Är så ledsen. Vår katt har börjat kissa inne i vår sons rum. Han började för 3 veckor sen och vad vi än gör så hjälper det inte 
han är antagligen väldigt svartsjuk och vill därför märka revir. Är det någon som haft samma problem och har ni kommit på någon bra lösning? Vill inte lämna bort honom ju
Såå var det med vår katt också, han började kissa i köket och bajsa utanför lådan. Vi görde allt möjligt för att han inte skulle vara svartsjuk, jag kelade med han jätteofta, han fick även antidepressiva medel men inget hjälpte. Vi blev tvugna att placera om han, och nu bor han på ett ställe där det inte finns barn och han är centrum och då säger tanten att han går på lådan och är världens snällaste katt.. vi hade inget annat val, men det var ett lyckligt slut för katten iallafall 
detta hände även mig, precis där som våran bebis legar gick min hona och kissade, jag pratade med vetrinären som sa att detta är ganska vanligt katter gillar inte för stora förändringar, han sa att han visste en del katter som börjat kissa inne bara för att de hade köpt nya möbler till hemmet, vi fick rådet att börja med p-piller vilket blev mycket bättre men inte helt ok ännu så är din kille inte kastrerad tycker jag du skall testa det snarast innan han vant sig för mycket vid att kissa inne annars kan det vara svårt att få dem att sluta
Våran ena katt(Gustav) gjorde så. Nu hade vi ju inte barn men vi väntar.
Först kastrerade vi honom, det hjälpte inte.
Vi flyttade till en ny lägenhet för att komma bort från "hans" revir (flyttade inte bara pga det). Iaf det hjälpte inte heller.
Våran andra katt(Benny) var bara och skvätte för att Gustav gjorde det. Nu gick det tyvärr så pass långt att vi var tvungna att ta bort honom. Hade inget annat val, ingen som kunde ta över honom.
Vi misstänker att Gustav inte var helt frisk men det beror på helt andra saker än att han var och skvätte!!
Våran lilla älskling har det bättre där han är nu, saknad är han självklart!!
Han är kastrerad. Har också hört att det är så svårt att få dom att ändra beteende. Det känns så sorgligt att behöva lämna bort honom. Sen kanske det är svårt att hitta någon som vill ha honom, de flesta vill ju ha en kattunge. Tänkte ringa och höra med tassebo, kanske de kan ta honom.
Hej!
Vi hade samma problem med en av våra katter den första tiden! Vi köpte en grej på djuraffären som sitter i ett uttag och den sprider feromoner, nåt sorts hormon (?) som gör att katten blir lugnare. Det är helt ofarligt för människor men det funkade för katten slutade kissa på bebisens saker!
Nej, det är väl revirtänkande. Tycker inte ni ska lämna bort katten, den är ju ingen pryl??! Har läst någonstans att man kan gnugga citron på dem ställen man inte vill katten ska kissa. Sedan kanske ni ska ge katten lite mer uppmärksamhet så bebisen inte blir så stort hot?
. Vi ska ringa veterinären på måndag och höra vad han säger.
id78: Jag hoppas ni finner en lösning snart!
Försökte verkligen vi göra men det gick ändå inte.
Finns inget värre än att ta bort/ge bort sina älskade djur.
När Kevin kom till världen blev våra katter svårt svartsjuka, båda kissade och bajsade inne. Jämt. 
Så jag gjorde en tredagarskur: Höll dem i famnen så fort de kom, gosade, kelade tills alla katterna tröttnade. Nu accepterar de babyn som en del i husets inredning, vilken matta eller stol som helst De gillar honom inte sådär särskilt mycket, men de vet att vi gillar dem.
man vill ju göra allt innan man lämnar bort. Tack för ditt stöd. Älskar ju min katt 
Indica: Så kan man väl inte tänka. Vi var tvugna att lämna bort vår ena katt för hon började kissa på allt när vi fick vårt andra barn. Vi testade allt men utan resultat. Det är inte kul att få alla sina kläder nerkissade eller soffan, sängen, barnsängen, mattor förstörda. Situationen blev tillslut så ohållbar att vi var tvugna att omplacera henne. Det var verkligen inte kul att behöva göra det, men hon och vi har det bättre nu.
Det blev en stor förändring för våra fyra katter också när vi fick barn, men lyckligtvis gick det bra. Hankatterna höll sig mest undan och vår honkatt blev helt plötsligt hans barnvakt! Hon skulle prompt sova i spjälsängens fotända och hon mycket vi än tog bort henne därifrån, var hon tillbaka som en bumerang. Och när han sov i soffan, låg hon i närheten och höll ett vakande öga på honom. När vi flyttade till hus och Leo fick ett eget rum, flyttade hon också in dit och sov antingen på skötbädden eller sängen intill.
Hon skulle inte kela med honom eller så, men hon passade på honom...
Jag trodde som sagt att det skulle bli en värre omställning för våra katter, men det gick faktiskt förvånansvärt smidigt. Men alla katter är olika och har olika personligheter.
Om en katt börjar kissa inne pga svartsjukeskäl, ser jag inte heller någon annan möjlighet än omplacering (skulle inte avliva katten), om man inte kunde lösa det genom att ge katten mer uppmärksamhet.
Typisk bild på Leos och Johannas förhållande till varandra...
leo.weidt.se/img/DSCN2935.jpg
Vår hankatt började också kissa inne. Sackosäcken, amningsfotöljen och i gästrumssängen ett par gånger (de två förstnämda fick vi slänga på en gång). Efter drygt två månader gav han sig och accepterade den nya familjemedlemmen. Skoj var det dock inte! Nu med andra barnets ankomst kunde katten inte bry sig mindre. Han snusade lite på bebisen och gick och lade sig och sov...