• Anonym

    Tips på dikt, vers osv. (dödsfall)

    Min barndoms väninnas mamma ligger för döden. Hon är i slutskedet och jag skulle vilja skicka ett brev till väninnan med en dikt eller vers eller nåt liknande. Någon vacker dikt som "tröstar" och så att hon vet att jag tänker på henne och hennes familj. Jag kan inte ringa henne för vi är inte så nära varandra längre.

    Har ni någon vacker dikt, vers eller sångtext. Det bästa jag kommit på är Eva Dahlgrens "Ängeln i rummet.

    Vill vara anonym för att inte hänga ut min väninna och hennes familj.

  • Svar på tråden Tips på dikt, vers osv. (dödsfall)
  • Pineapple

    Tycker att följande texter är så fina, speciellt den andra då man kanske inte alltid vet vad man ska säga...

    Ett litet steg i taget

    Ett litet steg i taget
    är allt som jag förmår
    när vandringen känns oviss
    och vägen lång och svår
    Ett litet steg i taget
    jag stannar sedan till
    och känner var Du finns nånstans
    det är ju det jag vill
    Ett litet steg i taget
    så lätt det är ändå
    när jag vet att Du finns
    ny kraft jag får att gå
    Ett litet steg i taget
    så lätt att ta det nu
    när alltid tätt intill mig, här
    jag vet att där finns Du

    Okänd författare

    "Din sorg är större
    än att ord kan trösta den.
    Därför sätter jag mig här,
    alldeles tyst, vid fönstret.
    Jag vet att du både vill och inte vill
    vara ensam just nu.
    Det är därför jag inte rör dig,
    inte håller om dig,
    utan bara finns här just nu,
    till dess du själv ger mig ett tecken."

    Ur "Sorgen i livet" av Caroline Krook

  • Anonym

    Jättefina! Fler?

  • Anonym

    Ingen som har nån till fin vers?

  • Anonym

    Försöker med en till puff...

  • Anna och två

    Den här tycker jag är underbar, kommer tyvärr inte ihåg författarens namn!

    Allt är bra

    Döden betyder ingenting.
    Jag har bara dragit mig tillbaka till ett annat rum.
    Jag är jag och du är du.
    Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande.
    Nämn mig vid mitt vanliga, familjära namn, tala till mig på samma
    sätt som du alltid brukade göra.
    Ändra inte ditt tonfall.
    Håll sorgen borta från din röst.
    Skratta tillsammans med mig, som vi alltid brukade skratta åt vardagens
    småting.
    Var med mig. Le med mig. Tänk på mig. Bed för mig.
    Låt mitt namn fortsätta vara en del av din vardag.
    Livet betyder detsamma, ingenting har skett som förändrar det.
    Livet går vidare, därför att det måste gå vidare.
    Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap.
    Varför skulle du sluta tänka på mig, för att du inte längre kan se
    mig.
    Jag väntar på dig, för en kort stund. Alldeles i närheten.
    Allt är bra.

  • Knastroll82

    Min hand i din vill ge dig tröst,
    När sorgen tynger i ditt bröst.
    Min hand den torkar om den får,
    Från kinden din en vilsen tår.
    Min hand i din finns alltid där,
    Du är en vän som jag har mycket kär.

Svar på tråden Tips på dikt, vers osv. (dödsfall)