Jag undrar om det finns någon härinne som har erfarenhet av att själva eller känner någon som har en så pass stor skräck för sugklocka att de kunnat begära ett akut snitt istället i sådant fall att det skulle bli aktuellt med sugklocka? Jag hade tänkt att prata med bm om det och sedan lägga in ett par meningar om det i förlossningsbrevet, eller är det i princip omöjligt att få dem att gå med på det?
inte nån?
När det beslutas om sugklocka har det ofta gått så långt att det är för sent för kejsarsnitt. Jag hade sugklocka med sonen och det var inga problem. Jag kände ingenting och sonen var bara lite äggformad ett par dagar. Akutsnitt däremot har jag hört inte är så kul, så det är nog inget man ska välja om det inte behövs. Varför är du orolig för sugklocka ?
Jag har varit med om både sugklocka och ett akutsnitt. Sugklocka är absolut smidigare än ett akutsnitt. Märkte inte ens av när de satte sugklockan under värkarbetet..
Om du har sådan skräck så finns det ju Aurora mottagningar du kan gå och prata med och få stöd och råd av.
Är i övrigt inte ett dugg förlossningsrädd, inte rädd för smärtan eller dylikt. Men det har etsat sig i mitt huvud att det kommer bli oerhört svårt för mig om det kommer till det stadie att sugklockan blir aktuell.
Kan tänka mig att det känns jobbigt då.
Sugklockan tas ju så sent att jag kan lova att du inte kommer bry dig. Sugklockan används ju för att du själv har svårt att krysta ut barnet och i det läget vill du inget annat än att "ungen" ska ut. Försök att inte oroa dig för sugklockan.
Jag hade förresten EDA också första gången. Jag trodde det skulle göra ont att lägga den, men det känns inte.
Detta ska man egentligen inte säga till de som är gravida så läs med ett öga; du har så ont i övrigt när du ska "bajsa ut en vattenmelon" att den lilla smärtan som känns av EDA är en droppe i havet! EDAn var ljuvlig för mig, medan kompisen inte hade någon nytta alls av den.
Jag kan säga såhär, jag var också APRÄDD för sugklockan!! Gick i samtal för det tom.
Det blev såklart sugklocka då våran son föddes, 8 dragningar (vilket är mkt) bm och läkare pratade om akutsnitt med de fick ut han tillslut. Gick sönder en hel del och syddes..
MEN, kan säga dig, det känndes inte. SKULLE du spricka lite så känner du inte det, kan lova dig!! Du är så bedövad ändå..
För jag antar att det är det du är rädd för eller??
Jag har en positiv upplevelse från min förlossning och vill inte missa att föda igen och igen ... !!
Lycka Till!!
Jag hade bara en dragning och sprack knappt alls så det behöver ju inte gå så "illa". Men precis, att spricka känns ingenting.
M26: Nä det är klart att när man kommer så långt skiter man förmodligen i vilket då, får jag innerligt hoppas hur eller hur.
När det gäller smärtlindringen är det nog snarare kontrollbehov eller "känslan" av att fortfarande ha någon sorts kontroll som är viktig. Rädd för att värkarbetet ska avta eller liknande. Åter igen, inte alls orolig för smärtan, den som tror att det finns något magiskt sätt att trolla bort förlossningssmärtan på har nog drämt huvudet i betongväggen för många gånger Det är nog bara allmänna hjärnspöken!
Samtidigt måste jag säga att det här med förlossningsbrev är fruktansvärt svårt eftersom man inte har en aning om vad som väntar en. Man kan ju skriva ett önskemål bara för att senare skriva att samma önskemål inte spelar roll om man säger annorlunda när man väl ligger där, så egentligen skulle man ju kunna skippa brevet helt och hållet när man är förstföderska 
TS, jag skrev också i mitt förlossningsbrev att jag hellre ville ha snitt än sugklocka. Nu behövdes ingetdera, även om det var tal om sugklocka från läkarens sida, men då sa barnmorskan att jag ville undvika det i möjligaste mån.
Och jag skrev förlossningsbrev mest för min egen skull rent psykiskt, även om jag antog att jag skulle skita i vilket när jag väl var där. Och det gjorde jag.
Ska ta upp det med bm och se vad hon säger om saken och hur hon tycker att jag ska formulera mig i brevet...
Ts, knäppa är vi inte. Bara lite udda i "förlossningstankesättet"!
Megalomania: Tycker du verkar väldigt förståndig för att vara förstföderska! Det ska nog gå jättebra. Som du säger; visst kan du önska saker i ett förlossningsbrev, men du vet ju egentligen inte vad du önskar dig eftersom du inte vet vad som händer!
I mitt förlossningsbrev stod det typ:
EDA endast vid behov
Inga morfinpreparat (påverkar barnet)
Inga studenter (ändrade mig när det var dags, vilket var det bästa jag har gjort; hon brydde sig bara om mig!)
Jag lade även till att jag under förloppet ville ha stöd och råd av BM, och det funkade jättebra!
Min äldsta dotter är född med sugklocka.
Ett tips är att skriva i förlossningsbrevet att du vill ha ngn form av bedövning innan de lägger klockan.
OM det finns tid vill säga. I mitt fall blev det sugklocka pga sekundär värksvaghet+ att jag var för trött att krysta ut henne.
Hon mådde bra hela tiden men jag hade önksat att jag hade haft lustgas eller lite lokalbedövning på slutet.
Gå på studiebesök förlossningen om du inte redan gjort det och få se apparaten innan. Den ser lite läskig ut men det är ju bättre att iaf få se den innan. På föräldragruppen igår pratade BM om just sugklocka och beskrev hur den användes. Den är ju egentligen bara ett hjälpmedel som används i samband med värkarna (jag trodde att de bara drog liksom) men jag förstå hur det är när man väl fått nåt i huvudet att det ska vara farligt. Men jag tycker iaf att du ska titta på den och samtidigt få en beskrivning av hur den används...
Har fått barn tididgare men inte använt sugklocka men blev lugnad av det som BM berättade.
Själv var jag livrädd för den där elektronen som man ibland sätter på bebisens huvud för att kontrollera hur den mår i slutet. Var så rädd att de skulle sätta den i ögat på bebbe (sambon höll på att få den i ögat när han föddes) så de fick verkligen övertyga mig om att de skulle vara försiktiga 
jag tackar och bockar för att alla tar sig tid att svara, det är alltid skönt att få höra ifrån de med lite mer erfarenhet