Bonuspappor...

Ingen

Funderar över samma sak faktiskt.

*hoppas på svar i denna tråden*

Enligt min sambo som är bonuspappa till mina barn så har han aldrig känt att han måste tycka om min barn. Han älskar mig och barnen kom med på köpet. De har han inte valt, men de finns där.

Jag har aldrig krävt att han ska älska mina barn. Han älskar sitt barn, jag älskar mina barn, men vi älskar inte varandras barn. Vi respekterar varandras barn och vi försöker behandla dem någorlunda lika, men att tvinga någon att älska känns inte bra.

Hade mina barn och min sambo däremot inte gillat varandra hade vi inte kunnat leva tillsammans som en familj. Förutsättningen att leva tillsammans är att respektera och tycka att varandras barn är ok.

Jag har nog mer känt att jag måste ta till mig hans barn som mitt eget. Han har aldrig kännt så mot mina. Kanske är skillnaden mellan bonusmammor och bonuspappor.......

Min man säger att det är helt naturligt att han älskar min son. De gillar varandra skarp, hade de inte gjortdet hade ajg ju inte gift mig med honom. Vi har inga gemensamma barn än, men hoppas på att få vart efter. Och min man har inga barn sedan tidigare.

Fiskar vidare i känsliga rummet
www.familjeliv.se/Forum-4-118/m17459655.html