19:34:22 följande:
    Tycker inte det är tydligt nog för att kunna bedöma men har också funderat på schizoaffektivt syndrom. 
    Ja, där kan det också förekomma vanföreställningar och depressioner. Samt lite obalanserat beteende.

    Jättesvårt att säga, och det hela är mycket påfrestande för omgivningen förstås. Är det en tydlig diagnos så är det inte så mycket som du kan göra. Då är ju det enda som hjälper en behandling av något slag. Så det lämnar dig maktlös och även hans nya partner är maktlös.  

    Skolan kan göra fler orosanmälningar förstås, så att Socialförvaltningen kan påbörja en utredning.

    Och händer det rätt konstiga saker med barnen, som du får kännedom om, kan du ju själv göra en orosanmälan.
  • Anonym (?)
    Anonym (M) skrev 2026-05-08 19:56:29 följande:
    Ja, där kan det också förekomma vanföreställningar och depressioner. Samt lite obalanserat beteende.

    Jättesvårt att säga, och det hela är mycket påfrestande för omgivningen förstås. Är det en tydlig diagnos så är det inte så mycket som du kan göra. Då är ju det enda som hjälper en behandling av något slag. Så det lämnar dig maktlös och även hans nya partner är maktlös.  

    Skolan kan göra fler orosanmälningar förstås, så att Socialförvaltningen kan påbörja en utredning.

    Och händer det rätt konstiga saker med barnen, som du får kännedom om, kan du ju själv göra en orosanmälan.

    Jag har gjort en anmälan för några år sen som lades ner. Sen har det kommit nya från skolorna varav ena lagts ner och ena är under utredning nu. Sånt här hände aldrig under våra 15 år tillsammans. 


    Verkar också finnas ett glapp i systemet där det mesta är frivilligt om det inte gäller akut omhändertagande. Blev väldigt förvånad när jag insåg detta. 

  • Anonym (M)
    Anonym (?) skrev 2026-05-08 19:58:58 följande:

    Jag har gjort en anmälan för några år sen som lades ner. Sen har det kommit nya från skolorna varav ena lagts ner och ena är under utredning nu. Sånt här hände aldrig under våra 15 år tillsammans. 


    Verkar också finnas ett glapp i systemet där det mesta är frivilligt om det inte gäller akut omhändertagande. Blev väldigt förvånad när jag insåg detta. 


    Utredningen kan ju komma fram till något. Man får hoppas att de upptäcker ditt ex svårigheter.

    Jag vet att personer med bipolär sjukdom i mani-fas kan skärpa sig och tom lura psykiatrin. Till de anhörigas förtvivlan, som vet att personen inte alls fungerar på hemmaplan. 
  • Anonym (?)
    Anonym (M) skrev 2026-05-08 20:06:35 följande:
    Utredningen kan ju komma fram till något. Man får hoppas att de upptäcker ditt ex svårigheter.

    Jag vet att personer med bipolär sjukdom i mani-fas kan skärpa sig och tom lura psykiatrin. Till de anhörigas förtvivlan, som vet att personen inte alls fungerar på hemmaplan. 
    Då måste han ju gå med på utredning, han har i princip vägrat allt hittills vilket de tillåtit och främst pratat med barnen(som är väldigt lojala).
  • Anonym (M)
    Anonym (?) skrev 2026-05-08 20:16:35 följande:
    Då måste han ju gå med på utredning, han har i princip vägrat allt hittills vilket de tillåtit och främst pratat med barnen(som är väldigt lojala).
    Ja, så brukar det ju vara, och ganska ofta är det inte alls bra för barnen. 

    Du kan inte annat göra än att uppmana barnen att vara så sanningsenliga som möjligt, när de på Socialförvaltningen ska ha samtal med barnen. 
  • Anonym (Qwerty)
    Anonym (?) skrev 2026-05-08 19:34:22 följande:
    Tycker inte det är tydligt nog för att kunna bedöma men har också funderat på schizoaffektivt syndrom. 

    Vanföreställningsyndrom? Kan ha sen debut, han var 40+ eller? Schizofreni debuterar ofta tidigt och ger så mycket problem att de ofta läggs in i något skede.


    Vanföreställningar kan ju vara light på så sätt att den drabbade i alla fall i viss mån fungerar till vardags men att det ställer till problem. Fixa idéer, tvångshandlingar, paranoia, konspirationsteorier.

  • Anonym (?)
    Anonym (Qwerty) skrev 2026-05-09 07:35:18 följande:

    Vanföreställningsyndrom? Kan ha sen debut, han var 40+ eller? Schizofreni debuterar ofta tidigt och ger så mycket problem att de ofta läggs in i något skede.


    Vanföreställningar kan ju vara light på så sätt att den drabbade i alla fall i viss mån fungerar till vardags men att det ställer till problem. Fixa idéer, tvångshandlingar, paranoia, konspirationsteorier.


    Absolut en ökad fixering vid konspirationer på slutet men de hade alltid funnits, eller hade det dolts i vilken utsträckning. Fungerade för övrigt normalt alla år tillsammans med arbete osv. 
Svar på tråden Vad hände med min man?