Har oxå en GD, inte helt renrasig dok, så han är bara 80 cm i mankhöjd.
Jag vill verkligen rekommendera rasen. En hund som inte kräver mycket, dvs inte mycket motion och mental träning, dock måste den ju tränas att "uppföra sig" eftersom den är så stor. Min är väldigt ouppfostrad eftersom vi bor på landet och mina hundar springer löst och går in och ut som dom vill, då går det bra ändå, men jag skulle inte vilja behöva gå med min kopplad i en stad med andra hundar när han inte är så vidare väluppfostrad.
Första året med min hund var nog ganska jobbigt, han rev inte huset, men den halvtimman som han var hemma själv i skiftbytet åt han upp halva huset... Och det tog evigheter innan han blev rumsren, och när han väl blivit det så kom han in i den berömda könsmognads/trotsåldern, då började han pinka inne igen, och då var det som om en häst pissar...
Men sedan har han inte gjort något bus överhuvudtaget.
GD är en hund som vill ha mycket kroppskontakt. Sover tätt intill och vill gärna sitta i knät.
GD är inte den mest lättfostrade hunden, eftersom dom ofta är ganska "coola" så är dom inte alltför måna om att lyda ögonblickligen, mera som om -Jag får fundera på om jag har lust om en liten stund...
Fast dom är lugna, trygga i sig själva och tar faktiskt inte så mycket plats, eftersom dom inte vimsar runt som många andra hundar.
Som någon annan skrev kan dom vara dyra i veterinärräkningar, men det handlar om att hitta en bra uppfödare och lite tur.
Och agility kan du nog glömma, men promenader när hunden är vuxen får dom inte nog av!