• chicago1

    gud vad skönt.

    Sitter här framför daton och tycker att livet är väldigt bra just nu. Jag är sedan nåra år tillbaka gift med en man som har en dotter plus de barn vi har tillsammans. Det har varit jobbigt många gånger ja förjävligt till och med men nu känns det som det släppt.
    Min man har alltid göra både mig och exet nöjd och har därför kanske aldrig tagit de ansvar han har. Han har kvar att jobba sitt beteende, men just nu känns det ändå bra, för han förväntar sig ej att jag ska sköta allt och biomamman tror jag förstår varför jag säger nej ibland och varför hennes dotter inte alltid är med på saker.
    Jag har själv tre barn, där älsta är 4,5 år så jag har händerna fulla ändå, jag vill gärna göra saker för mitt bonusbarn men ibland måste jag tyvärr välja bort det å låta pappa eller biomamma göra det. Det blir då ibland att pappa väljer bort det för att det då blir jobbigt och det gör att dotten ej kanske åker med på vissa ställen.
    Förr har jag alltid upplevt att det är jag som har fått för det, att min bonusdotter inte fått följt med, men nu känns det som biomamman kanske förstår mig lite och att det inte är av elakhet som jag säger att ska hon med så ska du med till pappan och om han då väljer att ej följa med så är det hans aggerande som orsakar att dotten ej får följa med.
    Å inte jag och har därför fått en liten bättre relation till biomamman.
    Jag har till och med fått tack från henne so jag aldrig trdde att jag skulle få. Vi är kanske på väg att få ett samarbete, vi är inte där än men vi är kanske på väg och det känns så skönt.

  • Svar på tråden gud vad skönt.
  • melan

    låter väldigt skönt, precis som det ska vara
    pust, livet är för kort för att man hela tiden ska behöva gå runt och känna ilska eller få ilska över sig.
    ja, man får hoppas att tiden har sin gång, vill säga att man liksom accepterar varandra till slut och inte bara målar nattsvart på den andre,
    man måste ju också förstå att man som personer är olika, och att man inte alltid tänker bäst och mest rätt.
    men det är inte så lätt när det ligger avundsjuka och bitterhet samt en maktkontroll bakom allt
    lycka till och hoppas att det går frammåt och inte bakåt i erat samarbete

  • Therese33

    Det är bara till att säga grattis och hoppas att det håller i sig, det är ett evigt kämpande med styvfamilj. Kram

  • chicago1

    Tack för era inlägg. Ja det är inte värt att ägna den del av livet som är kvar att bara gå och vara irriterad, visst det kommer säkert hända igen att det blir missförstånd och att vi blir oens för vi är ju inte helt klar med en fungerande kommunikation det är mycket kvar att jobba med men jag tror biomamman äntligen kanske förstår lite hur jag tänker och fungerara. Att jag inte är så hemsk som hon trot utan att jag faktiskt har bra sidor också.
    Men hoppas att en dag att vi ska kunna sitta tillsammans och prata skratta och umgås ja vi behöver inte vara kompisar det är inte så jag menar men gud vad underbart om vi kunde åka hela familjen då vi ska hämta min bonusdotter och sitta och fika tillsammans och prata om vad dom har gjort och vad vi ska göra. Vi är ju trots allt min bonusdotters familj båda två.

Svar på tråden gud vad skönt.