Andra graviditeten och rädd för att föda

hade oxå en jobbog förlossning med dottern...två dagar av smärta och nästan bara pinvärkar(värkar som inte gör någon nytta)...tappen fick maserfa och eda funkade inte. Finns att läsa i bloggen (...då tänke ag inte bli gravid igen. spände mig under hela förlossningen oc andades fel vilket gjorde at det gjorde ännu mer obt.

Men näär dottern var 15 månader så födde jag en son. så slappnade jag jag av miximalt för att kunna hantera det bättre.

Hej
Hoppar in helt ny....
Har aldrig fött vaginalt, skall snittas fjärde ggn i sept..men på din berättelse låter det som ett klokt beslut. Jag är mkt nöjd med mina snitt även om de inte är ngn dans på rosor de heller...
Kan inte hjälpa att tycka att upplevelsen hänger till 90 % på

Oj halva försvann....

Forts...

Kan inte hjälpa att tycka att upplevelsen hänger till 90 % på BB personalen. Snitt kan bli traumatiska de också pga dålig personal
Kram och Lycka Till

Marija79,
Orkade inte läsa hela.. blir påmind om "pinan" förra gången.
Lite intressant,... min början till förlossning med sonen började också på onsdagen fast det var 9 mars (2005)...Blev igångsatt fredagmorgon efter det värsta (men i efterhand mest fantastiska) kom han så äntligen ut på lördag morgon 12 mars!!,i v 38+2

Ska nu snart förhoppningsvis få ett litet syskon till honom ngn gång i juni... och vet inte hur jag ska kunna ta mig igenom "helvetet".... Jag gör tvärtom förtränger allt och vet med mig att det är en riktigt dålig lösning, för på ngt sätt så måste ju detta underverk komma ut.
Lycka till!
C

Jag har också bestämt mig för snitt nu, det känns bra!

Jag var precis som du livrädd för förlossning nr 2 eftersom nr 1 var en mardröm. Hade ångest och grät, men jag födde trots allt vaginalt, och det var en enorm skillnad mot förta gången. 2:a gick så mkt lättare. Har mina 2 berättelser i bloggen om det finns fler som står i valet och kvalet mellan snitt och vaginal förlossning. Hade nog själv valt snitt om det inte vore så att jag var rädd för det också...

Jag hade också en fullkomligt vidrig förlossning med mitt äldsta barn, yngsta är född med planerat snitt på läkarens inrådan och nu är jag gravid igen. Vet inte hur jag ska välja. Jag är fullkomligt livrädd för en vaginal förlossning och jag vill verkligen inte snittas planerat igen. *suck*
Ni som valt planerat snitt hur har ni resonerat er fram till det valet?

Caro Lin e:
Jag kom fram till det i och med att min son som vägde 4495 gr gav mig problem att hålla tätt... både här och där... barn har också en tendens att bli större för varje graviditet, så jag kände att jag inte ville chansa. Min kropp har fött ett barn så stort, men inte större, sa läkaren. Man vet ju aldrig om det blir knas och kaos nästa barn... så valet efter samtal med läkaren gjorde det enkelt. Känns skönt att veta när jag ska ha barn och att jag inte kommer få ont på det sättet en gång till i alla fall! :O)

Hejsan.

jag väntar mitt andra barn om 7 dagar.
Min första förlossning var jag inte rädd alls, det är klart att det gör ont, men nu vet jag hur inne helvete ont det gör och ser inte lika mycket fram emot det. Men jag har ju också hört att det ska gå lättare andra gången och av ren nyfikenhet så måste jag ju bara föda vaginalt för att ta reda på det. Jag hade en bra förlossning med min första fast utan bedövning, vilket jag kommer att ta denna gång.
Jag måste bara försöka.
MVH/ Helly.

Har inte läst mer än trådstarten i denna tråd men var inne och läste din förlossningsberättelse.

Jag har också en traumatisk förlossning bakom mig och vågar inte skaffa fler barn, trots att jag skulle vilja det.

Jag kommer att läsa mer när jag får lite tid över. Just nu har jag en liten knatte som vill ha uppmärksamhet, så då är det ingen höjdare att sitta vid datorn!

Men jag är glad över att jag hittat hit och att det finns fler som känner som jag.

Nu har jag inte läst hela baletten här inne, men har haft och har samma känsla som du beskriver. Jag blev igångsatt efter 16 dagar och gick med pinvärkar en helg på BB innan dte var dags för sonen att komma ut. Under slutet av graviditeten började jag gå hos en barnmorskegrupp här i stan för just förlossningsrädda. Jag hade varit rädd hela tiden, men inte sagt något om det förrän de visade förlossningsfilmen under föräldrarutbildningen. Då vitnade jag i ansiktet och min bm bokade in ett besök med sköterskorna i Klraragruppen som det heter.
Vid nästa barn har jag sagt åt mig själv att börja gå där så tidigt som möjligt. Det känns ju som om jag vill föda vaginalt för ett kejsarsnitt är inte heller himmelriket, säger de som vet. Om man dessutom har barn sen tidigare krävs det nog mer av en själv just energimässigt också. Det kanske blir svårarae en period efetr ett kejsarsnitt. Vad vet jag, men så känns det.

Lycka till med vad du väljer. Hör med din bm om det inte finns någon sån där barnmorskegrupp i din stad. Där får man prata om sin rädsla även fats man kanske inte kommer fram till just precis vad man är rädd för. Man får ventilera och hjälp med att skriva i sin journal hur man precis vill ha det. OCH det lyser med en röd markering sen så det går inte att missa!

Öh, 16 dagars övertid ska det ju stå....

Hej.. har inte läst tråden.. Men jag födde mina två stora barn vanligt.. och min tredje blev de planerat kejsarsnitt.. De bästa jag varit med om i hela mitt liv.. Är gravid nu med fjärde och de blir planerat snitt igen..

Lycka till..

Hej hej!
Ville bara berätta att jag fått beviljat snitt och att h*n föds den 8/8! KRAM