• Bubblan74

    Medföljande vid utlandsflytt? Hur är det?

    Hej!

    Min man har fått ett erbjudande om ett bra jobb i Tyskland och vi står i valet och kvalet om vi ska flytta. Jag kommer i så fall vara hemmafru under de två åren som vi ska bo där. Har idag ett intressant, hyfsat välbetalt och roligt jobb som jag vid en flytt eventuellt måste säga upp. Är det någon av er som är hemmafru i utlandet? Hur trivs ni med det? Idag bor vi i Stockholm och vår som blir ett när vi flyttar i augusti. Hjälp! Vet ej vad jag vill...

  • Svar på tråden Medföljande vid utlandsflytt? Hur är det?
  • Little Pooch 05

    Vi har nyss flyttat och jag är hemma med vår son (8mån). Det är helt ok hittills, problemet är att hitta folk i samma situation, dvs andra hemmamammor! Jag har iofs nyss börjat leta, men alla verkar redan ha sina tighta mammagrupper, eller så jobbar de. Så vi har rätt ensamma dagar just nu, men det blir nog bättre det med. Sen har man ju ingen att använda som barnvakt, så det blir ett väldigt intensivt familjeliv (och inte så intensivt parliv, haha!).

    Jag behövde aldrig lämna ett bra jobb, så det kan jag inte svara på. Men kan du inte höra med din arbetsgivare om du kan få någon sorts förlängd tjänstledighet, så du har något att komma tillbaka till?

    Lycka till!

  • bebbe2005

    just i tyskland finns det manga hemmafruar, sa du skulle knappast bli ensam mamma hemma vart i Tyskland skulle du i sa fall flytta? det kan nog vara mer avgörande, nära en storstad där det finns mycket att göra, utländska (och kanske t.o.m. svenska) vänner att finna, eller till en liten stad, där urvalet kanske inte är lika stort. Självklart maste du nog vara inställd pa att vilja pröva pa nagot nytt, satsa pa hobby eller distanskurs kanske för att inte bli helt sysslolös efter att vara van vid heltidsarbete. just nu är du antagligen mammaledig, om jag förstar ditt inlagg korrekt - ja, fragan är om du kan tänka dig att vara mammaledig i 2 ar till eller om du redan klättrar pa väggarna
    far gärna skriva o fraga mer om du vill!

  • AnnieSthlm

    Hej! Här har du en till i samma sits! Jag och min sambo flyttar till Kuala Lumpur i Malaysia i juli. Jag måste säga upp mitt jobb som jag trivs väldigt bra med här i sthlm. Det är väl det stora minuset, samtidigt känns det som en perfekt tidpunkt (vår dotter blir ett imorgon) innan hon har börjat dagis här och så. Jag har funderingar på att plugga, åtminstone till en början . Kanske kan du plugga på distans hemifrån eller hitta nån kurs där? Plugga tyska vore väl en idé för dig? Annars kan man se det som en tid då man har möjlighet att utveckla intressen man inte hinner med härhemma.Jag har tagit kontakt med swea (www.swea.org) och fått lite tips av personer på plats också. Jag vill inte vara hemmafru hela tiden, men ser det som ett äventyr att lära känna ett nytt land! Lycka till!

  • vichy

    Hej, jag ær "hemmafru" i Hongkong och har bott hær i snart två år. Har tjænstledigt från mitt jobb. Jag har precis fått en son och tycker att det ær ett privilegium att få vara hemma med honom på heltid. Måste du sæga upp dig, finns det inte møjlighet till tjænstledighet??

    Man får många vænner och bekanta om man kontaktar olika organisationer på stællet man flyttar till typ. Swea som Annie næmner. Jag har oxå funnit många vænner i stallet dær jag rider.

    Tycker inte du ska tveka, se det som en upplevelse och kanske blir det en personlig utveckligen æven om du inte jobbar... =)

  • Jogobella

    Vart ska du flytta? Jag är medföljande till min man under två år. Vi bor också i Tyskland, i en liten stad i öst. För mig har det inte varit så kul om jag ska vara ärlig. Men det beror nog på att det här är en riktig håla utan andra expats eller ens utlänningar. Det är väldigt få här som pratar engelska och jag kunde ingen tyska när vi flyttade. Nu pratar jag mer eller mindre flytande så nu är det enklare. Men det finns inte så mycket föreningsliv eller intresserade ortsbor här så det har varit mycket jag och maken. Vi fick en dotter för tio månader sen och mycket har såklart kretsat runt henne.

    Det har varit väldigt spännande och intressant att bo i öst ett tag. Tyskland är faktiskt inte bara ett Tyskland utan det är fortfarande stora skillnader mellan öst och väst. Om du flyttar till en större stad eller med närhet till en större stad, särskilt i Västtyskland så tror jag du kommer få det jättebra! Det krävs mycket av en själv, det är bitvis jättejobbigt och det testar relationen. Det är jobbigt att hantera hemmafrubiten om man är van att jobba själv och ha en egen karriär. Jag har dubbelt så mycket universitetsutbildning som min man och ändå sitter jag här som hemmafru... Att inte ha familj och nära vänner i närheten betyder inte bara att man saknar pålitliga barnvakter utan även att man inte har människor man känner sig trygg med och kan kommunicera med på sitt eget språk och med det kulturella bagage man är van med. Å andra sidan växer man oerhört som människa av att komma ut från lilla Sverige ett tag och se hur oerhört stor världen är!

    Det man får lära sig är att ta för sig mycket mer. Vi som svenskar är ofta lite mer tillbakadragna. Ta plats! Kontakta föreningar till exempel och sök upp nätverk (lätt att säga i o f s om man bor nånstans där det inte finns så mycket...).

    För oss har frukterna av två år som expats i lilla Görlitz blivit att jag lärt mig flytande tyska, vi har gift oss, fått en liten flicka och att min man nu ligger i slutfasen om att förhandla kring ett jättebra jobb i Düsseldorf. Det är inte otroligt att även jag kan få jobb inom organisationen och de hjälper även till att skaffa barnomsorg. Vi kan resa mycket och lever bra. Vi har slitit mycket, särskilt i samband med att dottern kom och det bara var vi två. Jag var trött och ensam när maken hade många tjänsteresor, ibland pratade jag inte med andra vuxna på fyra-fem dagar i sträck. Men vi har fått en väldigt tajt relation, vi UPPLEVER saker tillsammans. Det är också jättekul!

    Att vara expat innebär massor av saker! Det är tufft men utvecklande och berikande. Man kan tro att det inte är så stor skillnad mellan Tyskland och Sverige, men det är stora kulturella skillnader. Jag har haft svårare att anpassa mig till den tyska mentaliteten än till den amerikanska (jag har bott där också tidigare).

    Om ni flyttar till Ruhr-området så hör jättegärna av dig! Vi flyttar som sagt mest troligt till Düsseldorf i augusti

  • katinka1

    Jag är också hemmafru (mammaledig) i Tyskland och precis som Jogobella säger är det stor skillnad om man är i Öst- eller Västtyskland. Jag kan bara tala för Västtyskland och det som jag har hört om Östtyskland. I väst är mammorna vanligen hemma 2-3 år per barn, men i öst finns det fortfarande många dagis för barn under 3 år.

    Jag tycker det är okay att vara hemma, eftersom jag har många andra mammor att umgås med ? men jag bor i en by. Som Jogobella också sa, är det stor skillnad på stad och by, men jag tror att det är enklare med en småstad än storstan.....men egentligen vet jag inte, för i storstan har du alla olika barngrupper, musikgrupp, mammagrupp som träffas och äter frukost, babysim etc, etc, etc. Men visst fixar du det, om du bara vill, även om det är tufft i början

    Som sagt ? det vore intressant att veta vart du ska flytta! Är det i närheten av Kassel/göttingen, så hör av dig

  • Bubblan74

    Hej! Tack för alla intressanta inlägg. Vi har fortfarande inte bestämt oss och vissa dagar vill jag och andra inte alls. Maken känner likadant. Det är Frankfurt det gäller - någon som har erfarenhet av den staden? Det enda jag vet är att Mosel, som ju är en supervacker del av Tyskland, ligger i närheten. Frankfurt som stad känns inte så lockande, men som ni säger fördelen med att åka är att man får chansen att lära sig ett nytt språk, ny kultur, ett äventyr, att få fler år hemma med sonen (men frågan är om jag vill vara hemma i två år till?). Kanske kan jag hitta ett jobb där? Men idag kan jag inte ett ord tyska.

    Jogobella, hur är den tyska mentaliteten egentligen? Man tror att det ska vara ganska likt Sverige, men så är det inte? Fördelar/nackdelar?

    Vi hörs!

  • Trollet73

    hej,
    här är en till hemmafru
    jag har bott i tyskland nu i snart 14 år. kom hit som aupair, gjorde sedan en 3-årig utbildning på ikea där jag även fortsatte jobba efter det. lärde även känna min man där, han jobbar fortfarande på ikea här i dresden där vi bor nu. jag lärde mig prata tyska flytande på ett halvår, men förutsättningarna var ju optimala. var tvungen att prata tyska från morgon till kväll och då gick det verkligen fort. jag gillar den svenska mentaliteten mer än den tyska. här är allt mycket mera kompliserat än i sverige, och även människorna tycker jag. tyskar är penibla och ganska konservativa, men sen ska man inte dra alla över en kamm. här i öst är dem mycket annorlunda än i väst. jag bodde de första 10 åren i köln och där är människorna mycket mer öppna och hjärtliga än här, det var lite svårt att vänja sig vid faktiskt. just här är där vi bor är det ganska svårt att hitta jobb i min situation eftersom jag inte kan jobba kvällar eller helger så jag går fortfarande hemma trots att mina barn går i skola/dagis. än så länge så trivs jag väl någorlunda med det men jag är ändå ganska sugen på att börja jobba. det finns ju 2 ikea-varuhus i närheten av frankfurt så där hade du ju kunnat söka jobb, fast förutsättningen är ju att man kan språket någorlunda så du får nog börja med en tyskakurs. det erbjuds billigt på goethe-insitut. kolla det. om du vill ha mer info, skriv gärna så hjälper jag hjärna till.

    kram jessica

  • Jogobella

    Den tyska mentaliteten, vad ska jag säga utan att trampa nån på tårna... Vad jag menade med att det var enklare med USA än Tyskland är att jag känner att det är enkare att flytta till ett land där man är "trevligare" och artigare än i Sverige. Med Tyskland är det tvärtom, man är ur ett svenskt perspektiv kyligare och mer egoistiska. Enligt våra erfarenheter är tyskar raka, direkta, framfusiga, bestämda, oerhört strukturerade och petiga att allt ska följa uppställda strukturer, lagar och regler. Det finns lagar om allt möjligt som du inte kan tänka dig och du får en tillsägelse om du inte följer dessa. Alla dessa regler finns för tyskar måste ha regler att följa. Om det inte finns någon struktur så tar de för sig och beter sig på ett sätt som för en svensk kan betraktas som ohyfsat. De tränger sig i köer i affären, på banken, bilköer you name it. Sen låtsas de som ingenting. De tar för sig och kräver service, vilket är bra, för man får oftast mycket bättre service än i Sverige. Däremot, i alla fall där jag bor, så ler man inte åt människor man inte känner. Jag tog illa vid mig i början när jag överallt möttes av stenansikten, men man ler helt enkelt inte när man stöter in i någon på gatan eller när man handlar mat. Det betyder inte att nån är ovänlig.

    De tyskar vi har lärt känna och umgås med, samt min mans arbetskollegor är alla jättetrevliga, väldigt omtänksamma och vänliga. Det är på ytan saker och ting känns hårdare. Det är väl kanske annorlunda i väst där det är mer uppblandat med turkar och andra invandrare.

    Just det, tyskar är även väldigt statusfixerade och titelfixerade. Det är jätteviktigt med vad man har för titel. När jag födde barn ville de veta vilken titel jag har Är någon dr ska han kallas för herr doktor osv...

    Ja, de är annorlunda än svenskarna men låt er inte skrämmas. När man har klurat ut hur de fungerar är de rätt lätta att ha att göra med. Och skinn på näsan får man. Jag uppfattas nog som rätt så pushig när jag kommer hem till Sverige och hälsar på... Tyskarna har väl kanske lite rätt att vara lite kaxigare när landet är så mycket större än Sverige..

    Det finns solstrålar och åskmoln var man än reser i världen. Det finns glada och sura människor överallt! Överlag måste jag säga att jag gillar tyskarna ändå, nu när jag vant mig och kommit över kulturchocken

  • katinka1

    Jag måste få säga en sak till också. Jogobella träffar den tyska mentaliteten ganska så riktigt, men jag vill nog säga att det där med att inte titta på nån när man springer in i nån eller hälsa ? det stämmer inte här iaf, fast som sagt ? jag bor i en by och Münden har också ?bara? 30.000 invånare. Personligen kan jag ofta reta mig på att man inte gör nåt för att det hör sig utan (som redan sagts) finns det ingen lag/regel så utnyttjar många situationen. En svensk skulle inte ha gjort det.

    Men en fördel har vi glömt att nämna: Som svensk tjej tas man ofta emot varmt. Jag har märkt att den svenska brytningen gör att folk inte stör sig utan försöker mer än om man har en östeuropeisk brytning. Däremot är det lämpligt att lära sig lite tyska innan, för det är tyvärr så att tyskarna pratar förhållandevis lite engelska. Men vem kan klandra dem, när de aldrig har en chans att höra språket. Men det finns fördelar med dubbade filmer. För det första lär du dig språket snabbare, för du hör det precis hela tiden och för det andra kan man titta på TV utan glasögon

    Jag tror att det kommer lösa sig när om du flyttar till Frankfurt. Där finns det säkert ett stort erbjudande även om du är hemma och jag som älskar mitt jobb har också vant mig vid att vara hemma.... Det är ju inte för evigt och se det som en chans att lära känna en ny kultur, för det är det. Men tyskarna är helt okay för det mesta

Svar på tråden Medföljande vid utlandsflytt? Hur är det?