Blir så j-la arg

Vi har varit där och eftersom det inte finns något som "tvingar honom" till umgänge så skriver de inget avtal. Båda måste vara överens för att göra det!

Ja då är det bara att gratulera till att leva i ovisshet. FAN att vissa människor är så fanatiskt struliga. Jag lider med dig. Det kan inte vara kul för barnen heller.

Nej det är det inte och det är svårt att inte visa min frustration när han ändrar sina planer.

Jag har berättat för tjejerna att de inte kan åka till deras pappa nästa söndag som han tänkt sig för att säga ifrån.. Två tjejer tittar på mig med sorgsna ögon... och det skär i mig. Jag har nu förklarat för dem att jag måste säga ifrån en gång för alla att han inte kan bestämma hur och vad vi ska göra!

Usch & fy vad tris att ha det så.....

Men det sorgligaste av allt är att detta händer hos sååå många männsikor (har hänt mig oxå fast nu är dottern 16 år och sköter kontakten själv) och detta hos personer som en gång i tiden varit förälskade och lyckliga över sitt välkomna lilla barn.....

Ja det är konstigt att den man en gång såg som världens bästa pappa är ett rötägg!

Längtar tills den dagen kommer när tjejerna själva inte vill åka dit! Det hade varit lättare att planera mitt liv om jag var helt ensam. Många gånger har jag funderat på att fixa barnvakt när jag ska göra något speciellt en helg, då jag ändå aldrig vet om han tar barnen och säga till honom. Sorry jag ska bort så tjejerna ska vara hos mormor...

TS:
Det är inte säkert attdagen de inte vill åka dit kommer (om du inte påtalar vilket rötägg han är, förstås - men det hoppas jag att du låter bli?).
Min stora tös har varit sååå besviken på sin pappa många ggr, men så fort han viftat lite med sitt finger så vill hon dit och allt är glömt och förlåtet?
Nu händer det att hon blir förbannad på honom och talar om det för honom också, sen är de osams ett tag...tills han ringer en dag och låtsas som om ingenting har hänt och hon åker så glatt dit då igen?

Jag tror att hon kommer fortsätta så - hon vill så gärna ha hans kärlek och uppmärksamhet, sen så är han också ett roligt avbrott i den "trista vardagen" med oss här hemma.

Men det kommer en dag då hon själv får barn (förhoppningsvis) och DÅ tror jag att hon kommer att inse hur illa han betett sig mot henne under alla dessa år?

Mina barn är grymt besvikna på deras pappa redan idag och jag vet att dagen kommer! Han har aldrig satt deras intressen främst utan hans fru och hennes barn kommer före allt och hans ovilja att vara flexibel när det gäller andra gör det än sämre.

Med tanke på allt som varit och hur han och hans fru styrt mitt och barnens liv... allt från att hota mig till att jag ska byta mitt efternamn (jag har kvar det sen vi var gifta) till att kräva att mina barns ärvda kläder ska skickas hem till dem etc, har gjort att barnen inte kunnat undgå hans beteenden.

Det är inte en helg de kommer hem utan att vara ledsna eller besvikna över något! Varje gång de ska dit suckar de och säger att måste vi etc.... och enda anledningen till att de åker är att de inte vill göra deras pappa ledsen för han brukar ringa och gråta i telefon för dem när han bråkar med sin fru.....

Mogen man, NOT!

Ok, då förstår jag....

Vi har i och för sig haft det likadant under ALLA år (sen hon var 3 år och nu är hon 16) men hon har av någon konstig anledning alltid träffat honom när han har velat det, vilket inte blivit så ofta. Hon har aldrig varit där regelbundet såsom varannan helg eller så, utan de har kanske setts i genomsnitt 1gång/mån och då enbart för några timmar...

Min man är nog lite som dit ex med sin dotter. Det är inte för att han inte vill vara med sin dotter utan för att han inte tänker sig för och har svårt att säga nej till folk som vill att han ska göra saker. Han lever lite i sin egen värld där han tror att allt ordnar sig. Han försöker nu iallafall bättra sig men det är en bra bit kvar

Hej svej... Bara ramlade in här...

Trist läge, verkligen... Trist att de han inte kan sköta det, schysstast hade ju varit om han talat om i väldans god tid om den där tillställningen.

Nu vet jag inte hur er relation samt umgänge med barnen ser ut, men jag hade stått på mig och varit stenhård... Är det hans helg så är det. Då får han ju fixa barnvakt och missa umgänget. Han har väl föräldrar (barnens farmor & farfar), som säkert vill träffa barnen, då och då.

Som sagt, jag vet inte hur er bild ser ut, men jag hade stått på mig. Inte hade du som du säger, kunnat boka av en resa eller så i sista sekunden. Det är din lediga helg!!!

Lycka till! (Förstår att man inte vill sätta barnen i ett trist läge heller!)

*Kram

Hej igen!

Jag har försökt och som jag skrev där uppe så "skiter" han i att hämta dem även om jag säger NEJ du får lösa det själv.

Barnens farmor och farfar bor inte i vår stad så det är kanske inte det lättaste, men samtidigt så tycker jag inte att det är mitt problem!

Jag har iaf skickat iväg ett mess igår att han kan strunta i umgänget på söndag för vi ska bort och han har inte svarat än iaf!

När det gäller mina barns pappa så handlar det inte om att han inte tänker sig för utan det är hans ego som styr.

Så fort hans fru och han separerar, vilket de gjort ett antal gånger, så försöker han bli världens bästa pappa MEN det är för att barnen ska fylla hans tomrum. Han ber dem ljuga för deras låtsassyskon och inte berätta vad de gör etc när han träffar dem under separationen, men så fort han är tillbaka hos sin fru igen så skiter han i dem och jag kan lova att hon inte är boven i drama även om hon gör saker jag ogillar, men där kan jag försvara henne till fullo!

Fler som har det likadant...Min pojkes pappa och hans nya sambo har precis separerat, nu bor han hon sin syster ett tag tills han hittar nåt annat.
I de flesta fall kommer vi ganska bra överens, men just när det gäller umgänge med sonen är det lite si o så. Han vill träffa grabben, visst, helst flera gånger i veckan. O då helst här hemma på eftermiddagarna. Ojdå, skulle ni äta nu?!
Sen vill han inte binda upp syrran, (alltså sonens faster) med att ha grabben varannan helg, det kan ju bli lite jobbigt för henne tycker han, så om han kunde få ha honom nån natt här o där istället så vore det bra, gärna vardagar, då jobbar hon ju, så då kan han o sonen få umgås ensamma o mysa...Så att jag ska aldrig få en helt ledig helg då eller? O ska han bara sova hos honom på vardagar? Då jobbar ju jag med, ingen riktig nytta med det heller, förutom just på den punkten att sonen får träffa pappan...
Tänk vad tröttsamma de kan vara, exen, de små liven...