svartsjuka eller vad?

Jag har oxå kännt svartsjuka när mina barn hade en bonusmamma. Jag ville bara hitta brister hos henne i början. Senare tyckte jag det var skönt att hon var där för barnen trivdes bättre men nu finns hon inte kvar längre.
Jag tror att han är rädd att bonuspappan ska ta hans plats sm pappa.

Det kan vara svårt att acceptera att en annan människa tillbringar mer tid med ens barn än vad man gör själv. Att den personen kliver in och "tar över" - även om en bio-förälder aldrig kan ersättas. Så det kan absolut kännas jobbigt.

Tack för era svar. Mitt barn har också haft bonusmammor, men barnet har alltid bott hos mig så jag har aldrig kännt så. Kanske har med det att göra.
Det är möjligt att det är så som ni skriver men jag förstår i så fall inte varför han inte kan säga det rätt ut utan håller på som han gör. Han förnekar ihärdigt att det har med svartsjuka att göra när jag har frågat (helt odramatiskt) Och det med föräldrarna, vad är det liksom?

Visst är det svartsjuka! Jag hade också blivit orolig om min dotter skulle får en ny bonusmamma. Det hör nog till att man "kämpar" för sitt revir och sina barn och barnbarn. Men det gäller ju att kunna svälja stoltheten och hoppas, för barnets skull, att barnet tycker om den nya bonuspappan också. Förhoppningsvis lägger det sig när det har gått en tid. Det var tråkigt att läsa om dina svärföräldrars bemötande mot dig. Stå på dig! Du är ju faktisk mor till deras nya barnbarn och borde stötta och tala väl om dig! Lycka till med allt!

Tack för ditt svar. Barnet tycker om bonuspappan så det är inte där skon klämmer. Och dom har varit ihop i snart 7 år så det har redan gått en ganska lång tid tycker jag... Jag har väl till stor del lagt ner förhoppningarna om en bättre relation med sambons föräldrar, tror inte att den blir bättre än såhär.

puff

Puff på dej själv du. Jag håller med dig om att 7 år är en väldigt lång tid och att svartsjukan borde lagt sig för länge sedan. De har väl fastnat i ett gammalt invant mönster. Hoppas bara att barnet inte får ta del av deras åsikter. Jag kände det som om du givit upp med dina svärföräldrar och har inget råd att ge dig. Jag har själv varit i samma sits där hela släkten talade om gamla ex. Flera år gamla förhållande vädrades hemma vid vårt köksbord. Så oehört klantigt och elakt tycker jag.

Det är svartsjuka men bara för att han saknar sin pojk och inte exet.

tack för svar. ibland känns det som jag är på väg att ge upp mer än bara relationen med svärisarna. nog därför jag behöver vrida och vända lite på saker och ting.

puff