Jag lever i en svinstia!

Låt det vara är mitt råd. Han ska inte hjälpa till utan göra sin del. Sen gäller det att hitta en nivå på ordning och reda som båda kan acceptera. Angående prylar som är på fel ställe: skaffa en kartong och dumpa rubbet - kläder, prylar mm och ställ ner i källaren. Tvätt som inte ligger i tvättkorgen blir inte tvättad - har funkat utmärkt på mina tonårskillar även om det tog ett tag för dom att förstå varför garderoben var tom...

Följ Efans råd. Ge honom några veckor. Funkar det inte - låt honom bo nån annanstans!

Mitt x hade svårt att hålla ordning  .. Så fort jag hade städadtoch gjort fint så så kom han och slängde sina sketna kalsonger  och strumpor på golvet.  Köket såg ut som ett  bombnedslag efter bara några minuter. Vi bodde i hop i 6 år sedan seperade  vi.Jobbigt att bo med någon som inte  kan hålla ordning 

Du låter som en bra kvinna som tar hand om din man och ditt barn.

Du kan väl säga till honom att ta undan disken och kläderna? Sen upprepa tills han lärt sig att göra det av sig själv?

Typ som man uppfostrar barn. Ni har ju uppenbarligen lite olika nivåer i hur det ska se ut hemma. Är säkert inte ovanligt att en är mer pedant än den andra när man går in i ett förhållande.

Går inte! Min ville knappt ta hand om dottern alltså. Och så slängde han kläderna på golvet. Skräp också. han kunde få ett plåster - som jag hade köpt för mina egna pengar för att jag tar ansvar över min ekonomi, mitt hushåll och min hälsa. Dvs han krävde att jag tog fram det åt honom. Sedan öppnade han det, satte på det och bara lät pappersflikarna och singla med till golvet. Pappret skrynklade han ihop till en liten boll och slängde på golvet. Detta var i köket! Hade soptunnan en meter ifrån honom.

Endast om jag ska dammsuga direkr efter gör jag så där i mitt egna hem. Och han bodde hos mig för han har skulder och kan inte få något.

Gör man slut på toalettrullen hemma hos mig är man välkommen att ta en ny rulle som finns på stången. Har alltid nya rullar där. Istället lät han gamla tomma rullen sitta kvar. Han påbörjade en ny rulle som han slängde på golvet och vevade in papper från. Den rullen fick ligga kvar på golvet. Med 1 meter papper efter sig på golvet. Man tar väl och kastar den gamla och sätter på den nya?

Nää! Då åkte han ut till slut. Mina vänner gjorde aldrig så här när de var på besök.

Hört och läst många skräckhistorier om slarviga mansbarn som vägrar att växa upp och hålla ordning och reda i sina liv.

Är det rentav genetiskt att handjuren inte kan plocka upp efter sig? Jag fick lära mig detta redan i mellanstadiet och det har hållit i sig sen dess. 

Usch säger jag bara. Aldrig bo ihop med en man, hur charmig han än må te sig på ytan. Det är inte värt att få sitt hemmaliv förstört. Blir stressad bara av att tänka på det. 

Märkligt att TS inte noterade detta beteende när de dejtade, i ett tidigt stadium. Jag tror inte att människor förändras och plötsligt byter personlighet när de etablerat ett förhållande. Slarviga människor förblir slarviga genom livet. Slänga kläder på golvet? De hamnar förstås bland soporna och bränns. Inom parentes; jag skulle aldrig hamna i en sån här relation, aldrig.

Han kan ju inte alltid varit så här slarvig för då hade du väl varken flyttat ihop med honom eller skaffat barn med honom så vad gjorde att han släppte all tanke på ordning och reda? När är tanken att han ska vara föräldrarledig?

Liksom i många andra av livets skeden har man ett eget ansvar. Det gäller att vara kritisk; att vara kääär räcker inte vid val av livspartner, lite eftertanke krävs också.                                                                                                           För mig som är ordningsmänniska och estet gäller att slarvpellar alltid har gått bort. Varningstecken: Svårt att hålla tider, ofta händer märkliga oförutsedda saker, dålig bil som ofta går sönder, slarvig med prylar, mycket är trasigt och kantstött, allmän klumpighet och heller ingen ordning på ekonomin. Spiller hela tiden, fläckar på kläder. Snedgångna skor och kläder strödda lite varstans. Trasiga persienner.                                                                                                                                                     En snubbe sa vid ett tillfälle att det var bäst att behålla ytterskorna på. Det gjorde jag inte varpå jag nästan klibbade fast i golvet. Badrum som är sanitära olägenheter, odiskat porslin och döende krukväxter.                                                                                                       Lite av detta måste TS ha funnit när hon träffade sin sambo; då hade det varit lämpligt att tacka för intresset och dra vidare i livet. Tyvärr, TS, du borde ha gjort en bättre okulär besiktning innan du flyttade ihop med den här mannen; nu sitter du i smeten och lär inte bli av med grisen i brådrasket. Sen finns det många som ursäktar diagnoser, det är ju så synd om stackarna. Skulle aldrig godtas av mig, helt ointressant, jag skulle aldrig ställa upp som städerska eller boendestöd.

Är det nån särskild diagnos man bör vara vaksam kring i sökandet efter en partner? Typ ADHD? Har hört att såna personer ofta har ett inre kaos i hjärnan som även går ut över deras vardagliga liv med tillhörande rutiner. 

Jag frågar eftersom även jag är en städad och organiserad person som har mycket svårt för slarvpellar som inte tar ansvar över sina liv. 

Med tanke på hur många som inte märker att tråden är från 2006 men som kallar sig uppmärksamma...

Årtalet för denna trådstart syns inte för mitt öga nånstans. 

Sen spelar det ingen roll heller. Ämnet är fortfarande aktuellt då många kvinnor drabbas av mäns slarviga natur ännu idag. 

Problemet tycks vara av evig natur att döma av alla andra FL-trådar på samma tema. Man kan gott ta upp det på nytt, kanske någon behövande läser och rannsakar sig själv! Det man funderar på är ju hur dessa grisar klarar sig på arbetet, bland kamrater och i samhället i stort? Antagligen har de det knepigt i alla avseenden, varför ska de räddas av kvinnor?