Min pappa har ingen.
Mina föräldrar skildes för några år sedan, och först hörde inte vännerna av sig till någon av dem, för att dom inte ville välja sida antar jag. Men eftersom det var min pappa som ville skiljas tyckte dom väl mest synd om min mamma och tog så småningom upp kontakten med henne. Min pappa däremot har idag endast en vän kvar som han träffar, dock väldigt sällan. Till saken hör att hans föräldrar dog när han var ganska ung och han har inga syskon, eller släkt över huvudtaget. Han börjar må sämre och sämre, men försöker hålla skenet uppe när man pratar med honom, men all sorg lyser igenom helt enkelt. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Försöker ju vara där för honom, men jag förstår ju att det är mycket mer en så han saknar. Det är inte lätt att hitta ett umgänge när man är 50 år. Jag vågar nästan inte fråga vad han ska hitta på på helgerna, för han har helt enkelt ingen att höra av sig till, och det här får ju mitt hjärta att blöda nästan. Istället jobbar han hela tiden, och jag tror han kommer gå in i väggen snart. Någon som är i en liknande situation, och vad har ni gjort?