När sambon inte vill ha barn....

män och kvinnor är inte uppfostrade på samma sätt. vi kvinnor uppfostras att bli mer altruistiska och vi kan lättare tänka oss att ta hand om någon annan. män tillåts mer bekvemhet, tror jag.
sen har män inte samma biologiska klocka och kan bli pappor senare i livet. jag tror att de flesta män vill ha barn någon gång i livet, men fattar inte att det inte är möjligt för en kvinna att få barn hela livet. om man tvingar sin kvinna att vänta ut en, kan det bli försent för paret att få barn. och sen det är samhället som inte motiverar tillräckligt män att skaffa barn tycker jag. om ett par inte har barn, så frågar omgivningen först kvinna när de ska ha barn, för alla räknar med att det ligger på henne. ingen frågar mannen när han ska ha barn. kvinnor som valde bort barn och valde sin karriär blir alltid på något sätt tillfrågda varför de valde bort barn, de tycks egoistiska osv. men män som väljer bort barn och valjer karriär blir aldrig frågade varför och ingen tycker att de är egoistiska.

Min sambo har nog börjat ändra sig lite..kör utan skydd & han kan nog tom tänka sig IVF en gång till!!

Så jag hoppas att det blir en liten knodd till så småningom!!

Till Johnsson: Vad roligt, hoppas det går vägen. Hur kan det komma sig att han helt plötsligt ändrade sig? Drömvagn, vad det är för någon? Nyfiken!

Nu är det sommarlov för mig, i hela 8 veckor, vilket betyder att jag kommer att tänka ännu mer på barn, nu när jag har tid. Vad ska jag göra för att slippa tänka så mycket på det, blir ju bara så ledsen?

Vad tråkigt att det inte fungerar, håller verkligen tummarna för er! Kram

sofiech...tack så mycket. Vi får hopps att hjälpen inte drar ut allt för långt på tiden !
Mvh tomcar1

min vill inte heller ha barn.
eller jo, ibland vill han det, men oftast inte. han ändrar sig hela tiden, det driver mej till vansinne...
jag vil ju ha en bebis nu ju!

Har upptäckt att man inte är så ensam här i världen om att ha denna enorma längtan efter någon som man tyvärr inte kan tillverka själv. Jag trodde ett tag när jag var som mest deppig att det är bara jag som har träffat den mest envisaste av killar. Men det verkar in så, inte nu när jag ser alla inlägg här. Det finns tydligen fler av det envisa släktet som min sambo tillhör. Det borde stå i pannan på dem, "VARNING! Vill inte bli vuxen", detta för att göra det så enkelt som möjligt för oss som vill bli vuxna, för oss som har en biologisk klocka som låter som kyrkklockorna i Notredame. Det hade ju gjort livet enklare för dem också, de hade sluppit tjatet från "tanten" där hemma, om de hade träffat någon som tycker och tänker som dem, någon som inte vill bli vuxen förrän man börjar närma sig 50. Inte för att jag tycker det är fel, man bestämmer själv när man är redo, men jag vill vara en ung mamma, vilket egentligen är för sent nu. Jag kommer tidigast att kunna bli mamma det året jag fyller 30, dvs 2008, men detta är bara om jag har tur och då menar jag TUR!!!

i dagens nyheter från idag finns en artikel om ofrivillig barnlöshet pga att kvinnor skjutter upp första graviditeten efter 30 år. kunde du kanske visa det till din gubbe?

ursäkta, jag menade expressen. imorgon har de också en stor artikel om fertilitet och barnlösheten

Hej,

Känner precis som du.. Själv fyller jag 30 iår och längtar ngt så otroligt efter barn.. Min sambo vill inte heller.. inte nu, utan sen.. Frågade vad han menar med sen, fick då som svar att "ja, inte om 10 år, men 5 kanske.. Vem vill vänta i 5 år när man fyllt 30, inte jag, men vill juh ha honom som pappa till barnet, älskar honom.
Känner mig helt besatt av tanken på barn, har surfat runt på hela internet känns det som och letat efter ngn som känner som jag, inte helt lätt, och hur tråkigt den än är att det är fler som känner som jag, så blev jag så glad när jag hittade denna tråden, äntligen ngn som vet vad man menar. "alla" vänner har nu skaffat barn, och jag känner mig så ensam, gråter och tycker synd om mig själv.. Försöker att inte "belasta" min sambo allt för mkt, då kanske han får kalla fötter och sticker.. samtidigt måste han ju veta vad jag känner. Man är så kluven.. hur ska jag få honom att förstå att man inte har all tid i världen att skaffa barn om man är tjej.. tänk om det inte fungerar som det ska när man väl bestämt sig, vad händer då?

Kram från lilla mig!

Trodde jag att min sambo kanske hade ändrat sig lite med barn...men igår fick jag bekräftat att han inte har det... Vi tittade på resor och då hittade han ett ställe för oss utan barn och han sa" Perfekt för er utan ungjävlar" Tillbaka på ruta ett igen... hur länge ska jag orka!?

Man vill ju så gärna tro att de ska ändra sig, man lyssnar efter minsta signal och tolkar gärna till sin fördel (ivf jag).. Min sambo planerar gärna långt fram i tiden, då kan vi göra det och sen kan vi resa dit.. men hallå.. vart kommer barnen in? Han vill göra så mkt och bli klar med väldigt mkt innan vi ska skaffa barn, försöker tala om för honom att livet tar inte slut bara för att vi skaffar barn.. Vet inte riktigt vad man ska göra.. Han kan inte riktigt svara på varför han vill vänta heller.. skulle gissa att i grund och botten är de rädda och vet inte riktigt hur de ska hantera det, vi tjejer är bättre på att prata om detta än vad killar är, tror jag!