Ni som har en amerikansk "partner"...

Tack Momsie för din input!

Han har många bra amerikanska vänner här, och han mår alltid bättre när han umgås med dem men det hjälper inte helt...det är ju ändå mest svenskar som han har omkring sig on a daily basis (på jobbet tex, dock det faktum att han har ett jobb som han trivs med nu gör ju livet bättre så klart)

Han ska till USA nu i Maj (kände inte till Icelandair, ska kolla biljetter där!)

Oj, då är ni sent ute, nästan allt är fullbokat : (
Kan finnas ngt i slutet på maj, vi åker i mitten på maj och då kostar en biljett till Minneapolis som är ett av de dyrare resmålen runt 4500...får man fråga varifrån han kommer?
Jag kan verkligen rekommendera det flygbolaget, mellanlandningne på Iceland är jättesmidig och tiderna man flyger både härifrån och från USA underlättar jetlag, om man har fallenhet för det.

Han ska åka i slutet av Maj och jag tyckte det såg ut att finnas biljetter. Men ja, det är han som är sent ute inte jag. Jag hade bokat biljetten för länge sedan men han har varit tvungen att vänta på lite olika saker.
Han ska dock till New York, och jag tror det finns ganska mycket billiga biljetter dit även med andra bolag. Han ska dit först sedan ska han till sin Släkt i Huntsville Alabama.

(Han har alltid världens Jetlag by the way!)

Vi har just köpt biljetten nu! 4300 blev det. Helt OK tycker vi
Vi kollade för över en månad sedan på andra ställen och då låg priset runt den summan redan då...

Tack igen för tipset!

Vad kul!! Så ni valde det flygbolaget? Jag har som sagt bara goda erfarenheter av dom, säg åt honom att regga sig under flygningen för deras Saga Bonus program, man får bra Frequent Flyers Point, dottern reste gratis sist : )

Jajemän
Han tyckte det lät jättebra att mellanlanda på Island, och dessutom tyckte vi att vi hittade en bra biljett.
Känns jätteskönt att biljetten är köpt äntligen...

Min man är från New Jersey.. Än så länge längtar han inte hem. Men det kanske blir att vi flyttar tillbax ändå, känns som man hade mer pengar i USA!

Ja, och tiderna är så praktiska också, man åker alltid 14:00 härifrån och då är man framme på e.m. i USA, din man har ju lite kortare resväg, vi brukar vara framme runt 18-tiden amerikansk tid och på hemvägen åker man på sen e.m. och är hemma vid lunch, och sen är dom väldigt trevliga också : )
Ta för vana att kolla då och då och signa er för deras mail så får man erbjudanden, dom har ju så numera att ju tidigare man bokar ju billigare blir det, och priserna varierar från dag till dag p.g.a efterfrågan, åker man en tors är det visst dyrare än fredag och so on.

Hoppas han blir nöjd nu, vi åker den 18 maj, dottern räknar dagarna här, längtar såååå efter Daddy och lilla valpen han har köpt som hon fått döpa själv - till Tomas...lite otippat kanske ; )

Det är såklart super viktigt att lära sig språket ordentligt för att komma in i samhället och arbetslivet. Att vara les på arbetslivet betyder ju egentligen inte att man inte vill bo i sverige. Tror du din man hade trivts bättre om ha hade fårr ett super jobb? Om så är fallet så är det ju sitt yrkesliv han inte trivs med, oc det kan man alltid göra något åt.

Min sambo är australienare och han tycker sådär om Sverige och svenskarna. Vi bor på en liten ort och det är inte direkt ett stort utbud av saker att göra här. Vi trodde att det kanske skulle vara bättre att bo i en större stad, men det verkar ju som ni som bor i större städer har samma problem. Kanske beror mer på hur vi svenskar är generellt som är problemet.

Min sambo är otroligt öppen och social och det blir folk här nästan lite rädda för. Han skulle nog helst vilja bo i ett kollektiv med ett par andra familjer och ha spontana middagsbjudningar och grillfester utan att behöva planera för mycket, bara umgås. Nu var det ju så att vi hade vinter och drivis större delen av året och det har väl inte direkt hjälpt till att muntra upp.

Han har jobb (inte direkt ett suveränt jobb eftersom han inte fått tungan runt språket ännu) och där trivs han väl också sådär. Han säger samma sak som din kille att han är inte direkt deprimerad men tom.

Såg så synd ut i vintras när han stod och tittade ut i gråvädret och skakade uppgivet på huvudet. För honom är det helt ofattbart att man kan leva här hela livet. "It's just so bloody boring" säger han iblan. Jag kan hålla med, men just nu fungerar det bäst att vara här för oss. Jag kan också tycka att det känns trist om livet nu skall vara såhär för alltid. Då känns det lättare att veta att man iaf har möjligheten att åka till Australien om det blir för illa

Oj det blev en roman Hoppas det löser sig för oss alla

Öh, jag har bott i Sthlm & Göteborg, har massor av vänner har aldrig tråkigt! Allt är vad man själv har! bor nu i USA där jag har bott i NYC, Boston och San Francisco. Jag tycker inget är mer glamoröst än Sthlm! Att era män har tråkigt beror inte på att de bor i sverige utan på ert umgänge och vilken stad ni bor i. Sen kan jag tycka att svenskar är urkassa på att binda nya kontaket osv. så om man inte redan har vänner kan det vara kruxigt att hitta nya. Men det problemet har såkklart alla när de kommer flyttar till en ny plats.

Aktris, min pojkvän har massvis med vänner och bekanta här. Både andra amerikaner och svenskar. Det är genom alla kontakter han knytit dessa 4 år som han fått olika jobb, det plus det faktum att han jobbat otroligt hårt hela tiden för att få ett relativt bra jobb. Han använder sig enbart av engelska men har lyckats hitta ett bra jobb. Jag är faktiskt övertygad om att hans sociala nät har hjälpt honom mer än vad en perfekt svenska skulle gjort.
Det finns massor av invandrare med bra svenska som ändå inte får jobb.

Och för min man så handlar det inte om att han har "tråkigt" han gillar inte Sverige och svenskar speciellt mycket helt enkelt. Han trivs mycket bättre i USA och framförallt New York-

Hans tillvaro här skulle inte förändras nämnvärt om hans svenska blev perfekt. Han skulle inte trivas nå bättre för det.

Aktris, det där är ju DIN sanning, jag trivs inte all lika bra i Sthlm som i NYC och jag har aldrig känt mig hemma som jag gjorde där, en stooor bit av mitt hjärta är kvar i NYC och eftersom min dotter blev till där är det verkligen "The city of Miracles"...så jag håller inte alls med dig, atmosfären är helt annorlunda och jag blir en MYCKET trevligare människa p.g.a. att folk beter sig så annorlunda.

Min exmake som är amerikan tycker också att svenskar är lite väl oartiga och för mig betyder nog inte glamour lika mkt som det kanske gör för dig, som gammal modell har jag fått min beskärda del av det livet, men kan INTE hålla med dig om att ankdammen Sthlm skulle vara spec. glammigt, allt är så "pretend" här.

Det är precis det jag menar att alla har sin egen sanning! Man kan inte säga att man inte trivs i sverige för att det är tråkigt där. Då får man säga att JAG har tråkigt där. Man måste skap sig ett liv för att det ska fungera. håller med till fullo att svenskar är oartiga om man jämför med amerikaner. så många saker är bättre här i USA men sen finns det många saker jag stör mig på här och saknar med sverige. Men nu låter jag det inte "get to me". Man kan inte få det bästa av alla världar, men för mig KÄNNS det som om jag har det.

Aktris, men så lät det inte i ditt förra inlägg : )
Jag tror iofs att det är svårare att skaffa nya kontakter i Sverige eftersom svenskar är lite mer stugsittare, i USA träffas man ute på ett annat sätt och det finns en annan tradition av social kontakt, så det ÄR lättare sagt än gjort att leva på samma sätt.

Och man KAN säga att man inte trivs i Sverige för att det är tråkigt här : )
Atmosfären är inte likadan, det finns andra saker som är bättre med Sverige men för mig är det andra saker som fri sjukvård för barn och föräldraledighet och semester men hur mkt och gärna jag än vill ÄR folk mer svårtillgängliga här i mina ögon.