• Sandtofflor

    Redbull under graviditeten?!

    Hejsan har hört på lite olika håll att det inte är bra att dricka redbull för att det innehåller mycket koffein men jag har också läst att så länge magen tål mkt koffein är det inte farligt att dricka detta. Texten att gravida och dom som har diabetes har också blivit bort tagen. Är det någon som vet vad som stämmer ?

  • Svar på tråden Redbull under graviditeten?!
  • Asrta1

    Fanns en tråd om Redbull för ngn vecka sedan där vi pratade om att varningstexten tagits bort....alla kom nog fram till att det var bäst att låta bli har jag för mig..där är ju andra uppåt ämnen i än koffein som inte är bra.

    Jag har valt att vänta


    Asrta1 - Mamma till en underbar son på 3 år och gravid i v 32 (31+4) !
  • Sandtofflor

    OKej förr dracka jag kanske tre burkar nu har jag gått ner till en burk nån gång ibland. Kan det vara skadligt för mitt barn?

  • SandvikenMamma

    Dumt att chansa kanske?

    Jag skulle vänta.

  • maria81

    Jag fick rådet av min doktor att vänta tills barnet kommit ut. Det är svårt och jag är ofta sugen men vågar inte chansa.

  • Johannas mamma

    Något jag verkligen saknar nu när jag är gravid är red bull. Brukar smaka typ en halv klunk av sambon men törs inte dricka mer pga varningstexten på burkarna. Även om vaarningstexten kommit bort så innehåller den trots allt samma saker som den gjorde när varningstexten fanns där så vad är skillnaden??

  • Felicia78

    Så mycket annat som är gott som är tillåtet ju. Tycker oxå det är dumt o chansa... Är ju inte speciellt lång tid av ett liv man ska undvika vissa saker. o man gör det ju för något positivt

  • lill klas

    Egentligen.....Varför ta bort en varningstext om det nu vore "farligt". Det står ju "gravida, barn och andra känsliga för koffein" , med en vanlig konsumtion på 3 st är du ju inte känslig. Hade en gravid kompis som ringde till de som tillverkar Red Bull och han sa att de aldrig skulle våga ta bort texten om det vore skadligt. Skulle TRO att det är som kaffe -drickas med måtta!

  • Tigger is a she

    Angående andra ämnen i Red Bull - jag sökte efter vetenskapliga artiklar om hur taurin påverkar oss och foster, men kunde bara hitta artiklar som visar på att tarin har positiv effekt på vuxna och inget om foster.

    Det behöver i och för sig inte innebära att det inte är skadligt. Det var någon som nämnde andra ämnen här ovan, så jag ville delge vad jag läst.

  • Sandtofflor

    Intresant disskusition. Man kan dricka med måtta man behöver inte överdriva intaget för det är inte bra för någon men de finns ju de som dricker tio koppar kaffe dagligen i varje fall på mitt jobb "äldreomsorg" Så en burk i veckan tror jag inte kan inbära risker.

  • Moj Katile

    hmm jag de lite nojja på red bull med adrian å drack både ofta och mycket...
    Han e dock helt ok!
    Min barnmorska va därimot helt förskräckt!! Fast de va hon i och för sej även när jag berättade att jag drack cola!!!!!!!!!!!
    Äsch! Jag tror de hade varnat MER om det verkligen var så farligt att dricka det!

  • Themis

    Tja....först var det alkohol...sedan blev det cigg...

    Att koffein är nästa sak på listan (och det är redan omdiskuterat) är jag ganska övertygad om, för koffein är centralstimulerande och även om du inte får hjärtklappning av det kaffe du dricker, vad vet vi om hur ett hjärta påverkas som just börjat slå och är bara några mm stort?

    De striktaste rekommendationerna var nere på en kopp kaffe om dagen när jag var gravid och därför drog jag ner till en i veckan, bara för sakens skull. Men det var ingen stor uppoffring för mig heller för jag drack inte kaffe dagligen då.

    Min grundtanke när det gäller alla saker jag stoppar i mig är att om kemin i det ger kroppen en häftig kick på något vis så är det nog bra att undvika när man är gravid- t ex rosenrot, koffein, taurin osv. De flesta ämnen som kan vara läkande eller välgörande i små doser blir giftiga om man överdriver-ja i stort sett allt är toxiskt om man spränger gränsen helt för hur mycket en människa brukar få i sig!
    --
    Livsmedelsverket skriver så här om taurin:

    Taurin i energidrycker - till vilken nytta?

    (Ur artikel i Vår Föda 2/99, texten uppdaterad februari 2004)

    Artikelförfattare Ulla Beckman Sundh, toxikolog, Livsmedelsverket

    En av de ingredienser som ofta finns i energidrycker är aminosyran taurin. Det finns inget belägg för att taurin skulle vara skadligt, men det är inte heller visat att taurin är säkert i höga doser och vid en längre tids användning. Dokumentationen är otillräcklig.

    Aminosyror är en klass organiska molekyler som har många betydelsefulla funktioner i kroppens celler. Kemiskt är aminosyror organiska syror som innehåller minst en amingrupp. Vissa aminosyror kan kopplas ihop till långa kedjor( proteiner) eller till korta sekvenser(peptider) andra kan förekomma som enskilda aminosyror, beroende på deras kemiska egenskaper.

    Aminosyror kan delas in i grupper med avseende på olika egenskaper. De kan grupperas med avseende på om de förekommer i proteiner eller ej; de kan indelas i olika klasser beroende på molekylernas kemiska egenskaper; de kan grupperas efter slutprodukten vid nedbrytning; och de kan slutligen delas in i grupper beroende på om de behöver tillföras via födan (essentiella aminosyror) eller om de kan bildas i människokroppen (icke-essentiella). Vissa aminosyror är halvessentiella, dvs de måste tillföras utifrån vid specifika omständigheter.

    Taurin

    Taurin är en aminosyra som finns i så gott som alla vävnader hos människor och djur och i mycket hög halt i vissa vävnader. Taurin har många viktiga funktioner. Taurin isolerades första gången under 1800-talets första hälft från oxgalla, och namnet kommer från det latinska namnet för oxe, Bos taurus. Det kemiska namnet är beta-aminoetansulfonsyra. Taurin skiljer sig från klassiska aminosyror i och med att den innehåller en sulfonsyragrupp istället för en karboxylsyra (se formel, figur 1). Taurin ingår inte i proteiner utan förekommer som enskild aminosyra i kroppen, och i några di- och tripeptider. Den är den aminosyra som i många vävnader i kroppen förekommer i störst mängd i fri form. En person som väger 60 kg innehåller totalt ungefär 60 g taurin.

    Hos människan bildas taurin från metabolismen av de svavelinnehållande aminosyrorna metionin och cystein, som finns i proteiner i födan. Spädbarn har dålig förmåga att själva bilda taurin från dessa aminosyror, vilket kompenseras av att modersmjölk innehåller förhållandevis höga halter taurin. Förmågan att bilda taurin ökar under de första levnadsmånaderna. För vuxna tycks det inte finnas något behov av taurin i kosten, men behovet av taurin i kosten är beroende av tillgången på metionin och cystein från födan. Vitamin B6 är nödvändigt för omvandlingen till taurin, och B6-brist kan öka behovet av taurin i kosten. Kroppen innehåller dock ett stort förråd av taurin, och det skulle ta lång tid av avsaknad av taurin eller dess utgångsämnen i kosten innan ett bristtillstånd skulle uppkomma. Taurin utsöndras framför allt via urinen, men en viss utsöndring sker via galla i avföringen (1, 2).

    Vilka funktioner har taurin?

    Taurin har många kända funktioner i kroppen, men mycket kunskap saknas ännu om effekter och mekanismer. Några funktioner som tillskrivs taurin beskrivs här.

    En av taurins grundläggande funktioner anses vara dess förmåga att fungera som osmoregulator, dvs att hjälpa cellerna i olika organsystem att bibehålla en vatten- och saltkoncentration vid vilken cellen fungerar normalt och behåller sin form. Det är i det här sammanhanget intressant att reflektera över att taurin generellt helt saknas eller bara finns i mycket låg halt hos organismer med stela cellväggar, som växter och vissa bakterier. (3)

    Koncentrationen av taurin i hjärnan är som högst under den senare delen av fosterutvecklingen. Halten sjunker sedan successivt under livet. Det anses visat att det finns ett behov av taurin under fostertiden för att nervsystemet ska utvecklas normalt. Under senare delen av graviditeten sker den största tillförseln av taurin från moder till foster, vilket kan innebära att prematura barn inte hunnit få sina taurindepåer fyllda. Dessa har då ett större behov av taurintillförsel via föda under den första levnadstiden än fullgångna barn. (4, 5)

    En av de funktioner som först tillskrevs taurin var konjugering med gallsyror för att bilda gallsalter. Detta var länge den enda kända funktionen för taurin. Gallsalter är ämnen vars uppgift är att emulgera fettet i födan och att göra det mer vattenlösligt för att underlätta upptaget i mag-tarmkanalen. Utan tillräckliga mängder galla utsöndras fett i avföringen, ett symtom som kallas steatorré. Människor och andra däggdjur kan konjugera gallsyror både med aminosyran glycin och med taurin, men övriga ryggradsdjur använder sig endast av taurin (1, 2).

    Taurin modererar (påverkar styrningen av) flödet av positiva joner, särskilt kalcium (Ca) över cellmembran. Detta är av särskild vikt i hjärtmuskeln där för höga Ca-nivåer kan leda till allvarlig skada. Taurin har en dubbel funktion i det att vid låga Ca-nivåer kan taurin öka tillgängligheten av Ca för hjärtmuskelceller och på så vis öka hjärtmuskelns kontraktionsförmåga. Taurin kan också skydda hjärtmuskelcellerna mot negativa effekter av ett överskott på kalcium i cellernas omgivning (2, 6).

    Taurin har generellt en membranstabiliserande funktion. Näthinnans fotoreceptorer kräver en hög taurinhalt för att bevara sin struktur och funktion (1, 7).

    Det finns indikationer på att taurin fungerar som inhibitorisk transmittor i centrala nervsystemet, dvs att taurin modererar stimulering av nervceller i hjärnan. Funktionen för en inhibitorisk transmittor går att uttrycka som att den kan släcka nervsignaler som inte behövs, och hjälper på så vis hjärnan att sortera fram de nervsignaler som ska framhävas (2, 4, 8).

    Taurin tycks även ha en funktion som antioxidant och kan skydda celler från oxidativ cellskada. Taurin kan även konjugera med vissa xenobiotika (kroppsfrämmande ämnen) så att dessa ämnen avgiftas och utsöndras på detta sätt. Taurin kan dock också bidra till en ökning av den skadliga effekten av kemiska ämnen, beroende på vilka omständigheter som råder (9).

    Taurin är inte en energigivande aminosyra. Den används inte i kroppens energiproduktion, och inte som bränsle för muskler eller dylikt.

    Taurin som medicin och hälsokostpreparat

    Taurin har prövats kliniskt vid olika sjukdomstillstånd, en avspegling av vad som är känt om dess verkningsmekanismer i kroppen. Några exempel följer.

    Taurin har i kliniska studier prövats vid hjärtinsufficiens, ett exempel på dosering är 6 gram om dagen. Viss positiv effekt har noterats (6, 7, 10, 11).

    Taurin har prövats och haft viss effekt som blodtryckssänkande medel, i doseringar mellan 3 och 6 g per dag (12, 13).

    Eftersom taurin är nödvändigt för näthinnans funktion har taurin prövats kliniskt vid näthinnedegeneration, men utan positivt resultat (14).

    Taurin har en dämpande effekt i centrala nervsystemet, taurin är en inhibitorisk transmittor. Därför har substansen prövats vid epilepsi och andra kramptillstånd, bland annat delirium, men inga entydigt positiva resultat har publicerats (15).

    Biverkningar

    I de kliniska prövningarna har i de flesta fall bara en mycket låg grad av biverkningar relaterats, och dessa har inte varit av allvarlig natur. Prövningarna har varit av varierande längd, från några veckor till år. Däremot finns en antydan om att taurin (2 g per dag) kan ha betydelse för att kvarhålla hudsjukdomen psoriasis i ett aktivt skede, och eventuellt ha betydelse för uppkomst av sjukdomen (16). De flesta kliniska prövningar som utförts finns dock inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter, utan studierna ägs av läkemedelsföretag som kan referera till resultaten i publicerad litteratur men då sällan ger någon utförlig beskrivning av vilka parametrar som studerats. I och med att det inte tydligt framgår vad som kontrollerats i de kliniska studierna, är det svårt att dra långtgående slutsatser utifrån dessa.

    Djurstudier

    Flera djurstudier har gjorts över skilda aspekter, exempelvis påverkan på olika variabler som beteende, blodtryck, blodfetter eller andra specifika funktioner. Toxikologiska studier har också utförts, men det saknas studier över kronisk toxicitet och det finns inte heltäckande studier över subkronisk toxicitet. Det saknas också studier över eventuella kombinationseffekter med andra ämnen som påverkar samma funktioner.

    Hälsoprodukter

    I Japan ordinerade militärläkare under första världskriget taurin till soldater i förhoppning att det skulle förbättra deras mörkerseende och hjälpa mot trötthet. På 1940-talet började taurinextrakt säljas som medicin mot ett antal åkommor som kikhosta, lunginflammation och liggsår. Extraktet utvanns på den tiden från bläckfisk. Nuförtiden säljs hälsoprodukter som innehåller taurin i Japan och andra ostasiatiska länder, och även i Europa och Amerika, främst som stärkande medel och som ögondroppar (17).

    Förekomst i vanliga livsmedel

    I naturen förekommer taurin i höga halter hos alla djur, även insekter och spindeldjur, men är frånvarande eller finns bara som spårmängder hos växter och bakterier. I livsmedel finns de högsta halterna i musslor, mörkt fågelkött och i vissa fiskar (tabell 1). Frukt och grönsaker innehåller inte taurin i detekterbara halter. Laidlaw et al (18) har gjort en beräkning av taurinintag i fyra olika dieter, som hade ett kaloriinnehåll på 2 300-2 550 kcal/dag. I två dieter där det ingick kött- och fiskvaror, var dagsintaget av taurin 123 respektive 128 mg från dessa koster. En lakto-ovovegetarisk kost, alltså en vegetarisk kost som innehåller mjölk- och äggprodukter, gav ett dygnsintag av 17 mg taurin, medan en vegankost inte innehöll något taurin alls. Zhiao et al (19) har beräknat dagligt intag av taurin för kinesiska män och kommit fram till att intaget i olika regioner varierar mellan 34 och 80 mg taurin per dag. Enligt Hayes och Trautwein ligger dagsintaget taurin via föda mellan 40 och 400 mg (1).

    Taurin i energidrycker

    Det finns ett antal energidrycker i Sverige idag, liksom i många andra europeiska länder, som innehåller 4 g taurin per liter. Vilken funktion taurin har i energidryckerna, är inte tydligt uttalat. I marknadsföringen används generella uttryck som ?Förbättrar välbefinnandet?, ?Ökar prestationsförmågan?, ?Stimulerar ämnesomsättningen? eller ?Stimulerar cirkulationen och centrala nervsystemet?. I vissa fall påstår marknadsföringen att drycken återställer det taurin som förbrukas genom ansträngning, vilket är tveksamt, eftersom taurintillförsel via vanlig kost är fullt tillräcklig för det dagliga behovet. Dryckerna innehåller vanligen också koffein och glukuronolakton. De innehåller dessutom mycket kolhydrat i form av socker, och är ofta vitaminberikade.

    Dryckerna säljs oftast i burkar om 250 ml. En burk innehåller följaktligen 1 g taurin. Mängden taurin i en burk energidryck ligger klart över vad en normal kost kan innehålla under en dag, den ligger i nivå med de mängder som har använts i vissa kliniska prövningar. Det finns idag inget belägg för att ett sådant taurinintag skulle vara skadligt, men det är å andra sidan inte klart visat att det är säkert, vid en längre tids användning. Den dokumentation som finns att tillgå är inte tillräcklig för att ge något entydigt svar, vad gäller en gräns för säkert dagligt intag.

    Förutom att det saknas studier över vad som händer vid intag av stora mängder taurin, så saknas det studier över kombinationseffekter av de olika ingredienserna som ingår i energidrycker, till exempel kombinationen taurin och koffein. Det förekommer att dryckerna blandas med alkohol till groggar eller shots. Det saknas också studier över effekter av dryckerna i kombination med alkohol. Att dryckerna inte sällan förekommer på diskotek och dansklubbar gör att det också kan vara intressant att fundera över kombinationen energidryck, alkohol och kroppsansträngning.

    I detta sammanhang kan det vara lämpligt att nämna något om skillnaden mellan livsmedel och läkemedel. Medan det för läkemedel krävs en omfattande dokumentation och ett godkännande före försäljning, behövs det för de flesta livsmedel inget förhandsgodkännande. För de flesta livsmedel har tillverkaren eller försäljaren produktansvar, dvs ansvar för att lagar och förordningar som reglerar produkten följs. Enligt livsmedelslagen får ?livsmedel som saluhålles ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt till människoföda? . Finns det misstanke om skadlighet ligger bevisbördan på myndigheten, alltså en omvänd bevisbörda jämfört med vad som gäller för läkemedel.
    Utvärderingar inom EU

    EUs vetenskapliga kommitte (SCF) utvärderade koffein, taurin och glukuronolakton i energidrycker 1999 och ansåg då att det inte fanns tillräckligt med data för att fastställa en övre säker gräns för intag av taurin och glukuronolakton. För koffein uttryckte SCF att energidrycker kan ge ett betydande koffeintillskott till barn, gravida och personer som är ovana vid kaffe och andra koffeininnehållande drycker, medan de flesta vuxna endast får ett marginellt ökat koffeinintag från energidrycker. SCF noterade också att det saknades studier över möjliga interaktioner mellan ingredienserna i dryckerna. (20)

    I mars 2003 publicerade SCF en utvärdering över ytterligare data över energidrycker. Trots de nya data som fanns att tillgå för taurin och glukuronolakton fann SCF återigen att det inte fanns tillräckligt med kunskap för att fastställa övre säkra gränser för intag. För taurin efterfrågade SCF studier fokuserade på neurologiska effekter, eftersom mycket höga doser till råtta under 13 veckor gav vissa beteendeförändringar. För koffein uttryckte SCF att slutsatsen från 1999 fortfarande gäller. Vad gäller interaktioner mellan ingredienser ansåg SCF att det var osannolikt att glukuronolakton skulle interagera med koffein, taurin, alkohol eller effekter av ansträngning. Vad gäller möjliga interaktioner mellan koffein och taurin kunde SCF inte utesluta att båda substanserna gav stimulering av centrala nervsystemet. SCF ansåg vidare att det är tänkbart att taurin modererar och minskar koffeinets effekter på hjärt-kärlsystemet. Det främsta området för trolig interaktion ansåg SCF vara de diuretiska (urindrivande) effekterna av taurin och koffein, som skulle kunna ytterligare förstärkas av alkohol. Detta i kombination med ansträngning och svettning skulle teoretiskt sett kunna leda till uttorkning (dehydrering). (21)

    Livsmedelsverkets rekommendationer

    Livsmedelsverket har rekommendationer om så kallade energidrycker. Råden anger att dryckerna inte är lämpliga som törstsläckare och inte som vätskeersättning i samband med fysisk ansträngning samt att de inte är lämpliga att kombinera med alkohol. Dessa råd kvarstår.
    --
    källa: www.slv.se/templates/SLV_Page____10716.aspx

  • Sandtofflor

    DRicker inte redbull för att bli piss tycker det är så himla gott.

  • rani

    En burk red bull då och då kan nog knappast göra någon större skada. Känns ibland som att man inte kan göra någonting när man är gravid. Bäst är nog att använda sitt sunda förnuft. Själv började jag dricka kaffe när jag var fem, men bara en kopp om dagen. Jag blev ganska beroende av den där koppen kaffe, men bestämde mig ändå för att sluta när jag var 19. Det tog ganska många veckor innan jag vänjde av mig och dricker jag kaffe nuförtiden får jag obehagliga skakningar och svettningar. Men eftersom jag fortfarande tycker om kaffe håller jag mig till koffeinfritt. Tyvärr ganska ovanligt i Sverige. Vet fler som tycker om red bull för smakens skull och man tänker ju att det borde gå att få fram den där smaken utan alla energitillsatser. Eller?

  • Sandtofflor

    Ja det hade varit jätte bra om man kunde producera en red bull dryck utan energi ämnen bara för smakens skull. Tänker skriva till redbull.!

Svar på tråden Redbull under graviditeten?!